Finland. Ilta-Sanomat har undersökt hur finländarna bedömer 2000-talets presidenter i förhållande till varandra.

Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln.

 

Ilta-Sanomats enkät: Presidenterna i jämförelse

Ilta-Sanomat undersökte hur finländarna bedömer 2000-talets presidenter
i förhållande till varandra.

Utdrag ur artikeln i Ilta-Sanomat:

Stubb anses ha lyckats bättre än Halonen med utrikespolitiken

Republikens president Alexander Stubb har enligt en undersökning beställd av Ilta-Sanomat lyckats sköta utrikespolitiken bättre än president Tarja Halonen enligt finländarnas åsikt. Över hälften av undersökningens respondenter anser att Stubb har lyckats sköta utrikespolitiken lika bra som president Sauli Niinistö.

Av respondenterna i undersökningen som Iro Research genomförde för IS anser 48 procent att Stubb har skött utrikespolitiken bättre än Halonen.
24 procent av respondenterna kunde inte ta ställning till påståendet.

51 procent av respondenterna anser att Stubb och Niinistö har skött Finlands utrikespolitik lika bra.
17 procent av respondenterna kunde inte ta ställning till påståendet.

– Stubb har gjort mycket fotarbete och utnyttjat sina egna internationella kontakter till Finlands fördel. Han har satt sig själv på spel.

– Stubbs resetakt har varit helt andfådd. Och sådana detaljer som golf-diplomati med [USA:s president Donald] Trump, visar att han har satt sig själv på spel. Stubb har fört utrikespolitiken närmare vanliga människor genom sin egen personlighet.
———-
Enligt Rahkonen representerar Stubb en finsk version av ”strongman-kulturen”, där starka män klarar sig på världspolitikens topp. ”Strongman-kulturen” syftar på starka manliga ledare som till och med använder självhärskande tekniker. Exempel är, enligt honom, Trump, Putin, Turkiets Recep Tayyip Erdogan och Kinas Xi Jinping.

Enligt Rahkonen hänger starka auktoritära ledares uppgång också samman med världens ideologiska motsättningar.

– I den meningen kan Stubb själv också vara lite av en strongman, att han har dragit en tydlig gräns mot Ryssland. Stubb framstår som en försvarare av demokratiska värden i denna värld där det finns auktoritära och populister och demokratin är hotad.

Rahkonen betonar att Stubb inte har auktoritära drag, även om han har lyckats bra med att navigera i den nuvarande stormiga världen.
———-
Av Vänsterförbundets anhängare anser 30 procent att Stubb har lyckats sämre än Halonen med att sköta utrikespolitiken. 8 procent av Vänsterförbundets anhängare bedömer att Stubb har lyckats bättre än Halonen.

Av Samlingspartiets anhängare tycker 85 procent att Stubb har lyckats bättre än Halonen. 63 procent av männen bedömer att Stubb har lyckats bättre än Halonen. 33 procent av kvinnorna tycker så. 23 procent av kvinnorna säger att Stubb och Halonen har lyckats lika bra.

– Här syns att Halonen har varit en förebild för kvinnor och vänsterorienterade. Halonen väckte som person [under sin regeringsperiod] motstånd främst bland högerorienterade manliga finländare, bedömer Rahkonen.

Av SDP:s anhängare bedömer 13 procent att den socialdemokratiska Halonen lyckades bättre än Stubb. 34 procent av partiets anhängare bedömer att Stubb har lyckats bättre än Halonen och 30 procent säger att Stubb och Halonen har lyckats lika bra.

– Presidenten är inte en partipolitisk figur. Inte ens i SDP har alla varit nöjda med Halonen. Uppenbarligen är man verkligen nöjd med Stubb över partigränserna.

Av Sannfinländarnas anhängare bedömer 34 procent att Stubb har lyckats sämre än Niinistö. 9 procent av deras anhängare bedömer att Stubb har lyckats bättre än Niinistö. Likaså bedömer 9 procent av Vänsterförbundets anhängare att Stubb har lyckats bättre än Niinistö. 26 procent av Vänsterförbundets anhängare bedömer att Stubb har lyckats sämre än Niinistö.

Av Kristdemokraterna bedömer 20 procent att Stubb har lyckats bättre än Niinistö och 22 procent sämre än Niinistö. Samlingspartiets anhängare är mest välvilligt inställda till Stubb. 31 procent av dem bedömer att Stubb har lyckats bättre än Niinistö.

Rahkonen bedömer att enligt Sannfinländarnas anhängare representerar Niinistö ett mer traditionellt presidentskap än Stubb och att Stubb kan framstå som för modern och liberal för Sannfinländarnas anhängare.

I åldersgrupperna bedömer särskilt de äldsta att Stubb har lyckats bättre än Halonen. Enligt Rahkonen syns det också i forskningsresultaten att de yngsta inte minns Halonen, som var president åren 2000–2012. 61 procent av 18–24-åringarna har inte kunnat bedöma Halonens prestation i förhållande till Stubbs.

Enligt Rahkonen är det överraskande att de unga uppskattar Niinistö mer än Stubb. 20 procent av respondenterna i åldern 18–24 år bedömer att Stubb har lyckats sämre än Niinistö. 6 procent av de yngsta bedömer att Stubb har lyckats bättre än Niinistö.

Även 25–34-åringar och 35–44-åringar bedömer att Niinistö har lyckats bättre än Stubb. 19 procent av 25–34-åringarna bedömer att Stubb har lyckats sämre än Niinistö. 21 procent av 35–44-åringarna bedömer att Niinistö lyckades bättre än Stubb.

Rahkonen säger att för yngre åldersgrupper är Sauli Niinistö ”the president” som de har vuxit upp med. Niinistö var president åren 2012–2024.

– Man skulle nästan kunna tänka sig att siffrorna skulle vara tvärtom. Föreställningen om presidenten är så starkt Niinistö att det tar tid för de yngre att vänja sig.

Stubbs Rysslands-linje ökar hans popularitet i de äldre åldersgrupperna. Enligt Rahkonen har de äldre väntat på ett hårdare fördömande av Ryssland, medan Niinistö fortfarande försökte hålla kontakt med Putin.

– För de äldre ser situationen nu tydligare ut. [ ] När man under Stubbs ledning har gått på en tydligare Rysslands-fördömande linje, gillas det av äldre människor.