Jag börjar med att citera ur den text här på min sajt där ordet ”tjänstemannaansvar” första gången av många genom åren, nämndes. Det var den 24 juni 2007, för snart 17 år sedan:

Att rabbla upp alla områden i samhället där det råder ”bristande kunskaper och dåliga rutiner” går inte. De är för många. Och skulle det ens vara någon idé? Det kommer inte att bli bättre, snarare sämre. I Sverige har enskilda tjänstemän nästan aldrig något verkligt, personligt eller straffrättsligt ansvar för någonting. Oavsett hur skarp kritik JO eller Länsstyrelsen eller JK eller Riksrevisionen eller någon annan kontrollinstitution uttalar så kan de som kritiseras rycka på axlarna och agera vidare på samma sätt. Det är den vägen Sverige valt när man tagit bort det personliga ansvaret, tjänstemannaansvaret, på 1970-talet. Det är förstås bekvämt att gömma sig i gruppen och tryggt att veta att nästan hur fel man än gör på sitt arbete så ställs man inte till svars för det. Att då en massa människor: brottsanklagade, asylsökande, offer för Försäkringskassans godtycke, tvångsomhändertagna barn och ungdomar etcetera (för att inte tala om skattebetalarna)  blir lidande, det spelar ingen roll alls i den heliga, kollektiva inget-personligt-ansvar-kulturen.

 Klicka på textrutan för att läsa hela texten (kan eventuellt ligga bakom betalvägg) på magasinet Fokus sajt.

Henrik Sjögren har gjort ett reportage om ytterligare ett av de numera icke-fungerande samhällsområdena, denna gång socialtjänsten.

Många texter av honom handlar om Migrationsverkets minst sagt osäkra hantering av asyl- och andra ärenden; denna gång handlar reportaget om slarviga och direkt samhällsfarliga socialchefer som underminerar den del av samhällsfunktionen där bland annat ekonomiskt stöd till behövande hanteras. Alltså försörjningsstöd till den som av någon anledning under viss tid inte kan försörja sig själv. Urusla chefer som, i stället för att ta ansvar för sitt eget slarv, sina egna tillkortakommanden, sin egen underlåtenhet att agera enligt lagen, polisanmäler och vill se en medarbetare som skarpt och ihärdigt blåst i visselpipan, bakom lås och bom.

I reportaget får vi tydliga inblickar i socialtjänstemännens utsatta och tuffa arbetsmiljö men också i hur otroligt lågt och samhällsskadligt en del (o)ansvariga chefer beter sig. Här följer några utdrag ur texten med efterföljande kommentarer:

* Enligt myndigheten har mer än var tredje socialsekreterare blivit utsatt för våld eller hot om våld i arbetet.
*  Sju av tio har övervägt att söka andra jobb.
*  Nio av tio tycker att arbetsbelastningen är för hög.
*  Fyra av tio anser att rättssäkerheten brister i ärendehanteringen.

Kommentar: Det här är ju helt fruktansvärda siffror!

– Jag fick en stark förebråelse och en uppmaning om att inte skuldbelägga klienten. Jag hade gjort fel som sa »du måste anstränga dig« och detta hade fått klienten att känna sig som en belastning för samhället, säger Maria Rennerstam.

Kommentar: Chefen ter sig klart olämpligt, som ger sig på fel person. Maria Rennerstam sa ju sanningen: den här mannen var ju en bedragare och en stor belastning för samhället! En stor belastning för oss som betalar för hans lögner och bedrägerier. Och som betalar en oansvarig chefs lön…

Och vad hade egentligen skett på Migrationsverket? Det hade ju beviljat arbetstillstånd trots att mannen uppenbarligen inte hade någon arbetsplats?

Kommentar: Ja, vad???

…och andra fortsätter att få bidrag utbetalda i flera år efter att de har flyttat tillbaka till hemlandet. Andra får regelmässigt bidrag utbetalda trots att de inte ens identifierar sig eller uppger säkra bankkonton, vilket innebär att pengarna kan gå till fel person.

Kommentar: Ett land, ett samhälle i fritt fall. Allt färre verkar ta ansvar för någonting och alla vi som arbetar och gärna skulle behålla lite mer av det vi tjänar och som önskar att våra gamla hade råd att äta ordentligt varje dag, gå till tandläkaren och kunna hämta ut sin blodtrycksmedicin, vi tvingas se våra pengar kastas bort. Inte gå till dem som behöver dem och har rätt till dem.

Jag tog upp ärendet med chefen. Hon ansåg inte att det fanns fog för polisanmälan om misstankar om penningtvätt. Ett socialkontor har rätt att upphäva den stränga sekretessen gentemot Polismyndigheten om det förmodade brottet kan ge minst två års fängelse.

– I min värld finns det uppenbart fog för polisanmälan om en kille med två bidragsberoende föräldrar får swish-insättningar på en kvarts miljon inom tre månader. Men det ansåg inte chefen.

Kommentar: Vad hjälper det vilka bestämmelser regeringen inför när de, som är avlönade att agera enligt gällande lagar inte gör det? Och heller inte behöver stå till svars för sin egen slapphet och korruption?

Arbetet ledde till att kommunen sparade hundra miljoner kronor per år i felaktiga utbetalningar. Anna Flink erhöll dessutom priset Årets trygghetsambassadör 2021. Hon sitter nu också i expertgruppen för inrättandet av den nya Utbetalningsmyndigheten som ska säkerställa korrekta utbetalningar från det offentliga.

Kommentar: Hur många miljarder har slarvats bort av våra skattepengar på grund både av okunniga eller korrumperade socialtjänstemän och usla chefer i kommunerna om man i Södertälje sparade 100 miljoner kronor per år på felaktiga utbetalningar?

Man gjorde inte hembesök när någon var folkbokförd i en 25-kvadratare där ytterligare hundra personer var bokförda.

Kommentar: Fullständigt rättsvidrigt agerande av dem som hanterar våra skattepengar. Deras ohederlighet och nonchalans och ovilja/oförmåga att följa socialtjänstlagen borde få följder. Skarpa sådana. På riktigt.

Sammantagen kommentar: Det är härdsmälta på myndighet efter myndighet, i verksamhet efter verksamhet. Skattepengar hanteras helt uppenbart vårdslöst och ofta slentrianmässigt av dem som har att hantera skattepengar som alla, även fattigpensionärer (!) måste betala till staten.

Hoppas att åtminstone de ansvarslösa i Skurups kommun får stå till svars för vad de gjort fel och vad de underlåtit att göra. De tycks tro att de sitter i en lekstuga och kan göra vad de vill med våra skattepengar och helt strunta i socialtjänstlagen och andra tillämpliga lagar.

Inför tjänstemannaansvar! Det kan inte krävas några långbänksutredningar, det fanns en lag om tjänstemannaansvar i Sverige (som i andra länder) fram till 1974, den borde kunna ”återuppväckas”.

© denna sajt.