Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln.

Staten kan i dag inte upprätthålla lag och ordning och en reglerad invandring, eftersom kontrollen över vilka som bor i Sverige brister.

Skriver Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson, M, i Svenska Dagbladet. Jag uttrycker saken så här:

Staten har inte på flera decennier kunnat upprätthålla lag och ordning och en reglerad invandring, eftersom kontrollen över vilka som bor i Sverige brustit.

Jag vet inte hur många texter i ämnet som finns på denna sajt, publicerade under de senaste cirka 15 åren. Skrivna av miggor, poliser, folk på Skatteverket, Försäkringskassan med flera. I slutet av den här texten länkar jag till några av dem. Men först några citat ur Maria Malmer Stenergards debattartikel:

Problemen kring folkbokföringen och samordningsnumren är vid det här laget väl kända. Skatteverket uppskattar att omkring 200.000 personer är skriva på felaktiga adresser i Sverige och att omkring 400.000 så kallade samordningsnummer, för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, har utfärdats utan att innehavaren styrkt sin identitet.

Kommentar: “…är vid det här laget väl kända”. Ja. Sedan decennier. Men det har inte spelat någon roll för dem som suttit i regeringsställning, ingenting har fått dem att reagera, än mindre att agera.

Det som Maria Malmer Stenergard tar upp i sin debattartikel är alltså sedan decennier känt:

Det finns exempel på personer som kommit till Sverige som anhöriginvandrare och som när uppehållstillståndet löpt ut kunnat söka asyl med en annan identitet. Det finns också exempel på personer med fiktiv identitet, som kunnat folkbokföra sig och få ut svenska ID-kort genom att använda manipulerade pass för att lura svenska myndigheter. Det har till och med hänt att anhöriga fått tillstånd att invandra till Sverige genom att uppge anknytningen till den fiktiva personen.

Kommentar: Exakt detta har bland annat miggor och anställda vid Skatteverket larmat om otaliga gånger här på denna sajt. Ingen har brytt sig om det. Och jag skrivit om de här frågorna både här på sajten och i Svenska Dagbladet; en del andra har också uppmärksammat vansinnigheterna. Man måste vara både blind och döv för att kunna missa det!

Rubrikerna på de fem reformförslagen som tas upp i Maria Malmer Stenergards artikel är:

•  Förtydliga den ansökandes skyldigheter
•  Identiteten måste styrkas
•  Samarbete mellan Migrationsverket och Polisen
•  Återkalla uppehållstillstånd
•  Högre kvalitet i asylprocessen

Kommentar: Bra att det påminns om vad som inte ens är några reformer egentligen, utan självklarheter.

Länkar: Några av hundratals texter på denna sajt, som har anknytning till texten i Maria Malmer Stenergards tydliga artikel:

•  Uppehållstillstånd ska återkallas av person som har fått det utan att ha skydds- eller asylskäl – 14 oktober 2011. Ur texten:

Dessa bestämmelser har alltid funnits i utlänningslagen och borde inte föranleda något “rättsligt ställningstagande”. Bestämmelserna – lagen! – ska givetvis alltid tillämpas när asylsökande påstår sig absolut inte kunna återvända till sitt hemland men ändå gladeligen reser dit så snart de lyckats tillskansa sig PUT! Det händer alltför sällan, berättar en del miggor här på bloggen, eftersom det tar för lång tid och Den Store Ledaren (Dan Eliasson, från oktober Sveriges högst betalda generaldirektör, nu på Försäkringskassan) sagt att det ska gå fort och att han aldrig kommer att säga något om asylsökande felaktigt beviljas PUT…

Nu finns i alla fall sedan någon månad ett “rättsligt ställningstagande” (RCI 26/2011), som väl egentligen främst kan ses som en påminnelse till miggorna om vad lagen säger och att det är lagen (inte en generaldirektörs personliga åsikter…) som ska gälla på migrationsområdet, liksom på alla andra områden. Här följer några utdrag ur dokumentet:

Läs hela texten via länken.

