Apropå det i texten angivna inlägget ger oss en migga följande information, varav en del inte tidigare har kommunicerats offentligt:
Angående artikeln om ifall PUT/TUT-beslut granskas – Ytterst relevanta frågor: Granskas Migrationsverkets asylbeslut och återkallas bedrägligt erhållna TUT och PUT? – så ligger det till på följande vis. Tidigare gjordes något som kallades Systematiska kvalitetsuppföljningar (SKU) på olika asylenheter en gång om året. Dessa hade ett lärande syfte och fick också viss berättigad kritik för att resultaten blev lite för ”snälla” då uppföljningsgrupperna inte ville ”slakta” personalen på en enhet för beslut som blev fel, beroende på beslut fattade långt bortom enhetens möjligheter att påverka.
Därtill finns något som heter Tematiska kvalitetsuppföljningar (TKU) som kan handla om allt möjligt, till exempel om beslut i anknytningsärenden, studerandeärenden eller iranska asylärenden eller vad som helt. Dessa TKU är nationella och till sin art betydligt mer granskande än lärande.
2016 genomfördes för första gången även en Nationell kvalitetsuppföljning (NKU) av asylärenden. Denna är betydligt större än de tidigare enhetsvisa och är gjord tillsammans med statistiker för att resultatet ska gå att lita på. Den som gjordes i fjol är, mig veterligen, inte publicerad än men ska vara på gång.
Dessa NKU ska under 2017 fortsätta göras och då inte bara med asylärenden utan även med andra ärendeslag. Vilka vet jag inte men gissningsvis något tillståndsärendeslag och något inom mottagningen. Till exempel beslut om särskilda bidrag vid särskilda behov. Vid behov kan rättschefen även besluta om jämförande kvalitetsuppföljningar mellan två eller tre enheter om det noteras att statistiken ser mycket olika ut mellan enheter.
Som ett exempel kan jag nämna en som gjordes för några år sedan om irakiska asylbedömningar där det skiljde mycket i bifallsprocent mellan enheterna i Malmö, Göteborg och Stockholm. För att göra en lång historia mycket kort kan man sammanfatta slutsatserna med att kurderna sökte i Göteborg och hade en låg bifallsandel, muslimerna sökte i Malmö och hade en medelhög bifallsandel medan kristna och mandéer sökte i Stockholm och då var bifallsandelen högre. Jag vill tillägga att detta var några år innan IS började härja i Irak och inbördeskriget eskalerade varför det inte ser likadant ut idag.
Kommentar: Återigen och ständigt finns det anledning att tacka miggorna som rapporterar. Utan deras rapporter skulle jag – och många som läst dem genom åren – inte veta ens en fjärdedel så mycket som jag/vi vet idag. Uppgifterna i ovanstående inlägg är intressanta och texten innehåller ju också rena nyheter. Tack!