Vis av skadan då jag skrev denna text Ta inte efter Sverige på en enda punkt och hamnade i en virvelvind av repliker och nya repliker, den ena mer okunnig eller oinsatt än den andra, och fick svara – om jag minns rätt – åtta gånger på olika skriverier från två professorer, en ungdomspolitiker, en översättare, en vice häradshövding och troligen ytterligare någon som jag nu glömt, väljer jag att skriva mina kommentarer till Hufvudstadsbladets artikel här på min egen sajt och inte i tidningen (som kanske inte ens skulle ta in min text ens i kraftigt förkortad version).

Se länklista till texterna längst ner, efter inlägget.

Klicka på textrutan för att läsa hela den usla texten på Hbls sajt.

I den här artikeln finns uttryck som:

Det afghanska samfundet i Finland skakas av en ny våg av utvisningar som har trappats upp i sommar.

Vilket ”afghanskt samfund”? Och utvisningar trappas inte upp utan sker för att personerna både av Migrationsverket och i domstol fått avslag på sina asylansökningar. Att de därmed ska lämna landet är en logisk och självklar följd av att asylprövningen resulterade i att personerna inte fick rätt att stanna. Deras sak har prövats i två instanser och ingendera har ansett att de ha rätt till asyl eller skydd. Det handlar således inte alls om någon ”upptrappning”.

Utlänningslagen, precis som alla andra lagar, ska efterlevas. Asylprövning enligt den gäller lika för alla nationaliteter och även alla folkgrupper i Afghanistan, inte enbart hazarer utan också till exempel pashtuner, tadzjiker, uzbeker, aimaker, turkmener etc. Dessa är alla afghanska medborgare och deras eventuella skyddsskäl prövas alltid mot det land de är medborgare i. Oavsett om en stor del av hazarerna inte ens ”flyr” från Afghanistan utan har bott länge i Iran, som de inte har några skyddsskäl gentemot och där deras familjer ofta bor kvar och inte sällan hoppas få följa efter så småningom.

Sverige utvisar också afghanska medborgare som inte har asylskäl, vilket ytterst få har. Hazarer är en helt erkänd folkgrupp i Afghanistan och mer om dem kan man bland annat läsa i många av de otaliga texter om hazarer som finns på denna sajt. En av dem har rubriken Aktivistgrupper agerar kraftfullt för att sätta det svenska asylsystemet ur spel – och alltför många okunniga politiker låter sig dras med (11 februari 2018) och i den kan man bland annat läsa:

De agerar energiskt för att utlänningslagen inte ska gälla för tiotusentals, huvudsakligen afghanska män som inte har rätt att vara här, vilket är tämligen absurt. Män som, till stor del, inte ens ”flytt” från landet Afghanistan och därmed givetvis inte heller har några som helst individuella skäl att ges uppehållstillstånd i Sverige! Män som har ljugit om ålder och bakgrund och vilkas asylhistorier sällan kunnat styrkas. Det finns inga lagliga grunder alls att bevilja personer som bott hela sina liv, eller större delen av sina liv, i Iran, ”skydd” gentemot Afghanistan!

Dessa män kan göra som så många av deras landsmän som felaktigt tillskansat sig/beviljats uppehållstillstånd i Sverige och som snart efter att de fått sina tillstånd rest tillbaka och hälsa på sina familjer i Iran (som mannen i den här glada tweeten, alltså resa hem direkt när de fått avslag på sina ogrundade asylansökningar. Det bör Sverige kräva att de gör. När man har fått avslag säger lagen att man ska lämna landet. Det måste givetvis krävas i Sverige, liksom i andra EU-länder.

Det enda som behövs för personer som tagit sig hit från Iran är ju en enkel biljett till Teheran och de är hemma igen!

Ur texten Frans Timmermans: ”Över hälften av alla asylsökande inom EU har ekonomiska motiv och därmed ingen rätt till asyl.” – 8 augusti 2016:

Enligt den nederländske socialdemokraten Frans Timmermans flyr en majoritet av de som har tagit sig till Europa det senaste året av ekonomiska skäl och inte från förföljelse

– Det handlar om 60 procent av alla flyktingar. Det är människor som man kan anta inte har en enda anledning att ansöka om flyktingstatus, sade Frans Timmermans, till nederländska public service NOS, tidigare i veckan.

Texten Hazaren och presidenten. – 13 juli 2017, innehåller också intressant läsning. Bland annat:

Att hazarerna är en ganska stor minoritet i Afghanistan och att de inte alltid varit så väl sedda och även har förföljts stämmer. Men mycket har ändrats det senaste decenniet och tiden då de kunde se sig som offer för förföljelse av staten och därmed uppfylla kriterierna för skydd i ett annat land på den grunden, är förbi.

Dessutom har en majoritet av dem som befinner sig i Sverige ju inte ens bott i Afghanistan och kan därmed omöjligt framhålla att de har individuella skyddsskäl gentemot det landet. Och det är alltid mot just medborgarskapslandet en asylansökan prövas.

