Stefan Krakowski är läkare och specialist i psykiatri, allmänmedicin och företagshälsovård. Han har lång erfarenhet av akut- och slutenvårdspsykiatri från olika sjukhus i Sverige och utomlands.

Han har arbetat för SOS International i Köpenhamn och varit Sveriges representant i Europarådets kommitté för mänskliga rättigheter, CPT, och har en Certicate in Terrorism Studies från University of St Andrews University i Skottland.

Stefan Krakowskis första bok – Oundgängligt behov – kom ut i maj 2017.

Hjälp offren och inte terroristerna!

I Manchester har en terrorist sprängt sig själv i luften och mördat 22 människor, av vilka många är barn. Att just barn är bland de döda och skadade gör att vi känner en extra avsky för terroristen och hans medhjälpare.

För även om vi i skrivande stund inte känner till alla detaljer är det rimligt att förmoda att gärningsmannen inte agerat ensam utan haft hjälp av andra.

Om bomben skulle visa sig vara av det mer sofistikerade slaget kan man vara än mer säker på att attentatsmannen har fått assistans – det är nämligen inte sannolikt att en skicklig bombmakare ”offras” i ett attentat av en terrororganisation.

Intressant statistik från brittisk polis:
1.   16 dödade eller dömda terrorister kommer från en liten del av Manchester.
2.   Omkring 850 personer från Storbritannien har rest till Syrien och Irak för att strida för jihadistiska organisationer.
3.   Hälften av dessa har återvänt till Storbritannien och av dessa har 100 dömts för någon typ av brott som har med kriget i Syrien och Irak att göra.

För två år sedan, den 21 maj 2015, vädjade Dagens Nyheter i en ledare – Ge återvändarna en chans om att ge återvändarna en chans:

”Få saker kan få högern att rasa så unisont som gullande med kriminella. Eller som i det här fallet: återvändare från terrorsekten Islamiska staten.

I veckan klubbades ”Stockholms stads strategi mot våldsbejakande ­extremism” igenom, där det meddelas att personer som är tillbaka i Sverige ska få hjälp att söka vård, jobb och bostad. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Krama terrorister! Behandla dem som om de vore svenska VM-hjältar! Jobb och bostad?! Hur långt ska snällismen egentligen få gå i det här naiva landet?

Utropen är naturliga: det är på många sätt ologiskt att samhället ska värna om förövare. Till saken hör bara att resultatet av att inte göra det riskerar att bli ännu värre. Tanken på att hjälpa en person efter jihadresan må vara stötande, men att samma person traskar runt i samhället utan verktyg att förändras är knappast mer tilltalande.”

Ledaren i DN tog upp reaktionerna på Stockholms Stads strategi mot extremism där försörjningsstöd, jobbtorg och ett samarbete med Arbetsförmedlingen ingår.

Att man ansåg att återvändande jihadister skulle få hjälp med jobb, försörjning och bostad säger nog en hel del om hur samhällsklimatet var i Sverige för bara ett par år sedan. Kanske säger det också en del om naiviteteten i Sverige. Det är dock tveksamt om något liknande skulle kunna föreslås idag efter att även Stockholm drabbats av ett terrorattentat.

Det är inte massmördande, återvändande terrorister som behöver terapi och rehabilitering. Det är istället deras offer och anhöriga vi ska bistå.

Artiklar av Stefan Krakowski:
•  ”Terrorism är inte psykisk sjukdom” – Svenska Dagbladet den 18 april 2017
•  ”Mer pengar till psykiatrin löser inte krisen” – Dagens Samhälle den 18 april 2017
•  Uppmärksamhetsknarkare borde inte firas som hjältar – Expressen den 16 maj 2017

© denna blogg och Stefan Krakowski.