•  En migga: “Konsekvensen blir den, att en person som söker asyl med falska handlingar mycket väl ändå kan få permanent uppehållstillstånd, i synnerhet när det gäller sökande som uppger sig komma från Syrien.” – 19 april 2014. Ur texten:

En migga: “Jag och flera tjänstemän på Migrationsverket har upptäckt en ny allvarlig sak i handläggningen av asylärenden. Sedan en tid tillbaka har det skapats en särskild enhet i Solna som har till syfte att granska identitetshandlingar.”
———-
“Problemet som nu har uppstått är dock inte ID-enheten i sig, utan att asylprövningsenheterna i många fall fattar beslut utan att invänta svar från den här särskilda expertenheten.

Konsekvensen blir den, att en person som söker asyl med falska handlingar mycket väl ändå kan få permanent uppehållstillstånd, i synnerhet när det gäller sökande som uppger sig komma från Syrien. Att sedan återkalla ett uppehållstillstånd på grund av falska handlingar är inte någon vanligt förekommande företeelse.”

•  En migga: “Vi polisanmäler ytterst sällan när någon tillskansar sig tillstånd genom lögner och vi återkallar sällan.” – 5 januari 2017. Ur texten:

En migga: “Vi polisanmäler ytterst sällan när någon tillskansar sig tillstånd genom lögner och vi återkallar sällan. Att vi inte återkallar så ofta är delvis för att det är svårt att få igenom i domstol. Har personen haft uppehållstillstånd i fyra år så krävs synnerliga skäl för återkallelse, och finns det barn med i bilden så är det i princip omöjligt att få igenom i domstolen. Sen är det också så fiffigt ordnat på verket att man inte får någon ”pinne” för ett återkallandebeslut!  Det är bara nya ärenden som räknas. Man kan alltså inte få flera ”pinnar” i samma ärende. Ett återkallande innebär lika mycket jobb som ett nytt ärende, men ”for nothing”.

•  Migrationsverket gör utredningar, analyser, kvalitetsuppföljningar och skriver rapporter. Och sedan? – 27 februari 2017. Ur texten:

Migrationsverket får gärna förklara varför miggorna i första hand ska ”fundera på om dessa brister har någon betydelse för klassningen eller utgången av ärendet” när de misstänker att tillförlitligheten i den asylsökandes uppgifter brister. Vore det inte mer korrekt att ta reda på varför vederbörande antingen av någon anledning inte kan styrka sina uppgifter på ett trovärdigt och seriöst sätt eller varför vederbörande undanhåller fakta och/eller ljuger. Att många asylsökande ljuger är enligt miggorna vanligt (jag stötte själv på mängder av lögner som asylombud under 15 år).

•  Enligt Migrationsverket återkallades endast 59 uppehållstillstånd på grund av oriktiga uppgifter under 2016 – 25 augusti 2017. Ur texten:

Jag har genom åren fått information om att många asylsökande sökt – och inte sällan också fått – skydd i Sverige på felaktiga grunder. Lögner om nationalitet, ålder, bakgrund och en välkomponerad, trovärdig men falsk asylhistoria, allt detta inte så lätt att upptäcka om man inte är en riktigt skicklig eller åtminstone ambitiös utredare.
———-
Att tro att endast det antal som fått sina uppehållstillstånd återkallade (59 personer 2016, 67 personer 1 januari – 4 juli 2017) skulle ens ligga närheten av hur många som faktiskt bedrägligt tagit sig in i landet är naivare än naivt. Varje människa som varit engagerad och involverad i asylfrågor inser på ett ögonblick att siffrorna inte kan representera verkligheten.

•  Multipla identiteter har inte stoppats, och någon kontroll på vilka som finns i landet och varför existerar inte i Sverige. – 12 januari 2020. Ur texten:

– Polisen känner till att det finns ett omfattande missbruk av samordningsnummer och personnummer samt tillhörande falska eller missbrukade handlingar, skriver Patrik Engström, chef för nationella gränspolissektionen, i ett mejl till SVT Nyheter.

