I Finland finns både en fungerande folkbokföring och ett utlänningsregister, som lagen hette fram till 31 augusti 2020. Den 1 september 2021 uppdaterades lagen och bytte namn till Lag om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen.

Det är viktigt för landet att veta vilka som bor där och som tillfälligt vistas där. Man ska inte kunna leva illegalt i landet och inte heller ska en individ kunna ha flera olika identiteter.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata:

Folkbokföringen i Finland håller hög internationell standard.

Folkbokföringen i Finland har en lång historia. Befolkningsdata har registrerats sedan 1530-talet.

Befolkningsdatasystemet är ett rikstäckande elektroniskt register med basuppgifter om finska medborgare och utlänningar som är stadigvarande eller tillfälligt bosatta i Finland. Systemet omfattar även uppgifter om byggnader, byggprojekt och lägenheter samt om fastigheter.

Uppgifterna används för hela samhällets informationsförsörjning, till exempel av den offentliga förvaltningen, för att ordna val, för beskattning och juridisk förvaltning samt för forskning och statistikföring. Även företag och sammanslutningar kan få tillgång till befolkningsdatasystemet. I befolkningsdatasystemet lagras grundläggande identifierande uppgifter om personer och byggnader.

Följande uppgifter finns registrerade hos myndigheten:

Personuppgifter som registreras är bland annat

•  namn
•  personbeteckning
•  adress
•  medborgarskap
•  modersmål
•  familjeförhållanden
•  uppgifter om födelse och dödsfall

Uppgifter som registreras om byggnader är bland annat

•  byggnadsbeteckning
•  läge
•  ägare
•  våningsyta
•  utrustningsnivå
•  anslutningar till nät
•  användningssyfte
•  byggdatum

Förutom ovanstående omfattande uppgifter i folkbokföringen, finns även en Lag om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen (fram till 31 augusti kallad “Lag om utlänningsregistret”). Utdrag ur lagtexten:

Denna lag tillämpas, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag, på helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter och på annan behandling av personuppgifter, om personuppgifterna utgör eller är avsedda att utgöra ett personregister eller en del av ett sådant, och personuppgifterna behandlas för följande ändamål.

1) behandling av, beslut om och övervakning av utlänningars inresa och utresa samt vistelse,
2) behandling av och beslut i ärenden som gäller förvärv, behållande och förlust av finskt medborgarskap och befrielse från medborgarskap samt bestämmande av medborgarskapsstatus,
3) mottagande av personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd, hjälp till offer för människohandel, verksamhet i anslutning till företrädande av barn utan vårdnadshavare inom mottagningsverksamheten samt styrning, planering och övervakning av dessa verksamheter,
4) placering av en utlänning i en förvarsenhet, bemötande av en utlänning i en förvarsenhet samt upprätthållandet av ordningen och säkerheten vid en förvarsenhet,
5) anvisande till kommuner.

När personuppgifter behandlas för ändamål som anges i 1 mom. 1 eller 2 punkten, behandlas de dessutom också för att skydda den nationella säkerheten.

I denna lag föreskrivs dessutom om rätt att få uppgifter om juridiska personer i syften som avses i 1 mom.

Denna lag tillämpas inte på diplomatiska representanter i Finland eller på sådana tjänstemän i internationella organisationer vilkas ställning det finns bestämmelser om i internationella avtal som är bindande för Finland.

Under rubriken Personuppgiftsansvariga och ansvarsfördelningen i fråga om ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden anges att:

I ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden registreras andra uppgifter än sådana som gäller handläggning av och beslut om viseringar och som behandlas för ändamål som anges i 1 § 1 mom. 1 punkten samt uppgifter som behandlas för det ändamål som anges i 1 § 1 mom. 2–5 punkten samt 2 mom.

