Här är en liten kavalkad av texter, en från oktober månad varje år från 2005 till och med 2021. Det finns ytterligare 9.958 texter här på sajten…
Notera att det i en del texter kan finnas länkar till texter – på andra plattformar, i andra medier – som inte längre finns kvar efter många år. Det är tyvärr inget jag kan göra något åt.
• Förvarspersonal ska fatta beslut – 27 oktober 2005. Ur texten:
För hur svårt kan det vara att göra det, egentligen? Ramarna kommer ju att vara mycket vida och intentionen hos partierna som sytt ihop lagen är ju att ca 85 procent av de gömda, de med verkställighetshinder och en del andra ska få stanna i Sverige
• Den sovjetiske spionen, chefen för Säpos kontraspionage och “Pippi” – 31 oktober 2006. Ur texten:
Tore Forsberg och Boris Grigorjev har skrivit en bok som heter Spioner emellan (jag läser den nu). Och Boris har skrivit en som heter Med Säpo i hälarna (jag sträckläste den).
Den 30 oktober var de gäster i Tengby Direkt i P4. I programmet kunde man bland annat höra Tore Forsberg, före detta chef för Säpos kontraspionage i Sverige, berätta hur man inom Säpo brukade kalla en mycket känd författare och mediemänniska “Pippi” för att han, likt Pippi Långstrump, var “störst, bäst och vackrast och hade en kappsäck full med pengar” och hur de tyckte att han var “gullig”.
• Ingen fullmakt!!! – 29 oktober 2007. Ur texten:
Vad sysslar de med på Migrationsverket egentligen? Har de alltså inte sparat fullmakterna från Thanh för mig att agera som hans ombud? Vart har de slängt fullmakterna och varför har de slängt dem? Och hur har de kunnat acceptera mig som ombud i alla år och lämna ut handlingar om de inte har haft någon fullmakt? Det är inte lagligt att lämna ut handlingar gällande asylsökande om det inte finns en fullmakt.
• Inte så genomtänkta krav från moderatfraktion – 30 oktober 2008. Ur texten:
Här rör det sig om en märklig sammanblandning av olika saker och det är förvånande att moderaterna är så splittrade i den här frågan! Att röra till det på det här sättet när en ny lag redan är skriven och överenskommen är, när man tänker efter, tämligen oerhört. Hur ska allmänheten – och i detta fall också asylsökande – veta vad som gäller från dag till dag när de som bestämmer inte står vid sina beslut? Och ska man kunna agera på samma sätt när det gäller andra lagar i samhället? Först besluta om dem och sedan, strax innan de träder i kraft, motarbeta dem eller kräva undantag? Om man vill att lagar ska respekteras av folket, måste också de som stiftar lagarna respektera dem. Om en lag träder i kraft ett visst datum, som nu lagen om arbetskraftsinvandring som ska gälla från den 15 december, då kan man inte en dryg månad innan komma och säga att “nu ska vi införa vissa undantag”. Det borde man ha tänkt på innan.
• En migga: “Personen trivs här, läser svenska, får socialbidrag och åker regelbundet till sitt rätta hemland på semester” – 30 oktober 2009. Ur texten:
Vi får inga “pinnar” för ÅTK-ärenden. Därför vore det mest bekvämt, och kanske även mest förenligt med Visionen, att strunta i att återkalla PUT som getts på felaktiga grunder. Det kan lätt bli “kantiga” beslut och eftersom vår GD sagt att han inte blir upprörd över felaktiga PUT-beslut, så borde vi kanske sluta att återkalla.
• Migrationsministern har rätt – 30 oktober 2010. Ur texten:
Det är verkligen inte så att en så viktig fråga som asylförfarandet ska avgöras med hänsyn till vad som tillfredsställer medierna! Och Sverige är heller inte ett så rikt land att budgeten är något man helt kan strunta i. Någon (skattebetalarna) ska betala. Ingen vettig människa kan väl heller tycka att Sverige ska ha ett ännu “slöare” asylförfarande än det som finns idag?! Uppemot 96 procent av dem som söker asyl styrker varken identitet eller nationalitet genom id-handlingar. Endast ca 5 – 7 procent av alla som söker asyl anses ha flyktingskäl och många har inga skyddsskäl alls utan vill komma till Sverige av andra orsaker. Det är inte rimligt att befolkningen ska försörja massor av människor som inte har sådana behov av skydd som anges i landets utlänningslag.
• Verklig yttrandefrihet och en avväpnande inställning samt en gnutta humor räcker långt. I Finland. – 27 oktober 2011. Ur texten:
Och på Åland reagerar riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér på det bästa av alla sätt: med att, avväpnande, välkomna sin riksdagskollega Teuvo Hakkarainen till Åland. Hon säger till Iltalehti:
Vi har 92 olika nationaliteter på Åland. Alla är välkomna hit, också Hakkarainen.
