Klicka på textrutan för att läsa uppropet.

En läkare och representant för aktiviströrelsen “Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!” (som förut hette #vistårinteut”? Eller är det en annan rörelse?) meddelar i ett av sina många pressmeddelanden att rörelsen nu skickar mejl till socialdemokratiska politiker över hela landet och uppmanar dem att i praktiken göra uppror mot sitt eget parti:

Till dig som är förtroendevald socialdemokrat

Vi som skriver detta brev är engagerade i nätverket ”Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!”. Vi instämmer i allmänläkaren Bertil Hagströms ord till statsministern:

”Det finns rikligt och tillräckligt med riksdagsledamöter i partierna (även i ditt eget, kanske inte bland moderater och såklart inte inom SD) som med lättnad skulle trycka ja-knappen inför frågan om beviljande av amnesti för just dessa ungdomar. Det är bara att ställa frågan och låta svaret vara fritt.”

Inte för ett ögonblick verkar aktivisterna i den här rörelsen stanna upp och tänka på sitt eget ansvar, sin egen roll i hur de här afghanerna mår psykiskt efter en lång asylprocess i Sverige som slutar i att de inte får stanna här. Inte för ett ögonblick har aktivisterna tagit det ansvar de borde ha tagit med tanke på den enorma vilja de har att hjälpa dessa unga afghanska män. Nämligen att förklara för dem – så som alla andra som får avslag får det förklarat för sig – att svensk lag gäller och har man gått igenom två dyra asylprocesser och fått sin ansökan prövad både av myndighet och i domstol så står beslutet fast och man ska lämna landet. Sådan är lagen, det upprepas också gång på gång av Migrationsverkets företrädare och av landets socialdemokratiske statsminister och dito ministrar i hans regering.

Under mina nära 15 år som asylombud hände det emellanåt att jag hade fall där de asylsökande inte ville acceptera negativa asylbeslut fattade i enlighet med svenska lagar och regler och internationella konventioner. När alla lagliga vägar hade prövats och avslaget kom var det min uppgift att få mina klienter att förstå att i Sverige följer vi lagen även om vi inte personligen håller med om vissa beslut och domar och även om vi kanske personligen hade önskat ett annat utfall. Om tyckanden och kännanden skulle utgöra grunden för myndighets- och domstolsbeslut, då skulle Sverige inte längre vara ens i närheten av att kunna kalla sig en rättsstat, då skulle Sverige vara “det anarkistiska kungadömet Sverige”. Och det ter sig som om det är just anarki som aktivisterna vill skapa när de oförblommerat går ut och uppmanar förtroendevalda (!) socialdemokrater att strunta dels i svensk lagstiftning; dels sitt eget partis självklara ståndpunkt: “Land ska med lag byggas”. Hur menar aktivisterna att politiker ens ska kunna kalla sig “förtroendevalda” om de sviker det förtroende de fått när de valdes till sina politiska poster för Socialdemokraterna?

De afghanska myndiga männens eventuella asyl- eller skyddsskäl har prövats i två instanser. De allra flesta har inte befunnits ha sådana skäl att det berättigar dem till ett liv i Sverige. En majoritet har överhuvudtaget inga som helst personliga skyddsskäl (vilket lagen kräver) gentemot Afghanistan eftersom de inte bott där. Man kan endast pröva asyl- eller skyddsskäl gentemot det land man är medborgare i och ingen som bott i Iran under lång tid har därmed sådana lagliga skäl – eller någon anledning överhuvudtaget – att flytta till i Sverige på asyl- eller skyddsgrunder.

Aktiviströrelserna – det verkar röra sig om flera – måste ta sitt ansvar och sluta vilseleda och ge falskt hopp åt sina skyddslingar. Allt annat är gravt oansvarigt och riskerar att leda till självmordsförsök och till allmän psykisk ohälsa hos dem som rörelse/rörelserna säger sig måna om. Läkaren Ingrid Eckerman, som skickar ut de många pressmeddelandena som representant för “Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!”, skriver själv:

Efter allvarliga larm om ökad psykisk ohälsa bland ensamkommande barn och unga kallar Barnombudsmannen till sig kommuner och landsting med hänvisning till barnkonventionen och WHO.