För att utföra sina lagstadgade uppgifter får varje myndighet behandla de uppgifter den registrerat på följande sätt:

1) Migrationsverket för behandlingsändamål som anges i 1 § 1 mom. 1–5 punkten,
2) polisen för behandlingsändamål som anges i 1 § 1 mom. 1 punkten,
3) skyddspolisen för behandlingsändamål som anges i 1 § 2 mom.,
4) Gränsbevakningsväsendet för behandlingsändamål som anges i 1 § 1 mom. 1 punkten,
5) förläggningar för behandlingsändamål som anges i 1 § 1 mom. 3 punkten,
6) flyktingslussar för behandlingsändamål som anges i 1 § 1 mom. 1 och 3 punkten,
7) förvarsenheter för behandlingsändamål som anges i 1 § 1 mom. 4 punkten,
8) utrikesministeriet för behandlingsändamål som anges i 1 § 1 mom. 1 punkten,
9) beskickningar för behandlingsändamål som anges i 1 § 1 mom. 1 och 2 punkten,
10) närings-, trafik- och miljöcentraler för behandlingsändamål som anges i 1 § 1 mom. 1 och 5 punkten,
11) arbets- och näringsbyråer för behandlingsändamål som anges i 1 § 1 mom. 1 punkten.

Varje myndighet enligt 2 mom. är personuppgiftsansvarig för ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden i fråga om de uppgifter som den registrerat. Personuppgiftsansvarig för de uppgifter som Polisen registrerat är Polisstyrelsen och personuppgiftsansvarig för de uppgifter som Gränsbevakningsväsendet registrerat är staben för Gränsbevakningsväsendet. Personuppgiftsansvarig för registeruppgifterna i en ansökan om internationellt skydd är dock Migrationsverket.

Migrationsverket svarar för ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden i enlighet med lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). Dessutom ska Migrationsverket i ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden vara personuppgiftsbiträde enligt 17 § i dataskyddslagen för brottmål för behandlingsändamål enligt artikel 28 i dataskyddsförordningen och enligt 1 § 2 mom. i denna lag, samt i enlighet med vad som särskilt avtalas om detta, för en annan personuppgiftsansvarigs räkning tillgodose den registrerades rätt att få tillgång till egna uppgifter samt utföra korrigering av personuppgifter, elektronisk utlämning, radering och arkivering av personuppgifter, till den del Migrationsverket inte är personuppgiftsansvarig.

Under rubriken Personuppgiftsansvariga och ansvarsfördelningen i fråga om det nationella informationssystemet för viseringar anges bland annat:

Utrikesministeriet, beskickningar, Migrationsverket, polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen får behandla uppgifter som de registrerat för skötseln av sina lagstadgade uppgifter i det behandlingssyfte som anges i 1 § 1 mom. 1 punkten. Skyddspolisen får behandla uppgifter som skyddspolisen registrerat för skötseln av sina lagstadgade uppgifter i det behandlingssyfte som anges i 1 § 2 mom.

Varje myndighet enligt 2 mom. är personuppgiftsansvarig för det nationella informationssystemet för viseringar i fråga om de uppgifter som de registrerat. Personuppgiftsansvarig för uppgifter som polisen registrerat är Polisstyrelsen och personuppgiftsansvarig för uppgifter som Gränsbevakningsväsendet registrerat är staben för Gränsbevakningsväsendet.

Utrikesministeriet ansvarar för det nationella informationssystemet för viseringar i enlighet med lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Dessutom ska utrikesministeriet i ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden vara personuppgiftsbiträde enligt 17 § i dataskyddslagen för brottmål för behandlingsändamål enligt artikel 28 i dataskyddsförordningen och enligt 1 § 2 mom. i denna lag, samt vad som särskilt avtalas om detta, för en annan personuppgiftsansvarigs räkning tillgodose den registrerades rätt att få tillgång till egna uppgifter samt utföra korrigering av personuppgifter, elektronisk utlämning, radering och arkivering av personuppgifter, till den del utrikesministeriet inte är personuppgiftsansvarig.

Gällande Personuppgifter som får behandlas sägs i lagtexten:

Den personuppgiftsansvarige får för de ändamål som anges i 1 § behandla personers identifieringsuppgifter, uppgifter om familjeförhållandena, uppgifter om företrädande, uppgifter som beskriver kunnande, kontaktuppgifter samt uppgifter om resedokument och det kort över ett anhängigt ansökningsärende som avses 96 § i utlänningslagen (301/2004).