• En migga: “Han skrek att han fick för lite pengar i Sverige och att han borde ha mer då FN (?!) ju betalade.” – 28 oktober 2012. Ur texten:
Som exempel på när förväntningar inte infrias så bankade det en dag febrilt på dörren till Migrationsverket i den större mellansvenska stad där jag jobbade. Jag hade jouren så jag gick för att se efter vad saken gällde. Jag fann en mycket upprörd sudanes. Han skrek att han fick för lite pengar i Sverige och att han borde ha mer då FN (?!) ju betalade. Han ville genast också få en ny lägenhet i staden då han inte trivdes i den kommun han nu bodde i. Det fanns för få landsmän där.
• BBC: “Inget annat EU-land erbjuder den här nivån på stöd.” 23 oktober 2013. Ur texten:
BBC rapporterar om Sverige och asylinvandrarna, främst från Syrien, den 23 oktober 2013:
Can Sweden cope with an influx of Syrian asylum seekers? (Kan Sverige hantera inflödet av syriska asylsökande?):
Medan krisen i Syrien fortsätter att intensifieras, har Sverige nu tagit emot fler asylsökande från Syrien än något annat land i Europa. Det har varit ett stort inflöde sedan svenska myndigheter i början av september, lät meddela att alla som anländer från Syrien kommer att ges permanenta uppehållstillstånd. Fler än 12.000 personer har ansökt om permanenta uppehållstillstånd sedan den nya policyn infördes.
• Snart är det bara den humanitära stormakten som inte har vaknat – 23 oktober 2014. Ur texten:
Kanske börjar någon lyssna mer på dem/oss som berättar från verkligheten, nu när det blir allt värre och farligare i västländer, inte minst efter vad som skedde i Ottawa i går. Tyvärr dock mer troligt inte.
• Polisen klarar inte sitt jobb, ministern tycker att man kan strunta i lagar och regler, Migrationsverket köper tjänster av kriminella… – 31 oktober 2015. Ur texten:
Under många år har det varit uppenbart för dem som haft ögonen öppna och inte valt att blunda, att Sverige med accelererande fart är på väg bort från vad det under mer än ett sekel byggts upp till att vara: ett (någotsånär) tryggt land med ett (någotsånär) väl fungerande rättsväsende; med en (hyfsad) sammanhållning och gemenskap; med en (faktiskt!) egen kultur, egna traditioner, en egen identitet. I början gick det långsammare: det blev lite olägenheter och gnissel i olika delar av samhällsapparaten, en allt hätskare och mer onyanserad debatt inte minst på sociala medier och i gängse medier, även kallade mainstream media. Men det togs inte riktigt på det allvar som hade behövts, det var som om man inte insåg att det höll på att bli ohållbart med så mycket spänningar i ett tidigare så sammanhållet samhälle.
• Man lyssnade inte på Mauricio Rojas för 10 år sedan, det borde man ha gjort. Man lyssnar väl inte heller på Lars-Gunnar Lundh idag. Det borde man göra. – 22 oktober 2016. Ur texten:
Under de 20 år jag har varit aktiv dels som asylombud, dels som skribent bland annat inom asyl- och migrationsområdet, har jag sett ett gradvist förfall, en gradvis förskjutning av vad människor – alltför många riksdagsledamöter och journalister men också en del miggor – trott/tror att asylsökande handlar om. Attityden hos folket har också förändrats under dessa två årtionden, i takt med svenska mediers alldeles för ensidiga, inte sällan tendentiösa. Ofta har också gravt okunnig rapportering förekommit och medierna har valt att ofullständigt berätta om, i journalisternas egna ögon ömmande asylärenden och beklagat utvisningar, hur väl lagligt grundade de än varit. Miggor har genom nästan alla år som jag skrivit om dessa frågor här på bloggen (sedan 5 maj 2005) rapporterat och informerat inifrån verket och man har kunnat följa förfallet, slapphäntheten, glidningarna och hur Migrationsverket hukat sig och även ändrat sig i en mängd ärenden efter medialt tryck. Journalister har på sätt och vis ibland suttit som en sorts extra domare i asylmål och myndigheten har låtit sig påverkas.
