Aktivistnätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! ger sig inte. De vill agera både lagstiftare, migrationsverk och domstolar. I åratal har de av svårförståelig anledning med näbbar och klor kämpat för att unga och lite äldre afghanska män utan asylskäl ska få stanna i Sverige. De har gått på de uppgifter som presenterats av männen själva: att de kommer att dödas omedelbart som de sätter sina fötter på afghansk mark om de utvisas. I otaliga texter på denna sajt har detta fenomen, denna blåögdhet och vilja att låta sig luras och med handhjärtan i “humanitetens namn” anse sig ha rätt att kräva att Sverige, i strid mot sin egen utlänningslag och allt vad rättskänsla och rättssäkerhet heter, skapar speciallagar för deras “skyddslingar” (längre ner kan några av texterna läsas (fler finns på sökord som ensamkommande, aktivister, aktivistnätverk, gymnasielag m.m.).

I sitt senaste utspel är man i det här aktivistnätverket inte nöjda med hur Migrationsverket tolkar den utskällda och verkligt usla så kallade Nya gymnasielagen, som de själva agerat för:

Ungefär 7.000 ungdomar har fått sitt eftertraktade TUT (tillfälliga uppehållstillstånd) på 13 månader efter att de meddelat sin avsikt att studera. Nu är det dags att ansöka om förlängning. Då ska de visa att de är aktivt studerande.

Gymnasielagen är oklart utformad, liksom den så kallade tillfälliga begränsningslagen för att minska asylinvandring. Den lämnar tolkningen till myndigheten, Migrationsverket. Den ger då Migrationsverket möjlighet att besluta om en generös eller en restriktiv tolkning.

Kommentar: Först har de drivit på, skanderat, marscherat, demonstrerat och stenhårt agerat för att en sådan här speciallag ska komma till stånd för just deras “afghanpojkar”, som en del av dem kallar pojkarna och männen. Sedan, när den drivs igenom mot alla experters avrådan, men genom att Annie Lööf, Centerpartiet, som här kallade lagen “riktigt dålig”, ändå välsignade den med orden

De medmänskliga konsekvenserna kommer att bli alldeles för stora om vi stoppar det. Centerns linje under många år har varit att de unga som var minderåriga när de kom och som drabbats av Migrationsverkets långa handläggningstider ska ha en ny chans. Nu är det det här förslaget vi har att ta ställning till och då väljer vi att släppa igenom det.

så är de inte nöjda med att den myndighet som enligt lag har att tolka såväl klara och tydliga som usla och otydliga lagar, också gör det efter bästa förmåga. För Migrationsverkets tolkning sammanfaller inte med aktivisternas och då tycks aktivisterna vara av åsikten att det är deras tolkning som bör gälla. De vill alltså på något sätt vara ett eget litet migrationsverk som tolkar lagar enbart för sina “afghanpojkar”. På annat sätt är det svårt att förstå deras uttalanden.

Läs Val 2018. Del 1. Reaktionskavalkad efter Centerpartiets exempellösa beslut att stödja ett uruselt förslag om möjlighet till uppehållstillstånd för 9000 afghanska män – 26 april 2018 och Val 2018. Del 2. Reaktionskavalkad efter Centerpartiets exempellösa beslut att stödja ett uruselt förslag om möjlighet till uppehållstillstånd för 9000 afghanska män.28 april 2018.

Men aktivisterna och deras främsta stödparti i riksdagen, Vänsterpartiet, var som sagt inte nöjda med den Nya gymnasielagen. I texten Val 2018. Vänsterpartiet talar klarspråk” Kampen går vidare!” De är inte nöjda med att bara 9.000 afghaner får möjlighet att stanna från 3 juni 2018 kan man läsa vad partiet tyckte och ville:

Vänsterpartiet, som själva är lagstiftare och ska respektera landets lagar vilket de är valda att göra, lierade sig här med aktivisterna och lovade att “kampen fortsätter”. Detta i syfte att se till att inte “bara” 9.000 utan tiotusentals afghaner som tagit sig hit från Afghanistan, Iran och Pakistan och inte av myndighet och domstolar ansetts ha laglig rätt att vistas här, trots det skulle få stanna, ges bostäder, försörjas och utbildas i Sverige.

Den 2 oktober höll Expressens klara, tydliga, kunniga, sakliga och sanningssökande korrespondent Magda Gad en “frågestund” på Facebook. Det ställdes många bra frågor som fick raka svar. Här är några frågor från människor som kanske – jag vet inte – gått på de afghanska unga männens påståenden och verkade vilja få dem bekräftade (eller i varje fall sina frågor besvarade). Läs dem gärna och begrunda Magda Gads svar, som troligen inte var riktigt vad en del av de frågande hade hoppats på. Bland svaren:

– Ingen som utvisats från Sverige har dödats såvitt jag vet.
– Ja, jag har mött flera (konvertiter och homosexuella, min anm.) Ingen av dem har drabbats på grund av dessa faktorer.

