Klicka på textrutan för att läsa debattartikeln på Upsala Nya Tidnings sajt.

Kommentar: En före detta generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund, en före detta justitiekansler och en före detta advokat och hovrättsråd, skriver alltså detta på Upsala Nya Tidnings debattsida. Det är lite svårt att förstå att tre kvinnor med dessa bakgrunder faktiskt och på allvar talar om “amnesti”, som betyder:

allmän benådning, benådning, nåd, efterskänkande av straff, frisläppande, frigivning, straffrihet, förlåtelse

men menar att afghanska män, vilkas asylansökningar alla har prövats och överklagats minst en gång vardera, inte sällan många fler gånger, och där man funnit att de inte har asylskäl i enlighet med gällande utlänningslag, ändå ska ges uppehållstillstånd i Sverige, med allt vad det innebär. Det är så obegripligt att det tar en stund innan det sjunker in att det här inte är de vanliga aktivisterna som skriver, utan tre personer med mycket gedigna juridiska bakgrunder.

De tre skribenterna anser att:

Sveriges hantering av de asylsökande ensamkommande barnen är inhuman och oförnuftig.

Kommentar: Det kom 35.369 personer som uppgav sig vara under 18 år och därmed minderåriga, som snabbt fick benämningen “ensamkommande barn” i samband med den enorma migrantvågen 2015 och framförde att de ville ha asyl i Sverige. 23.480 av dessa var afghaner, en mycket stor majoritet pojkar och män. Många av dem kom från Iran, en del från Pakistan och andra från det land de alla var medborgare i: Afghanistan.

Vidare ur artikeln:

Varför ska Sverige utvisa ensamkommande ungdomar som varit här sedan 2015?
———-
Omfattande resurser har lagts ner inom olika delar av samhället, inte bara av myndigheter, utan även inom idrottsrörelsen och andra folkrörelser, inom kyrkor, moskéer och i många andra sammanhang för att ta emot och integrera dessa ungdomar. Många svenskar har fått djupa personliga kontakter med dessa ungdomar. De har blivit familjemedlemmar. Om Sverige väljer att svika dem drabbar det inte bara dem. Det skadar oss alla.

Kommentar: Det känns märkligt att behöva kommentera det som de tre juridiskt så meriterade personerna skriver med att säga att utlänningslagen inte handlar om vilka som lärt sig språket; om de är uppskattade på sina praktikplatser; om svenskar fått djupa personliga kontakter med en del av dem eller något annat som de räknar upp i sin artikel. En artikel där de beskriver fyra afghaners historier, som givetvis både Migrationsverket och migrationsdomstolar tagit del av. Och det är på dessa asylhistorier och den dokumentation de möjligen uppvisat som de har fått avslag på sina ansökningar för att två rättsliga instanser ansett att asylskäl inte förelegat. Därmed har rättslig prövning gjorts enligt gällande utlänningslag och dessa personer har inte befunnits ha rätt att stanna i Sverige.

I en rättsstat gäller fattade myndighetsbeslut och i domstolar avkunnade domar. Inte aktivistiska idéer om “amnesti” som aldrig borde ha börjat föras fram överhuvudtaget. I stället borde alla de goda svenskar som nämns i texten ha förklarat för dessa män att de måste lämna Sverige och stöttat dem efter vilja och förmåga i samband med återvändandet. I stället har många av männen berättat om hur de av just “de goda” – allehanda hjälpare, gode män, humanitära asyljurister etc –  uppmanats att lämna in nya ansökningar om och om igen och under tiden också försöka skaffa sig skäl för att få stanna här, som inte fanns när de kom. Män, som för länge sedan kunde ha återvänt, har de facto hållits kvar av “de goda” som lovat att stödja dem om de väljer att inte åtlyda de beslut som fattats av de rättsliga instanserna. Dessa “de goda” har därmed starkt bidragit till den situation som nu råder.

Svenska myndigheters och domstolars beslut och domar ska respekteras, det måste (borde åtminstone) alla svenska medborgare inklusive högt utbildade jurister kunna enas om.

Slutkommentar: Resultatet av det skribenterna, högt juridiskt utbildade alla tre, skriver blir:

Att inte ha asylskäl blir i praktiken asylskäl. För vissa.

Lästips
•  En migga: “Det var ju inte många barn bland de här männen…” – 28 juli 2020. Ur texten:

En migga: “Jag har sett så många LMA-kort tagna redan 2015 i gymnasieärendena – vuxna män. På fotografierna som togs av dem då, 2015, syns det att de redan  var så gamla som de är nu, så att säga. Minst.

De – främst afghaner – sökte asyl som 15-17 år gamla, men på korten ser de mer åldersadekvat ut som 22-23… DÅ. I vissa fall, åtminstone på deras mer nytagna kort inför Nya gymnasielagen, NGL så kan de nog snarare vara i 35-40-årsåldern. Inte alla, men många.

Det rådde något av en ”det tar vi senare”-attityd kring ansökningarna 2015. Typ:

”Asyl (de som hanterade asylärenden, min anm.) får skriva upp dem vid beslut”.

Hade man gjort rätt då, så hade de här personerna aldrig tilldelats en massa gode män som nu strider med näbbar och klor för dem. Det var ju inte många barn bland de här männen…”

•  En läsare skriver: “Dessa “barn” kunde öppet sitta och ringa hem till sina fruar och sina barn.” – 29 juli 2020. Ur texten:

En läsare: “Jag har pratat med flera som varit anställda på dessa hem, och även med gode män. Samtliga säger att mer än 70 procent var över 18 år; en del långt över 18.

Dessa “barn” kunde öppet sitta och ringa hem till sina fruar och sina barn. Det fanns dock också “barn” bland dem, eller snarare ungdomar som var eller kunde vara under 18 år gamla. Det fanns, bland dem som kom, en del killar som personalen tyckte riktigt synd om. De var klart under 18 år och hade sett sina föräldrar dödas framför sina ögon. De led uppenbart av posttraumatisk stress.”

Och
Afghanistan
afghaner
hazarer
ensamkommande
Nya gymnasielagen
åldersbedömning
Centerpartiet ensamkommande
Lagrådet

Påminnelse

Detta sade migrationsminister Heléne Fritzon i Agenda den 1 oktober 2017. Bilderna ur programmet publicerades första gången i inlägget Afghaner utan rätt att vistas i Sverige: “Vi har bara börjat! Vi ska fortsätta utmana makten och bygga landet – nu med ny strategi!” den 2 oktober 2017.

Alltså. Ministerord:

Till slut
Ingen regering, vare sig den nuvarande eller en kommande, kan gå de tre debattartikelskribenterna eller aktivisterna i diverse olika sammanslutningar till mötes och köra över Migrationsverket och migrationsdomstolarna som avgjort alla dessa ärenden i enlighet med gällande lag. Folkets tilltro till asyl- och migrationsområdet är redan mycket låg. Att nu – återigen – lyssna på aktivister i stället för att agera som andra länder vad gäller asylärenden: utlänningslagen gäller, ett nej är ett nej”, det kan rimligtvis inte ske. Ett mycket stort fel som begicks – efter enorma påtryckningar från aktivister som jobbade dag och natt och arrangerade “Jalla, jalla, Sverige åt alla!”-marscher, demonstrationer, upprop, allehanda aktiviteter tillsammans med afghanerna, kan inte resultera i att alla lagliga instanser körs över igen (som när det gällde Nya gymnasielagen).

 

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.