Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln på Folkbladets sajt.

Ur (klar)texten:

Den svenska nationalstatens och det svenska samhällets enskilt största problem är invandringen. Så är det tveklöst. Det finns de som förnekar detta precis på samma sätt som det finns klimatproblemförnekare. Skillnaden är att förnekarna i invandringsfrågan anses vara humana och legitima medan förnekarna i klimatfrågan betraktas som illegitima kufar.

Kommentar: Exakt så är det. Både det som Widar Andersson skriver om att invandringen är det svenska samhällets enskilt största problem och den liknelse han gör mellan klimatproblemförnekare och invandringsproblemförnekare.

Problemet med invandringen till Sverige är att den är alldeles för omfattande och alldeles för påfrestande och kostsam för de medborgare som betalar för alltihopa. Ola Wong konstaterar i sin magnifika essä i kvartal.se att ”Nettoinvandringen till Sverige 2018 är högre än 2015 och invandringen ligger från 2012 och framåt på en högre nivå än alla tidigare år i Sveriges historia. (–) Orsaken till att den svenska versionen av det mångkulturella samhället fungerar så dåligt är att den inte lönar sig.  Majoritetsbefolkningen kompenseras inte för förlusten av kontroll, sammanhang, välfärd, skattepengar och identitet som förändringen innebär.”

Klicka på textrutan för att läsa eller lyssna på Ola Wongs essä på sajten Kvartal.

Kommentar: Uppmaningen att läsa Ola Wongs – som Widar Andersson med rätta benämner ”magnifika” – essä är en viktig och borde hörsammas av så många som möjligt, ”förnekare” såväl som ”icke förnekare”. Notera att essän också är inläst så att man kan lyssna på den om man inte hinner/vill läsa den! Ett kort utdrag ur texten:

Ingen skulle säga att vi var torestorpare. Men vår familj fyllde en uppenbar funktion i byn. Mamma var lärare, vi bodde i en lärarbostad som hyrdes ut av kommunen och pappa hade jobb, först på fabrik och sedan som lärare. Vi var inte heller något hot. Det var givet för alla vilken kultur som skulle dominera i byn. På samma sätt skulle min pappa tycka att det vore absurt att kalla sig själv svensk. Min mamma har heller aldrig riktigt helt känt sig accepterad som svensk, trots att hon kom hit som barn 1948.
———-
Samhällsomvandlingen som följde av flykting- och anhöriginvandringen från 80-talet och framåt var en annan femma. Orsaken till att den svenska versionen av det mångkulturella samhället fungerar så dåligt är:

  • Den lönar sig inte.Majoritetsbefolkningen kompenseras inte för förlusten av kontroll, sammanhang, välfärd, skattepengar och identitet som förändringen innebär.
  • Den är inte demokratiskt förankrad (se punkt 1 för frågan om varför det är så).

Det är väl belagt att den generösa flyktingpolitiken aldrig har haft något aktivt majoritetsstöd bland medborgarna. Det har också i årtionden varit den fråga där det är störst uppmätta åsiktsskillnader mellan riksdagsledamöterna och medborgarna.
———-
Inget parti har under de senaste 40 åren gått till val med en vision om en grundläggande demografisk och kulturell omvandling av Sverige. Inget parti har lovat att den 31 december år 2018 kommer över två miljoner människor, över 20 procent av den svenska befolkningen, ha icke-europeisk bakgrund eller bakgrund i sydöstra Europa.

Inget parti har sagt att närmare en miljon av dessa ska komma från Mellanöstern eller Nordafrika. Eller att bara en fjärdedel av de utrikes födda från Afrika ska ha en fast heltidssysselsättning.Eller att drygt 35 procent av de utrikes födda uppvisar otillräckliga färdigheter inom både läsning och räkning.

Och:

Sveriges irrationella agerande i invandringsfrågan har blivit ett varnande exempel för det mångkulturella samhället, för svenskarna och omvärlden. Det har sänkt stödet för de mänskliga rättigheterna och gjort att ord som snällhet och idealism riskerar att bemötas med cynism.

Följande mejl från en bekant är talande för en stark opinion:

”Min mor älskar sin persiska kvinnliga husläkare men hon röstar på SD. Hon bor i ett område i en stad där det på ena sidan en gata ligger en gård, där bor det mestadels pensionerade Saab-arbetare. På den andra intilliggande gården är det övervägande för att inte säga uteslutande nyanlända. Där kantas alla balkonger av paraboler och i den lilla Ica-butiken är bänkarna fulla med män hela dagarna som sitter med sina radband och snackar. De lämnar in sina barn på morgonen på ett dagis där inga svenska barn går, sedan sitter de hemma hela dagarna. Eller åker bussen in till stan. Noll integration.”

