I år blev det ingen Annandag Jul-text under vinjetten Be my guest. I stället ges här en kavalkad av de 137 Be my guest-texterna här, med korta utdrag ur dem. Så här tänkte och tyckte och skrev de, genom åren.
Stort tack till alla som skrivit!
• Be my guest # 1 Nuri Kino, 22 juni 2005
Jag skulle kunna låta skiten, avslöjandena, som finns i min hjärna flöda ned till tangenterna och fylla flera sidor med häpnadsväckande avslöjanden. Men då kommer jag att svälta (lite överdrivet måhända). Jag är nämligen enmansföretagare och andras onda gärningar är mitt
levebröd, därför måste jag samla på mig skit i skithögar för att sedan leverera till redaktioner i form av inslag i radio och TV och artiklar i tidningar.
• Be my guest # 14 Tove Lifvendahl, 19 december 2005
Kängan liksom fastnar mot en liten trottoarkant och jag flyger handlöst mot marken och slår i. Det tar nog bara en sekund, eller kanske två – faller på ett och landar på två. Plötsligt frigör sig sinnet som på tecknade filmer och jag upplever händelsen i ultrarapid. Jag hinner tänka en hel del på den där sekunden jag faller – ”jävlar, nu ramlar jag, jag kommer att missa tåget, hur ska jag ta mig till Stockholm, kan jag ta bilen istället, då måste jag gå tillbaka till lägenheten och hämta nycklarna, och så är det nog fruset så jag måste skrapa rutorna…”.
• Be my guest # 28 Vera Efron, 27 februari 2006
Hur kan en skönlitterär roman utgöra ett hot mot Sverige?
Sommaren 2003 förverkligade jag min dröm om att bli författare och debuterade med den självbiografiska romanen ”Aktiebolaget Rysk Roulette”. Det var det mest självutlämnande jag någonsin skrivit. Jag skrev om min uppväxt i Sibirien, om min far som övergav mig och om Sovjetunionens hjärntvätt som började redan på dagis. Jag skrev om min kamp mot diktaturen och om att ha jagats av KGB. Jag skrev också om mitt nya liv i Sverige, om hur det var att slitas sönder mellan arbetet, omtanken om barnen och kärleken till en gift man. Fast den största anledningen till att jag, en ensamstående tvåbarnsmamma och småföretagare lyckades förmå mig själv att skriva en bok, var min vilja att belysa hur det känns för en vanlig människa när hon drabbas av myndigheternas makt.
• Be my guest # 33 Håkan Sandvik, 16 maj 2006
Jag frågade en polis hur de hade tänkt sig att jag skulle kunna köra hem. Men naturligtvis var det inte han som hade planerat trafikomläggningen. Han var i alla fall hygglig att upplysa mig vilken tid han går av på sitt pass i gathörnet så att jag skulle kunna köra in utan att någon polis såg det. Nu väntar vi bara på att grannkvarteren skall stå i tur för trafikomläggningen så vi får återgå till det kaos vi är vana vid.
• Be my guest # 54 Marja Urpanen 8 november 2007
När nu den fruktansvärda tragedien i en skola i Tusby här i Finland har inträffat och krävt nio människors liv, kom dessa tankar till mig. Jag kan av egen erfarenhet tala om hur oerhört viktigt det är att man reagerar i skolan, att det finns personal som genast tar tag i saker och ting som annars kan eskalera. Skolorna sådana idag ofta sådana jätteinstitutioner att enskilda elever lätt drunknar i mängden.
• Be my guest # 63 Lars Odrup 30 april 2008
Jag tycker mycket om mitt nya land. Särskilt hjälpsamheten är påfallande i vardagslivet. När jag skulle registrera min svenska bil som finsk invandrarbil så var det inte lätt men tjänstemannen vid tullen nöjde sig inte med att hänvisa till ”någon annan” utan lade ner mycken svett och mycken möda i att lotsa mig rätt i den djungel av bestämmelser som gäller.
• Be my guest # 72 Kati Leskinen 13 november 2009
Jag måste medge att min nationella känsla aldrig varit starkare än när jag bodde i Sverige. Förutom att folk i Sverige inte är ett enda dugg intresserade av Finlands affärer (med undantag för utrikes- och säkerhetspolitiken) jämfört med att Helsingin Sanomat skriver en helsida om ett bankrån i Göteborg, så irriterar svenskarnas oförtröttliga tro på sin egen storhet ännu mer.
• Be my guest # 89 Pentti Salmenranta 29 september 2010
När jag efter min första dag gick hem från Jobbfabriken kändes det som om jag hade medverkat i en teaterrepetition med Killinggänget som parodierade DDR! Men så var tyvärr inte fallet. Lokalen var en övergiven del av elbolaget Eons fastighet. Grå industrilokal, massor av tomma korridorer med lika tomma rum utan möbler. De första två veckorna satt vi i en stor hall på kontorsstolar och lyssnade på föreläsningar, bland annat om vad ett projekt är. En föreläsare visade PowerPointbilder med pilar, diagram, och kurvor samtidigt som han vecklade in sig i mer och mer konstruerade teorier om produktmallar och planeringsscheman för att förklara hur man skulle ansöka om ett projekt hos Ivan Daza för att få det godkänt. Jag kan förklara ordet projekt på 15 minuter för en som inte har hört det. För denne föreläsare tog det två heldagar, varefter ingen förstod ett jota. Jag brukar inte ha svårt för teoretiska analyser men detta övergick mitt och alla andras förstånd.