Den personuppgiftsansvarige får dessutom behandla

1) uppgifter som framgår av en ansökan, framställning, begäran eller anmälan eller av förfrågningar eller höranden som gjorts på grund av dessa,
2) uppgifter om behandling och utredning av samt beslut i ärenden,
3) uppgifter som gäller mottagningstjänster och annan verksamhet som hör till mottagningen, företrädares identifierings- och kontaktuppgifter, uppgifter som gäller förordnande av företrädare, befriande av företrädare från sitt uppdrag och upphörande av företrädaruppdraget samt uppgifter som behövs vid styrning, planering och övervakning av företrädarverksamheten,
4) uppgifter om när en utlänning har placerats i en förvarsenhet och när han eller hon har lämnat den, uppgifter som behövs för ordnande, planering, genomförande, uppföljning av tagandet i förvar och för tryggande av ett korrekt bemötande av utlänningar som tagits i förvar samt uppgifter om personer som besöker utlänningar som tagits i förvar och om andra personer som besöker förvarsenheten och övriga uppgifter som gäller besöket,
5) uppgifter om till vilken kommun en person har anvisats.

Den personuppgiftsansvarige får dessutom behandla uppgifter om iakttagelser gjorda av eller anmälda till den personuppgiftsansvarige som utifrån omständigheterna eller en persons beteende med fog kan bedömas anknyta till den personuppgiftsansvariges behörighet att övervaka att förutsättningarna för personens inresa och vistelse i landet uppfylls eller behörighet att besluta om förvärv eller förlust av finskt medborgarskap, eller som med fog kan bedömas anknyta till den personuppgiftsansvariges skyldighet att sörja för arbetarskyddet för sina anställda. Till uppgifterna om iakttagelser ska det fogas uppgift om vem som lämnat uppgifterna eller on informationskällan samt en bedömning av uppgiftslämnarens eller informationskällans tillförlitlighet och uppgifternas riktighet. Uppgifter om iakttagelser får inte användas som grund för beslut.

Den personuppgiftsansvarige får dessutom behandla personuppgifter som avser familjemedlemmar och personer som bor i samma hushåll samt personuppgifter som avser mottagare i Finland och personuppgifter som avser dem som anställer en utländsk arbetstagare.

Ytterligare några stycken ur Lag om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen.

Uppgifter om fingeravtryck som tagits för ansökan om främlingspass och resedokument

får användas av Migrationsverket, polisen och Gränsbevakningsväsendet och av Tullen, när den fullgör uppgifter som ankommer på gränskontrollmyndigheter, samt av utrikesministeriet och beskickningar.

Rätt att använda fingeravtrycksuppgifter har bara de personer vars arbetsuppgifter nödvändigtvis kräver det. Fingeravtryck får användas endast för fastställande av identitet och tillverkning av främlingspass eller resedokument för flykting.

Uppgifter om fingeravtryck som tagits för ansökningar om uppehållstillstånd, uppehållstillståndskort eller uppehållskort för unionsmedborgares familjemedlemmar

får användas av Migrationsverket, polisen, skyddspolisen, Gränsbevakningsväsendet, Tullen när den fullgör uppgifter som ankommer på gränskontrollmyndigheter och beskickningar.

Utlämnande av uppgifter till Europeiska unionens gemensamma informationssystem

Migrationsverket, utrikesministeriet, beskickningar, polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen får, trots sekretessbestämmelserna, till Europeiska unionens gemensamma informationssystem, vilka inrättats genom förordningar som antagits med stöd av avdelning V kapitel 2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, lämna ut personuppgifter enligt vad som föreskrivs i de förordningarna.

Utlämnande av personuppgifter till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån

Migrationsverket får trots sekretessbestämmelserna till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån lämna ut sådana i 7 § 1 mom. avsedda personuppgifter och sådana i 8 § avsedda hälsouppgifter ur särskilda kategorier av personuppgifter som samlats in genom ansökan om bidrag för frivillig återresa och som är nödvändiga för genomförandet av frivillig återresa, med iakttagande av vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624.