Det vore bra om man i den här rörelsen (och andra liknande rörelser) satte sig ner och funderade lite över sin egen del/skuld i att situationen är påfrestande för, i första hand, de män de agerar för och i andra hand också för Sverige. Dessa män bör uppmuntras att resa till det land de är medborgare i och där agera lika kraftfullt och starkt som de gjort i Sverige. Det finns mycket att ta tag i i Afghanistan: bättre förlossningsvård för kvinnorna, hjälp åt funktionshindrade och annat som de visat att de bryr sig om här i Sverige. Människorna i dessa aktiviströrelser har alla möjligheter att kanalisera sin kämpaglöd och genuina vilja att hjälpa och stödja tiotusentals unga och äldre afghanska män i deras hemland, Afghanistan. Ingenting hindrar att de påtar sig någon form av “fadderskap” för afghanerna under den första tiden i hemlandet och kanske också på längre sikt.

Att agera anarkistiskt gynnar absolut ingen. Dessutom är det fel att göra det i en rättsstat, i en demokrati.

Lästips:
•  Hazaren och presidenten – 13 juli 2017. Ur texten:
Det verkar vara hazarernas strategi, att anklaga andra och framhålla sig själva som grymt och omänskligt behandlade för att i världens ögon framstå som offer och för att bland annat genom offerstatusen lättare kunna tillskansa sig uppehållstillstånd i länder i väst – inte minst i Sverige. Här har de lyckats med sin strategi så till den grad att svenska kvinnor gråter i direktsänd TV över att deras ”älskade barn” (!), det vill säga unga (och inte så unga) hazariska pojkar och män, inte får stanna i Sverige för att åtnjuta svensk utbildning och svenska ekonomiska förmåner, så som det framkommit bland annat i UNHCR:s egen rapport att dessa personer sökt sig just till Sverige för att erhålla.

•  ”Ni förnedrar oss”, säger hazarernas talesperson och kräver att alla hazarer ska få stanna i Sverige trots avslag i två asylprocesser. – 12 augusti. Ur texten:

De säger att:

Vi vill leva i Sverige och bygga det här landet starkare.

Väldigt många ”vill” leva i Sverige, men det är inte viljan som avgör rätten att få göra det. Och Sverige var starkt långt innan de kom. Däremot bör de lyda svensk lag, resa till Afghanistan där de är medborgare och har all anledning att bygga landet starkare.

•  Sverige. Dumheten, blåögdheten och naiviteten överträffar det mesta. – 13 oktober 2017. Inget utdrag ur texten, men efter den finns ett stort antal länkar till texter i ämnet enbart från tiden 2 mars 2017 – 19 oktober 2017.

Dessutom:
•  Är det ingen som reflekterar över kostnaderna för ensamkommande minderåriga asylsökande? – 29 mars 2017.
•  Rörigt och snårigt på asylområdet – särskilt vad gäller ensamkommande som är, eller säger sig vara, minderåriga – 30 mars 2017.
•  Och hur ser det ut idag när det gäller ensamkommande påstått minderåriga asylsökande som inte gör sin ålder sannolik så som lagen kräver? – 3 april 2017.
•  Om ”ensamkommande barn”: Hade politiker lyssnat och media rapporterat sakligt och korrekt så hade det inte sett ut som det gör i Sverige idag. – 30 maj 2017.
•  Galenskaperna kring så kallade ensamkommande barn måste få ett slut! – 8 augusti 29017.
 En migga: ”Jag måste sitta och bevilja PUT till ”ensamkommande afghaners” anhöriga, som märkligt nog ofta bor i Pakistan.” – 29 augusti 2017.
•  Riksdagsdebatt om ensamkommande påstått och faktiskt minderåriga asylsökande den 13 september 2017 – 15 september 2017.
•  En socialtjänstanställd larmar: ”Nu börjar vi i kommunerna se resultat av det nya ersättningssystemet för ensamkommande minderåriga asylsökande på ett sätt som vi inte hade räknat med.” – 23 oktober 2017.

© denna sajt. Vid ev citat, vänligen länka till originalinlägget.