• Migrationsverket: “Andelen personer som är aktuella för medicinska åldersbedömningar har ökat, och majoriteten av dessa bedöms vara myndiga utifrån RMV:s bedömningar.” – 25 oktober 2017. Ur texten:
Det har varit katastrofalt på många sätt att Sverige inte klarat av att göra åldersbedömningar från första början i samtliga fall där ålder inte styrkts och minsta tveksamhet om den rått. Alltså direkt när någon asylsökande sade sig vara 16, 17 år och man kunde hysa minsta misstanke om att så inte var fallet. Då hade asylprocesserna gått snabbare och smidigare och skattebetalarna hade sluppit betala ett mycket stort antal miljarder kronor i onödan för boende, uppehälle, gode män, skolgång etc för tusentals och åter tusentals vuxna män (och enstaka kvinnor). Nu, efter uppvaknandet som skett minst tio år för sent, säger Migrationsverket:
Samtidigt har andelen personer som är aktuella för medicinska åldersbedömningar ökat, och majoriteten av dessa bedöms vara myndiga utifrån RMV:s bedömningar. Av dessa åberopar en del nya skyddsskäl, vilket leder till nya utredningar och muntliga kompletteringar. Men de ärenden där det går att fatta beslut kommer Migrationsverket att avgöra.
Det finns asylsökande vuxna som har låtsats vara barn, blivit avslöjade som äldre och som nu, på samma sätt som när de påstod sig vara “barn”, anger att de kommit på att de är homosexuella, alternativt plötsligt har blivit kristna. En del påstår sig till och med ha gått från att vara muslimer i hela sina liv till att bli ateister, något som vilket ju inte ens har något med religion att göra, för att på det sättet försöka få uppehållstillstånd när ursprungslögnen om åldern inte fungerade. Detta är omvittnat av många som kommit i kontakt med dessa asylsökande, som också ges råd och får hjälp med att lämna in nya ansökningar med nya “skyddsskäl” av aktivister av olika slag.
• En migga: “Nog för att ett slitsamt liv kan få en att åldras i förtid, men här går det inte att bortse från att de uppenbart inte var barn när de kom till Sverige.” – 20 oktober 2018. Ur texten:
En migga skriver:
Debatten är så polariserad, särskilt när det gäller de afghanska så kallade ensamkommande barnen. Både i traditionell media och såklart även i sociala medier.
Å ena sidan har vi de som skriker: ”Alla ljuger om sin ålder. Varför skickas de inte till Iran? Det pågår inget krig i Afghanistan!”
Och å andra sidan har vi de som är övertygade om att ingen som uppgett att han var barn ljög. Att alla som säger sig vara ensamma i världen är det och att det innebär en säker död att sätta foten i Afghanistan.
Jag upplever båda sidor som lika faktaresistenta.
• 7.000 kronor per dygn på sjukhem för svensk medborgare som flyttat hem från ett EU-land – 30 oktober 2019. Ur texten:
venska medborgare verkar behandlas sämre än hitkomna asylsökande och migranter. Utlandssvenska bekanta till mig berättar hur det gått för deras goda vänner som varit bosatta i samma EU-land som de i över 20 år:
Våra goda vänner, ett äkta par, har flyttat tillbaka till Sverige sedan maken drabbats av hjärnblödning. Hans fru ringde och berättade att de svenska myndigheterna myndigheterna kräver mängder papper av henne för att de ska återfå sina medborgerliga rättigheter. Nämnas bör att de endast har, och alltid endast har haft, svenskt medborgarskap. Tills allt är klart får makarna betala över 7.000 kronor per dygn för den sjuke maken på sjukhemmet!
De fick tömma och sälja sitt hus och sina bilar och, och, och … Och flyga till Sverige med maken fastsurrad i sätet.
• Dagens Industri för 3,5 år sedan: “Kostnaden för bara denna migrantgrupp steg brant upp till mer än 30 miljarder, per år.” – 8 oktober 2020. Ur texten:
Försök ta in siffran: 30 miljarder kronor, 30.000 miljoner skattekronor. Det är svindlande mycket pengar, nästan ogreppbart mycket. För en grupp människor som till närmare 100 procent inte hade några som helst asylskäl och som till närmare 100 procent inte kunde styrka vare sig ålder eller identitet.
• Afghanistan kommer knappast att låta sig “familjeplaneras” av västerlänningar, även om familjeplanering nog skulle behövas – 4 oktober 2021.- Ur texten:
Därefter visar de fyra artikelförfattarna med statistik den enorma folkökning som skett i landet under 30 år: från 12,4 miljoner år 1990 till ca 40 miljoner idag. Ökningen har skett trots stor utvandring, krig och hög barnadödlighet. Skribenterna påpekar vidare, och har givetvis helt rätt i det:
För bättre levnadsvillkor behöver folkökningen därför hejdas, vilket kan ske genom familjeplanering med god tillgång på preventivmedel.
Kommentarer: Skribenterna har förstås rätt i att “Afghanistans skenande folkökning är ohållbar”. Men deras välmenande text om att “En viktig del i fortsatt bistånd bör vara familjeplanering” är lika ohållbar. Det är svårt att förstå hur de kan skriva en hel, lång debattartikel och bland annat nämna det som citerats ovan, utan att med ett enda ord nämna att talibanerna tagit över landet och att Afghanistan inte längre är ett land som fungerar på något enda område.