Klicka på textrutan för att läsa texterna i större format:

Tidigare har Migrationsverkets man på plats under lång tid, Kjell-Terje Torvik, berättat om hur det ser ut när afghaner återkommer efter att ha sökt asyl i Sverige men fått av slag. Läs bland annat dessa texter:

•  Migrationsverkets återvändandesambandsman i Kabul, Kjell-Terje Torvik: ”Det jag har sett hittills visar att det går att återvända till Afghanistan.” – 8 mars 2017. Ur texten:

Enligt Kjell-Terje Torvik finns det ett bra mottagande för unga vuxna afghaner som återvänder under den första tiden.

– Vid behov blir de hämtade på flygplatsen av International Organization for Migration, IOM, och körs till ett boende med 100 platser där de kan vara de första två veckorna. Sedan får de möjlighet att träffa en handledare som hjälper dem att ordna bostad och arbete. Det är svårt att få avlönade jobb, så ofta handlar det om att starta en liten rörelse. Dessutom finns det en grupp unga återvändare som reser vidare till sina familjer i Iran.

Migrationsverket informerar också i sin rapport om att alla vuxna som återvänder självmant har möjlighet att ansöka om ett återetableringsstöd på 30.000 kronor per person eller max 75.000 kr för en familj. De kan dessutom få olika stödinsatser via EU-programmet European Reintegration Network, ERIN, till ett värde av max 2.500 euro per person. Till och med personer som återvänder till Afghanistan med tvång kan få stödinsatser från ERIN-programmet även om de inte är lika omfattande. Värdet är högst 2.000 euro per person.

•  ”De allra flesta utvisade afghaner möts av sina familjer, vårt mottagningscenter i Kabul står tomt.” – 31 augusti 2017. Ur texten:

Studio Ett:

Ett argument som ofta förs fram i den svenska debatten är att UD avråder svenskar från att åka till Afghanistan, som turist eller på affärsresa. Du själv går inte ut och sätter dig ensam och tar en fika hur som helst i Kabul. Om vi då skickar människor dit, hur ska man förstå det?

Terje Torvik:

Jaaa… Ser du ut som att du kommer ifrån Sverige, som jag ändå gör, och inte pratar språket, då riskerar du betydligt mycket mer än om att du ser ut som om du kommer ifrån Afghanistan och pratar språket. Även om du bryter på en dialekt. Man ska komma ihåg att Afghanistan är väldigt multikulturellt, man har väldigt många olika etniciteter. Och när jag pratar med mina afghanska kollegor och vänner så upplever jag det som att man inte är så fokuserad på etniciteter, som jag upplever att debatten i Sverige är. Man pratar inte så mycket om att man är hazar eller tadzjik eller uzbek eller pashtun och så vidare.

•  Det lever och bor 35 miljoner människor i Afghanistan. Det är inte ett land som alla hitkomna automatiskt har skyddsbehov gentemot. – 27 december 2017. Ur text på Blankspots sajt med rubriken Efter tre år i Kabul: “Staden är inte så farlig som alla tror”. Franz J Marty, frilansjournalist bosatt i Kabul sedan tre år tillbaka: 

Afghanistan är ett land i krig och till och med huvudstaden Kabul är alldeles för farlig för att man ska kunna skicka någon dit – det är ett argument man ofta hör. Men hur är det egentligen att bo i Kabul
———-
Jag lever mer eller mindre som en vanlig afghan, så jag vågar säga att jag har en ganska bra bild av vardagslivet i Kabul. Jag har aldrig någonsin – inte en enda gång – varit rädd eller ännu mindre fruktat för mitt liv i Afghanistans huvudstad. Kabul är inte det helveteshål som människor i Europa tänker sig. Det är en mer eller mindre normal stad som inte är olik andra städer som jag har sett i den här regionen och på andra ställen. Inte vacker, inte på något vis speciell, men lång ifrån någon krigszon.

Helt ärligt måste jag säga att den största risken för mitt liv i Afghanistan är att dödas i en trafikolycka.

Val 2018. Det finns enligt Terje Torvik en mur av motvilja mot att ens tänka på ett nytt liv i Afghanistan hos många asylsökande. Och ofta förstärker de sökandes nätverk i Sverige dessa tankar.– 5 juli 2018. Ur texten:

Att diskutera återvändande, skriver Migrationsverket, är ofta svårt för handläggarna eftersom det gör de asylsökande ledsna och upprörda (nu är ju handläggarna inga terapeuter utan statliga tjänstemän och bör agera som sådana. Min anm.). Det är många som har satsat allt på att ta sig till Sverige och ser i många fall ingen framtid i landet de måste återvända till. Terje Torvik:

Konsekvenserna av att inte prata om återvändande är att de som återvänder kommer oförberedda till Afghanistan. Det vi inte gör här i Sverige blir tiofalt värre där i Afghanistan. Vi ska inte vara rädda för det vi gör utan för det vi inte gör. Det var först när jag arbetade i Afghanistan som jag förstod det fullt ut. Själv känner jag större trygghet i mitt arbete med återvändande efter tiden i Afghanistan än före.

© denna sajt. Vid citat ur texterna, vänligen länka till originalinläggen.