Cirka 870.000 samordningsnummer finns utfärdade varav man inte har kunskap om vem eller vilka som innehar dem, om en del personer har samordningsnummer i flera identiteter, om de som har samordningsnummer ens finns i Sverige, om en del av samordningsnumren “lånats ut” till personer utan rätt att vistas i landet. Etcetera. Folkbokföringen fungerar inte alls, det uppskattas från olika håll att minst omkring 200.000 människor inte bor där de är skrivna eller säger sig bo. Sverige har alltså inte klarat av att ha ordning på sin folkbokföring och har därmed ingen kontroll över vilka som vistas i landet, vare sig hur många de är, varför de är här, deras identiteter eller var de bor.

Här finns alla texter på denna sajt som innehåller ordet samordningsnummer. Och om multipla identiteter, identitetsbedrägerier, falska identiteter. Googla på dessa ord och begrepp för att del av vad som sagts och skrivits i andra medier.

 Klicka på textrutan för att ta del av riksdagens snabbprotokoll, från sidan 18, högerspalten.

I Sverige har riksdagen den 19 maj debatterat under rubriken Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen. Den som är intresserad av allt som sades kan läsa hela protokollet för ytterligare information Här är utdrag ur inlägg av samtliga medverkande. 

Niklas Wykman, Moderaterna:

Vi diskuterar här i dag när det gäller att ha ordning och reda i Sverige, nämligen att vi ska ha ett fungerande system för samordningsnummer – och ordning och reda i folkbokföringen, fru talman. Det är ett kärnuppdrag för staten att ha den typen av koll och kontroll, så att vi kan ha ordning och reda i vårt land.

Det har utfärdats nästan 1 miljon, eller åtminstone 900.000, samordningsnummer. Det är mycket oklart ifall en enskild person har flera eller vem som egentligen har vilket av dessa nummer. Det uppskattas att ungefär 200.000 personer är folkbokförda på fel adress. I vardagen upplever många människor ett mycket stort obehag när de helt plötsligt upptäcker att någon annan är folkbokförd på deras adress och inte kan göra någonting åt det. Detta skapar stor oreda i samhället. Det skapar stor otrygghet för människor och omöjliggör för en rad olika myndigheter, alltifrån polis till socialtjänst, att göra sitt arbete på ett effektivt sätt i medborgarnas tjänst.

David Lång, Sverigedemokraterna:

Riksrevisionen publicerade år 2017 en granskningsrapport där man konstaterade att ett av problemen med folkbokföringen är minskat incitament att rapportera in korrekta uppgifter till Skatteverket, bland annat på grund av problem på bostadsmarknaden. Andra skäl till felaktigheter i folkbokföringen är flyttningar till respektive från Sverige.

Riksrevisionen konstaterade också att det saknas kunskap om folkbokföringsfelens omfattning, trots att regeringen begärt att Skatteverket ska göra en bedömning av kvaliteten i folkbokföringen. Riksrevisionens slutsats var att Skatteverkets kvalitetsarbete inte bedrivs på ett effektivt sätt.

Skatteverket har uppskattat att cirka 200.000 personer är felaktigt folkbokförda i Sverige, men man medger också att det verkliga antalet kan vara mycket högre än så. Ingen vet säkert. Detta är något som bland annat jag själv redan har sagt i en interpellationsdebatt med finansministern, men det förtjänar att upprepas.

Hampus Hagman, Kristdemokraterna:

Det här är ett stort problem, eftersom folkbokföringen ligger till grund både för fastställandet av skatter och för utbetalningen av bidrag och andra ersättningar. Att det finns fel i folkbokföringen kan alltså innebära både felaktig beskattning och felaktiga utbetalningar av bidrag. Regeringens egna utredningar beräknar att värdet av de felaktiga utbetalningarna uppgår till 18 miljarder kronor varje år, och en betydande del av detta betalas ut på grund av oriktiga uppgifter i folkbokföringen. Det här är alltså ett mycket stort problem.