Det märkliga är att de, som kallar sig “ansvariga” – regeringar (nuvarande och tidigare) samt riksdagsledamöter (nuvarande och tidigare) inte har täppt igen bedrägerimöjligheterna. Man vet ju nu i hela världen att Sverige inte är som andra länder, att här faktiskt inte finns någon kontroll och inte heller en vilja att veta vilka som finns i landet eller varför. Det är känt att man här kan begå snart sagt vilka brott som helst – till exempel bostadsinbrott mitt på ljusa dagen då de boende själva är hemma och rån och misshandel av barn – utan att man riskerar någonting alls. Man åker ytterst sällan fast. Man döms därför inte heller till fängelse ens för grova brott och därmed utvisas man inte heller ur Sverige.

•  Om identitetsbedrägerier: Endast den som legat hopkrupen under en sten i minst ett decennium kan säga att den “inte sett det komma” – 21 september 2020. Ur texten:

Ur en text i Liberal Debatt med rubriken Under folkhemmets radar – de osynliga, av Anna Gullberg:

Åter till Tjärna Ängar.

I samma slitna hyresområde som proffsuppköraren finns en annan somalisk man som vi kan kalla Mohamud, som också satt identitetsförsäljning i system.

Han blir avslöjad när han låtsas vara landsmannen Ali vid en uppkörning. Männen stoppas av polis 2015 men Mohamuds bilkörande upphör inte heller här. Genom åren döms han för både grov olovlig körning, grov urkundsförfalskning och grovt missbruk av urkund. År 2018 nekas han taxilegitimation av Transportstyrelsen, med hänvisning till att han tagit betalt för att ta körkort åt andra. Ändå är det inget som hindrar honom från att köra bil. Mohamud säger att han har varit arbetslös i sju år, kört bil i Sverige i åtta år och “det har gått bra”.

•  En migga reflekterar kring SOU 2017:93 om “klarlagd identitet” – 26 november 2020. Ur texten:

En migga reflekterar: I SOU 2017:93 ”Klarlagd identitet…” behandlas många frågor kring missbruk av identitetshandlingar.

Varför har detta inte blivit lag? Är det för att dess genomförande skulle lagt hinder för bland annat Gymnasielagen, som ju gav möjlighet till tillstånd även om identiteten inte var klarlagd?

•  Finland. Sverige. Något om folkbokföring och utlänningskontroll i respektive land. – 22 maj 2021. Ur texten:

Finland. Folkbokföringen i Finland har en lång historia. Befolkningsdata har registrerats sedan 1530-talet.

Befolkningsdatasystemet är ett rikstäckande elektroniskt register med basuppgifter om finska medborgare och utlänningar som är stadigvarande eller tillfälligt bosatta i Finland. Systemet omfattar även uppgifter om byggnader, byggprojekt och lägenheter samt om fastigheter.

Uppgifterna används för hela samhällets informationsförsörjning, till exempel av den offentliga förvaltningen, för att ordna val, för beskattning och juridisk förvaltning samt för forskning och statistikföring. Även företag och sammanslutningar kan få tillgång till befolkningsdatasystemet. I befolkningsdatasystemet lagras grundläggande identifierande uppgifter om personer och byggnader.

Följande uppgifter finns registrerade hos myndigheten:

Personuppgifter som registreras är bland annat

•  namn
•  personbeteckning
•  adress
•  medborgarskap
•  modersmål
•  familjeförhållanden
•  uppgifter om födelse och dödsfall

Sverige. Cirka 870.000 samordningsnummer finns utfärdade varav man inte har kunskap om vem eller vilka som innehar dem, om en del personer har samordningsnummer i flera identiteter, om de som har samordningsnummer ens finns i Sverige, om en del av samordningsnumren “lånats ut” till personer utan rätt att vistas i landet. Etcetera. Folkbokföringen fungerar inte alls, det uppskattas från olika håll att minst omkring 200.000 människor inte bor där de är skrivna eller säger sig bo. Sverige har alltså inte klarat av att ha ordning på sin folkbokföring och har därmed ingen kontroll över vilka som vistas i landet, vare sig hur många de är, varför de är här, deras identiteter eller var de bor.

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.