Numera är många hazarer i Afghanistan allt bättre utbildade, många innehar höga poster i samhället och den folkgruppen har samma rättigheter och skyldigheter som alla andra medborgare. Men en del av dem anklagar sitt land, sin regering för etnisk förföljelse och etniska våldsdåd mot dem också när det är uppenbart att det inte är så. Att gamla fördomar kan leva kvar även efter att förändringar i lagstiftningen har gjorts är inte underligt. Precis som de gjort – och fortfarande ibland gör – också här, mot landets nationella minoriteter. Och att gamla beteenden, som detta, lever kvar trots nya lagar kan inte förnekas. Dåden begås dock inte av staten och är inte i sig asyl- eller skyddsgrundande. Vore det så, då skulle varje hazar bosatt i Afghanistan, ca 2,7 miljoner, ha rätt att beviljas asyl eller skydd här. Man måste hålla i minnet att angivna asyl- eller skyddsskäl prövas individuellt, inte gruppvis.

Och:

Dessutom kan nämnas att hazarerna, som endast utgör 9 procent av befolkningen, år 2011 (det har inte gått att finna senare uppgifter) fick 25 procent av platserna i parlamentet, enligt uppgift från dåvarande Minority Rights Group. I videon följer efter ovanstående uttalanden av presidenten, ett ganska långt stycke om satsningar på infrastrukturen i landet, som också har att göra med välfärden i de delar av landet där hazarerna främst bor. Därefter säger president Abdullah Ghani till den afghanske hazaren (det finns hazarer i bland annat Iran och Pakistan också) Hadi Sadeghi:

Du har kallat varenda afghan för fula ord, du har förolämpat toleransen hos regeringen. Vi förblir engagerade och du har rätt till korrekta processer och pressfrihet. Våra medier är bland de friaste i landet. Finns det en enda tv-station här som har censurerats? Som vi någonsin närmat oss? När journalister har hotats är väl det första man gör, att man kontaktar Nationella direktoratet för säkerhet?

Som en ung person inbjuder jag dig att att undersöka, att jämföra och när du framför anklagelser: bevisa dem. Är du villig att framföra dina anklagelser i en domstol så för fram dem den rättsliga vägen. Om domstolen dömer i enlighet med dina anklagelser om korruption så kommer alla skyldiga att straffas och jag tar ansvar för det. Så är du villig att öppet föra fram dina anklagelser? Om du bedöms ha farit med falska påståenden blir det du som får gå i fängelse för dem och för att du beljugit ditt land. Det är mitt erbjudande till dig i ett öppet, demokratiskt land, som president, vald i fria val och som tror på frihet och demokrati och rättssäkerhet.

Hazarerna representeras alltså bland annat av en vice premiärminister, generaldirektören Human Rights är hazar, hazarer sitter i parlamentet och finns inom media. Också på många andra samhällsområden är hazarerna vanliga och har samma rättigheter som alla andra folkslag i landet.

Finländarna bör läsa på och dra lärdom av sitt grannland Sverige (inte minst dess misstag…), där tiotusentals afghaner vägrar lämna landet och ofta hamnar i grov kriminalitet vilket drabbar majoritetsbefolkningen mycket hårt. Personer som först påstod att de var hazarer och illa sedda (!), sedan plötsligt sade sig ha blivit ”kristna” eller ”homosexuella” och till och med anförde ”ateism” som ”asylskäl”. Den blåögdhet som länge rådde i Sverige verkar nu ha drabbat en del av finländarna, som bör läs på och lära sig att rapportera allsidigt och korrekt i viktiga medier. Allt annat är att lura folket och det är dessutom inte meningen att journalister ska ha egna agendor när de rapporterar.

Den intervjuade ordföranden Sanna Valtonen på De asylsökandes stöd, har antingen missförstått utlänningslagen och asylsystemet, eller väljer att strunta i det, när hon berättar om ett fall där

en hazarisk afghan fick avslag på sin asylansökan och utvisades till Kabul, trots att han är född och uppvuxen på ett iranskt flyktingläger och aldrig har bott i Afghanistan.

– Mannen talar flytande finska, hade jobb och var förlovad med en finsk fästmö. Trots det utvisades han till en stad som han aldrig hade besökt.