Kommentar: Lyssna som sagt på, eller läs hela essän av Ola Wong! Och lyssna också på hans Sommar-prat i Sveriges Radio den 20 juli 2020!

Att en liten högljudd aktivistgrupp under många år lyckats tränga igenom och till och med få riksdagspartier att driva igenom en sanslös lag för personer utan asylskäl är obegripligt. Eller rättare sagt: skulle vara obegripligt i vilket annat land som helst än Sverige. Här kan sans och vett och lagefterlevnad få stryka på foten om en grupp skriker riktigt högt. Då viker sig politiker för skriket, demonstrationerna och allehanda märkliga argument för att personer – till en överväldigande del afghanska män från Afghanistan, Iran och Pakistan måste få stanna här för att… ja, för att… för att de bara måste få stanna här för de är en sådan tillgång för Sverige. Fast vi inte vet vilka de är (ca 99 procent kan inte styrka sin identitet) och vi inte kan veta varför de är här och de inte har några kompetenser som efterfrågas och behövs i Sverige, tvärtom. Och trots att de fått avslag på sina ansökningar om asyl i olika instanser minst två gånger, ofta betydligt fler eftersom de, med stöd av aktivisterna, vägrar acceptera svenska myndigheters och domstolars beslut och domar.

Klicka på textrutan för att läsa gruppens pressmeddelande i sin helhet.

Nyligen skrev de drivande av gruppen, som numera efter diverse namnbyten kallar sig  ”Stoppa utvisningarna till Afghanistan”, bland annat följande:

Civilsamhället mobiliserar. Civilsamhället vill ha ett land att vara stolt över. Ett land som hjälper människor som har det svårt. Vi ska inte glömma att majoriteten av det svenska folket vill att de ensamkommande och de sjuka ska få stanna, och att familjer får återförenas. Sverige har idag en betydligt strängare asyllagstiftning än de flesta länder i Europa, och vi kan inte förstå varför det måste vara så.

Kommentar: Den här gruppen har endast 21.000 följare på Facebook, många av dem just ”följare”. Det ter sig tämligen förmätet att då kalla sig ”civilsamhället” och tala i svenska folkets namn och påstå att ”majoriteten av det svenska folket vill att de ensamkommande och de sjuka ska få stanna.”

Har det hållits en folkomröstning om att Sverige enkom för de ”ensamkommande”, som gruppen från början handlat och till stor del fortfarande handlar om, ska stifta speciallagar för att dessa , trots att de inte har asylskäl, ändå ska bli kvar här? När hölls den folkomröstningen? Var finns resultatet av den redovisad? Inkluderade folkomröstningen genomförandet av den så kallade gymnasielagen, som till stor del varit negativ för de afghanska männen och definitivt varit det för det svenska civilsamhället och dess skattebetalare som tvingats bekosta spektaklet? Var finns det redovisat att ”majoriteten av svenska folket” vill att afghanska män och sjuka, samtliga utan asylskäl, i strid med svensk lag, ska få stanna här? Det får vi inte veta.

Att en liten klick människor utnämner sig själva till talespersoner för svenska folket i asyl- och migrationsfrågor är självklart inte rätt. Varför de gör det kanske någon kan/vill forska på; här konstateras endast att deras högljuddhet och självutnämning till talespersoner är falsk. De här människorna har full rätt att uttrycka sina egna åsikter, men de kan absolut inte – de har definitivt ingen rätt att – uttala sig för ”en majoritet av svenska folket”.

Aktivisterna har rätt i detta: ”Det mullrar i civilsamhället”. Och det gör det av anledningar som Widar Andersson, Ola Wong och många, många andra beskrivit och beskriver.

Lästips
•  En migga: “Utfallet av stiftade lagar tas inte ansvar för, eftersom lagarna är ‘fel’ om de inte leder till uppehållstillstånd för i stort sett alla.” – 9 juni 2019. Ur texten (i vilken även ingår mängder av länkar till andra relevanta texter):

En migga: ”Vi slet med att avgöra Afghanärendena till årsskiftet 2017/18 efter att åldersbedömningarna väl kommit igång. Avslag. Sedan kom Nya gymnasielagen, NGL.

Detta hade kunnat vara ett intressant rättsområde, särskilt som det kombinerar juridik med statsvetenskap och omvärlds- och länderkunskap. Men ingenting är någonsin “på riktigt” och oavsett hur väl vi gör vårt jobb är det aldrig rätt – ty rätt är synonymt med uppehållstillstånd i en högljudd lobbys ögon, inklusive de tongivande småpartiernas, de som kapat hela migrationspolitiken.

Utfallet av stiftade lagar tas inte ansvar för, eftersom lagarna är fel om de inte leder till uppehållstillstånd för i stort sett alla.”

 

© denna sajt.