Migrationsminister Tobias Billström skriver i en artikel – Jag ska inte in i asylprocessen – i Svenska Dagbladet:
Grekland har omfattande problem med sitt asylmottagande. Sverige och EU är berett att bidra med hjälp. Men för detta krävs att den grekiska regeringen själv initierar ett arbete och till att börja med specificerar vad det är man vill ha hjälp med.
Tobias Billström är nog den migrationsminister (tidigare benämning var invandringsminister) som är mest kunnig på området och som klarast och tydligast står för vad som gäller i lagar och konventioner som reglerar invandringen – och då särskilt den alltid så omdebatterade asylinvandringen – till Sverige.
Tyvärr får migrationsministern ständigt tampas med människor som vägrar inse och ta till sig hur beslutsordningen ser ut på asylinvandringsområdet. Det är människor som absolut bör känna till att migrationsministern inte kan lägga sig i och ändra lagtillämpningar och praxis som gjorts och skapats i den rättsliga ordning som stadfästs demokratiskt av Sveriges riksdag, men som ändå envisas med att beskylla ministern när saker och ting inte ser ut och görs som de tycker. Tobias Billström skriver:
Många verkar dock fortfarande tro att regeringen kan gå in och tolka lagen och bestämma vem som ska få stanna och vem måste återvända. Det enda sättet för mig att säga att asylsökande inte ska överföras till Grekland enligt Dublinförordningen är att skrota ordningen med migrationsdomstolarna och sätta tillbaka politikerna vid beslutsbordet.
Det var ju just den gamla ordningen som vi var så många som kritiserade för 10, 12 år sedan, när vi krävde att Utlänningsnämnden skulle läggas ner och att ett domstolsförfarande i stället skulle skapas. Och alla vet väl – eller borde åtminstone veta – att Sverige inte har ministerstyre, så varför man hela tiden angriper migrationsministern om än det ena, än det andra som inte alls ligger på hans bord, är svårt att begripa.
Tobias Billström avslutar sin text med följande tänkvärda ord:
Det skulle ibland kanske framstå som lätt att bevilja alla personer från ett visst land uppehållstillstånd för att undvika kritik i medierna samtidigt som det vore lätt att neka samtliga från ett annat land av budgetskäl. Det är betydligt mer rättssäkert att var och en som söker asyl i Sverige har möjlighet att med hjälp av ett ombud lägga fram sin sak inför en domstol.
Det är verkligen inte så att en så viktig fråga som asylförfarandet ska avgöras med hänsyn till vad som tillfredsställer medierna! Och Sverige är heller inte ett så rikt land att budgeten är något man helt kan strunta i. Någon (skattebetalarna) ska betala. Ingen vettig människa kan väl heller tycka att Sverige ska ha ett ännu ”slöare” asylförfarande än det som finns idag?! Uppemot 96 procent av dem som söker asyl styrker varken identitet eller nationalitet genom id-handlingar. Endast ca 5 – 7 procentav alla som söker asyl anses ha flyktingskäl och många har inga skyddsskäl alls utan vill komma till Sverige av andra orsaker. Det är inte rimligt att befolkningen ska försörja massor av människor som inte har sådana behov av skydd som anges i landets utlänningslag.
Det är bra och viktigt att migrationsministern lyssnar på enskilda och organisationer som kan ge honom ytterligare kunskap och vetskap om olika aspekter på asylinvandringen och asylprocessen. Han ska vara välinformerad och ha tillgång till så mycket fakta som möjligt eftersom han och riksdagen stiftar de lagar som ska gälla på området. Men han kan givetvis inte ändra i lagstiftningen titt som tätt för att tillfredsställa vare sig enskilda, organisationer eller – allra minst – media, lagen måste vara förutsägbar och stabil och inte ständigt förändras.