Kommentarer:
1.  Afghanistan skiljer inte på sina medborgare på det sättet, alltså ”hazarisk afghan”, lika lite som Finland talar ”samisk finländare”.
2.  ”…trots att han är född och uppvuxen på ett iranskt flyktingläger och aldrig har bott i Afghanistan”. Om man ska agera de asylsökandes stöd så måste man innan man tutar ut sina uppfattningar som villigt vidarebefordras av media, veta att lagar och konventioner anger att asylskäl alltid prövas mot personens medborgarskapsland. Migri och domstolen undersöker om en person har asylskäl gentemot medborgarskapslandet. Har han inte varit där på länge eller är född i ett annat land så kan han knappast ha asylskäl mot det.
3.  Tror Sanna Valtonen på De asylsökandes stöd på allvar att flytande finska, jobb och finsk fästmö ger rätt till asyl? Då borde hon nog läsa på bättre innan hon uttalar sig i media. Vet hon att dessa omständigheter inte ger rätt till asyl så bör hon inte sprida sina egna tyckanden om att utlänningslagen och lagakraftvunna utvisningsbeslut ska sättas ur spel för personer som hon tycker ska få stanna trots avslag på ansökan.
4.  Han klarar sig säkert i ”en stad han aldrig besökt”, han talar ju språket och känner till kulturen. Och – om man ska vara ärlig – han hade ju faktiskt aldrig besökt någon stad i Finland heller förut, men klarade sig ändå… Dessutom har den man som omtalas i artikeln, och alla andra afghanska medborgare från Iran, full rätt att återvända dit. Ingen tvångsutvisas till Afghanistan som anger att han hellre vill resa hem till familjen i Iran!

Hufvudstadsbladet citerar här Juuso Hyvärinen på Migrationsverket som betonar det som förklarats ovan, att Migri…

…vid utvisningar alltid beaktar nationaliteten och inte den tidigare boningsorten, vilket enligt honom förklarar varför afghaner som tidigare har bott i Iran kan utvisas till Kabul. Av sekretesskäl kan han inte kommentera enskilda fall.

– Vi beaktar den förföljelse som hazarerna utsätts för, men det att en person är hazar innebär inte automatiskt att hen skulle ha utsatts för förföljelse i Afghanistan. Vi måste göra en helhetsbedömning där alla personliga omständigheter beaktas, säger Hyvärinen.

Det är också precis det som förklarats tidigare i texten: man prövas mot sitt medborgarskapsland och en hazar (pashtun, turkmen, aimak  etc) som inte varit i sitt medborgarskapsland har med absolut största sannolikhet inte några asylskäl gentemot det.

Det påstås också att:

Finland försummar sin skyldighet att följa upp vad som händer dem som har utvisats till länder där våldet grasserar och tryggheten är hotad.

Också det är fel. Inget land som har prövat en persons asylansökan och avslagit den har vare sig skyldighet eller ens rättighet att följa upp vad som händer personen som efter asylprocess i ett land har återsänts till det land där den är medborgare. Sådana här påståenden bör inte stå oemotsagda i en artikel i en seriös tidning.

Sanna Valtonen påstår vidare att:

Till exempel de svenska myndigheterna har en systematik för hur de följer upp det som händer efter att asylsökande utvisats. Det borde inte vara svårt att upprätta ett sådant system.

Ingenting kan vara mer felaktigt! Bland annat i den här artikeln i Svenska Dagbladet med rubriken ”Ses som landsförrädare – försöker fly igen” – 28 september 2016, är svaret på frågan som ställs mycket tydlig och även självklar:

Görs det någon uppföljning?

– Att följa upp hur det går för dem är ett dilemma. Det är svårt för att inte säga omöjligt för svenska staten att vända sig till afghanska staten för att se hur det gått med deras medborgare.

Hufvudstadsbladet, som mina föräldrar, deras föräldrar, jag själv och generationer efter mig har läst och läser, måste skärpa sig för att kunna ses som trovärdigt, ett ”Husis” att lita på. Och då måste det viktiga område som asylinvandringen utgör, belysas allsidigt, kunnigt och korrekt och rätta termer och benämningar användas.

Länklista till min text i Hufvudstadsbladet: Ta inte efter Sverige i asylfrågor på en enda punkt – och de oförstående replikerna på den :
•  Finland. Sans och balans. Ta inte efter Sverige i asylfrågor på en enda punkt. – 9 april 2017
•  Finland. Repliker på min artikel i Hufvudstadsbladet. – 11 april 2017
•  Finland. ”Hur långt bör en god människa och ett gott samhälle gå i att utarma sig själv i syftet att hjälpa?” – 11 april 2017
•  Finland. Min slutreplik i Hufvudstadsbladet. – 12 april 2017
•  Finland. Replikerna fortsätter att komma: Nu replikeras det på min slutreplik i Hufvudstadsbladet. – 13 april 2017
•  Finland. ”Vet du något mer om den där Wager?” Om fula knep, tarvligheter och falska tillvitelser. – 14 april 2017
•  Min slutliga slutreplik i Hufvudstadsbladet – hoppas jag – 18 april 2017
•  Finland. Vidare i debatten i Hufvudstadsbladet… – 24 april 2017

Information för den som inte känner till det:
Jag har själv varit juridiskt ombud åt asylsökande i närmare 15 år, varav fem år som Medborgarnas flyktingombudsman, en hederstitel skapad som en plattform för mitt arbete av dåvarande riksdagsledamoten för Folkpartiet, Mauricio Rojas.