I programmet Kaliber i Sveriges Radio, under rubriken Brister i Migrationsverkets asylutredningar, togs den 1 februari 2017 upp vad som framkom i Migrationsverkets senaste Nationella kvalitetsuppföljning, NKU (för 2016). Och i ett kort inslag den 27 februari i P1 Morgon, under rubriken Kvantitet före kvalitet leder till brister på Migrationsverket hänvisas till Kaliber och Migrationsverkets NKU och det framhålls att ”bristerna är allvarliga”.
Här på bloggen skrev en migga den 10 januari 2017 under rubriken En migga om SKU och TKU och NKU att:
2016 genomfördes för första gången även en Nationell kvalitetsuppföljning (NKU) av asylärenden. Denna är betydligt större än de tidigare enhetsvisa och är gjord tillsammans med statistiker för att resultatet ska gå att lita på. Den som gjordes i fjol är, mig veterligen, inte publicerad än men ska vara på gång.
I texten Migrationsverket: ”En väl genomförd asylutredning är grunden för ett rättssäkert asylbeslut.” från den 22 februari 2017, kommenterar jag bland annat så här (det kan vara bra att läsa hela rapporten):
Migrationsverket får gärna förklara varför miggorna i första hand ska ”fundera på om dessa brister har någon betydelse för klassningen eller utgången av ärendet” när de misstänker att tillförlitligheten i den asylsökandes uppgifter brister. Vore det inte mer korrekt att ta reda på varför vederbörande antingen av någon anledning inte kan styrka sina uppgifter på ett trovärdigt och seriöst sätt eller varför vederbörande undanhåller fakta och/eller ljuger. Att många asylsökande ljuger är enligt miggorna vanligt (jag stötte själv på mängder av lögner som asylombud under 15 år).
Här följer några ytterst få exempel av hundratals de senaste tio åren, på hur det gått och går till inom asylbesluteriet:
• En migga: ”…ett av årets mer skandalomsusade projekt” – 3 juni 2010
• UNHCR slår in öppna dörrar och kommer med orealistiska rekommendationer – 9 september 2011
• En migga: ”Flyktingstatus ges på felaktiga grunder.” – 12 augusti 2013
• En migga citerar ur Migrationsverkets kvalitetsuppföljningsanalys: ”I ett antal ärenden var utredningstiden så kort som 45 minuter.” – 24 februari 2015
• Om mycket av det som framkommer Migrationsverkets rapport ”Effektiviteten i asylprövningen” har miggorna länge berättat – 27 augusti 2016
Kommentar: Det hjälper inte hur många utredningar som görs och hur många analyser som görs och hur många rapporter som skrivs och hur många kvalitetsuppföljningar som görs om det inte mynnar ut i så mycket mer än just:
– utredningar
– analyser
– rapporter
– kvalitetsuppföljningar
Om man bara, år ut och år in, samlar på sig en massa material som har tagit tid och resurser att ta fram men sedan inte tar resultaten på allvar och förändrar där förändringar behövs – eller bara gör små, nästintill kosmetiska förändringar – vad är det då för mening att lägga ner tid och pengar och människokraft på allt detta?