När det gäller samordningsnumren bedömer Skatteverket att över 400.000 nummer har getts till personer som inte styrkt sin identitet. Det handlar alltså om 400 000 möjliga fel av totalt cirka 870.000 samordningsnummer. Hur många faktiska fel det finns av de 400.000 numren vet vi inte, och även det är förstås ett stort problem i sig.

Anna Vikström, Socialdemokraterna:

Regeringen har ju också tillsatt en folkbokföringsutredning som är klar i juli i år. Den ska bland annat föreslå åtgärder som gör att folkbokföringen i största möjliga utsträckning innehåller korrekta uppgifter och förhindrar att en person blir folkbokförd där denne inte är bosatt. Utredningen ska även föreslå åtgärder när det gäller samordningsnummer.

När det gäller förslag som motionärerna från andra partier tagit upp kommer Folkbokföringsutredningen med stor sannolikhet att behandla en del av frågeställningarna. Skatteverket har dock inte själva föreslagit någon traditionell nationell folkräkning. De säger i stället att en sådan folkräkning inte skulle bidra till att fler uppgifter i folkbokföringen blev korrekta.

Som jag nämnde pågår det redan ett projekt tillsammans med flera kommuner för att utarbeta mer riktade metoder för kontroll och åtgärder av folkbokföringen.

Helena Vilhelmsson, Centerpartiet:

Eftersom uppgifter i folkbokföringen förväntas vara korrekta och bland annat används som grund för myndigheters olika utbetalningar av ersättningar leder fel i folkbokföringen till stora spridningseffekter och kostsamma felutbetalningar.

Det står alltså utom allt tvivel att det i Sverige förekommer och länge har förekommit fusk i bidragssystemen. En del av detta kan spåras till fusk med folkbokföring. Likaså förekommer fusk med de samordningsnummer som ges till individer som inte är folkbokförda i Sverige.

När det gäller samordningsnummer tror jag kanske inte att gemene man har någon större uppfattning om hur dessa faktiskt används. Många tror säkert att det bara är en nyanländ som får detta i stället för ett personnummer, men så är det inte riktigt.

Lorena Delgado Varas, Vänsterpartiet:

Jag vill bara förtydliga vad samordningsnummer är. Det är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Syftet är att myndigheter och andra samhällsfunktioner ska kunna identifiera personer även om de inte är folkbokförda i Sverige. Samordningsnummer tilldelas i dag när en myndighet begär det från Skatteverket. Det begärs när myndigheten behöver ett nummer för att undvika personförväxling eller för att utbyta information om personen med andra myndigheter och organisationer

Gulan Avci, Liberalerna:

Jag är i grunden är banktjänsteman men för närvarande är tjänstledig från mitt jobb på banken för att kunna utföra mitt riksdagsuppdrag. Jag har ganska mycket erfarenhet av att hantera samordningsnummer och inte minst LMA-kort från de olika bankrelaterade ärenden jag behövt handha genom åren.

Problemen med samordningsnummer fanns långt före den stora flyktingvågen till Sverige 2015. Det är väldigt viktigt att understryka detta. Systemet har haft väldigt många avigsidor under väldigt många år. Det här har givetvis bidragit till byråkratisk komplexitet för företag, myndigheter och så vidare, men också till en ganska stor rättsotrygghet för individen. Det har bidragit till att exempelvis återvändande utlandssvenskar haft svårt att utföra olika ärenden. När man inte haft kontroll över systemet har det också givetvis kunnat bana väg för olika typer av välfärdsbrott. Det är självklart att det är en ohållbar situation som behöver hanteras.

Rasmus Ling, Miljöpartiet:

Att kunna identifiera sig är en förutsättning för att klara av många enkla vardagsbestyr. För svenska medborgare är personnumret något väsentligt som framgår av id-handlingar som pass och körkort.

Samordningsnummer finns för människor som inte är folkbokförda i Sverige. Det kan vara unionsmedborgare eller personer från tredjeland. Det kan exempelvis vara personer som har sommarboende i Sverige. De behöver då samordningsnummer om de är i Sverige med en viss regelbundenhet eller under någon längre period.

© denna sajt.