• Be my guest # 94 Markus Lyyra 18 november 2011
Vid Slussen står över 60 barn i kö till finskspråkig barnomsorg och det finns två års kö i dagsläget. I Sundbybergs kommun nekades finskspråkig barnomsorg. Kommunen bad istället föräldrarna att söka finskspråkig service från grannkommuner. När jag frågade Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm när Stockholm kommer att ta sitt ansvar och öppna nya finska förskolor hänvisade hon mig till stadens hemsida för att söka information!
• Be my guest # 95 Niklas Nordström 19 januari 2012
Det är också intressant att följa valet ur ett annat perspektiv och det gäller partiernas utveckling. Finsk politik har på liknande sätt som i övriga Norden dominerats av Socialdemokraterna och socialdemokratiska politiker under stor del av 1900-talet. Men nu sker ett skifte i Finland. Efter 30 år med presidenter som har bakgrund inom Socialdemokraterna, och som verkat under i huvudsak S-ledda regeringar, ser nu Samlingspartiets kandidat Sauli Niinistö ta över som president. Detta samtidigt som Finlands regering leds av Samlingspartiets Katainen. En helt ny situation med andra ord där Socialdemokraterna också i Finland tappar sin tidigare starka position och motsvarigheten till Moderaterna tar över.
• Be my guest # 99 Evelyn Malzani Annandag Jul 2013
Jag har nu utvecklat ny vördnad för den mänskliga själens anpassningsförmåga. Någon som igår hade allt, har idag ingenting. Man har förlorat sina nära och kära, sitt hus, sitt levebröd och livet är plötsligt brutalt förändrat. Det som dock slår mig mest är inte synen av total och fullkomlig förstörelse, inte heller den vedervärdiga stanken och den onaturliga värmen. Det som gör starkast intryck på mig är människorna. Mitt i allt detta kaos finner de utrymme för ett leende och ett vänligt ord till en främling. Det finns vilja att dela en flaska vatten med någon annan som kanske behöver en droppe. Deras stad, deras ö är i ruiner men folket i Tacloban och Leyte ler vänligt, de har tagit sig samman och har börjat städa upp och återuppbygga sina förintade liv.
• Be my guest # 106 Walter Kolb Annandag Jul 2014
Jag sitter just nu i Schweiz – ett land som inte är med i EU men som är helt omgivet av EU-länder, precis som det var omgivet av krigsländer under andra världskriget. På många sätt finns det likheter med situationen kring andra världskriget. Schweiz är en lugn oas mitt i ett EU som liknar en hjord bångstyriga får som alla drar åt olika håll men hålls ihop av en fåraherde i Bryssel. Det blir allt svårare att hålla ihop unionen, verkar det som, men så länge Europeiska Centralbanken trycker nya pengar dag och natt för att köpa upp statsobligationer i krisländer hålls grytan kokande.
• Be my guest # 108 Nima Dervish 16 februari 2015
Don’t fool yourselves, det är i områden där islams draksådd finns som jihadister skapas. Och det är icke-muslimer som är huvudfienden för islamisterna. (Och bland dem är det först häcklarna och därefter judarna som är prioriterade.)
Sedan, när jihadisterna har tillräcklig makt, ger de sig på alla som inte är som de. Och då blir offren automatiskt de som är i majoritet.
• Be my guest # 123 Nikolas Laios Juldagen 2016
Sedan du föddes så har jag kämpat för dig. Jag kommer alltid att kämpa för dig. Men jag förstår inte – och inte du heller – varför detta måste vara en kamp. Genom dina frågor och undringar om varför jag aldrig kommer till din förskola, varför du inte får vara med mig några dagar extra ibland, varför din mamma och jag inte pratar med varandra och varför jag inte kan hälsa på dig och se hur du bor med din mamma så vet jag att du funderar. Funderar ofta. Du är tillräckligt gammal nu och jag ser din frustration tydligt och hör den när du pratar.
• Be my guest # 127 Stefan Krakowski 23 maj 2017
Att man ansåg att återvändande jihadister skulle få hjälp med jobb, försörjning och bostad säger nog en hel del om hur samhällsklimatet var i Sverige för bara ett par år sedan. Kanske säger det också en del om naiviteteten i Sverige. Det är dock tveksamt om något liknande skulle kunna föreslås idag efter att även Stockholm drabbats av ett terrorattentat.
Det är inte massmördande, återvändande terrorister som behöver terapi och rehabilitering. Det är istället deras offer och anhöriga vi ska bistå.
• Be my guest # 138 Zulmay Afzali Juldagen 2018
Först tänkte jag att jag skulle skriva en debattext om hur illa ställt det är generellt med integrationen av dem som kallas ”nyanlända” och hur frustrerande det har blivit för oss som är inblandade i det. Men just som jag börjat skriva råkade jag se en Facebook-status av Mustafa Panshiri om hur flera afghaner som närvarade vid hans systers bröllop, kom fram till honom och sa att de tyckte att han svartmålade afghaner i sina skriverier och sina föreläsningar. Det fick mig att vilja skriva om just det, lite mer i detalj.
Samtliga Be my guest-texter hittar man genom att klicka här.