Kicka på text- och bildrutan för att läsa hela artikeln.
Ur Paulina Neudings artikel på sajten Kvartal:
Agendas reportage från i söndags är så märkligt iscensatt. På en bänk i skogen sitter tre så kallade ensamkommande. Aktivisten Kinna Skoglund från nätverket Vi står inte ut berättar deras historier med händerna på deras axlar: Det påstås att de är tonåringar, eller var det i alla fall nyss när de sökte asyl. Skoglund refererar till dem som ”barn”.
Kameran går nära, mycket nära. Men det är inte Kinna Skoglunds ansikte som exponeras med varje linje, varje por, varje ärr, utan de ensamkommandes. Det är som att SVT själva medger att det som sägs i reportaget, och det som varit SVT:s narrativ kring frågan i flera år, är något annat än vad våra ögon ser.
Det är som att journalister avkräver allmänheten ett slags religiös tro. För det är när vi är som bäst som vi tror på det som förkunnas, oavsett vad våra sinnen och vår samlade livserfarenhet säger oss.
Och, apropå att några av Sveriges tyngsta mediehus – bland annat SVT, SR, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet – i veckan meddelade att de går samman i en kampanj för att granska fakta inför valet:
Redan på ett principiellt plan är idén problematisk. Faktagranskning sker i fri konkurrens mellan medier, inte genom att dominerande aktörer går samman för att granska meningsutbyte mellan medborgare
Rapporteringen om de så kallade ensamkommande är förmodligen det mest flagranta exemplet på att fakta fått ge vika för fostran.
Jag har ibland känt släktskap med det klarögda barnet i sagan om Kejsarens nya kläder (läs om den i slutet av texten) av HC Andersen. Barnet som såg det alla andra också såg men blundade för och som utbrast: ”Men han är ju naken!” om kejsaren som spatserade omkring utan en tråd på kroppen. Medan folket låtsades inte se det eftersom de fått veta att hans kläder var gjorda av ett magiskt tyg och lyssnade mer på vad de blev tillsagda att tro än litade på sina egna sinnen. På samma sätt har jag stått bredvid och tittat på galenskaperna gällande dessa hitkomna ”barn”. Förvånad över att så många antingen är blinda eller också, av outgrundlig anledning, leker kejsaren-är-naken-leken. Men jag har inte bara stått stilla och åsett galenskaperna. Jag sagt ifrån:
Ja, men det där är ju inga barn, det är ju vuxna män! Och de har ju redan fått sina asylansökningar prövade och inte befunnits ha skäl att vara här.
Då har jag, precis som man ofta gör med barn, ignorerats. Inte näpsts av någon. Inte motsagts. Bara ignorerats.
Under tio års tid har jag i hundratals texter skrivit om det här bedrägeriet (för det har pågått länge) som svenskarna låtit sig manipuleras in i. Jag har fått – och publicerat – berättelser från förskräckta och förtvivlade familjehem som trott att de skulle ta emot ett flyende barn, en ung pojke 15, 16 kanske 17 år gammal och ge honom stadga och stabilitet. Men mycket snart efter inflyttningen har de insett att de haft med en vuxen, mycket bestämd och krävande man att göra. När männen inte längre orkar spela”barn”, vilket sker ganska snabbt, så blir det konflikter. Inte sällan har familjehemsföräldrarna varit rädda för dessa män och inte vågat anmäla dem. De har inte heller vetat till vem de ska anmäla att de ”vårdar” och ”tar hand om” en vuxen afghan som de vill ska flytta ut. I en del fall har ändå en del familjehem, men också HVB-personal och lärare, berättat att de kontaktat Migrationsverket och sagt att ”det här stämmer inte, det här är inga barn som ni har skickat till oss”. Då har de fått höra: ”Ni ska inte lägga er i Migrationsverkets arbete. Personen har sagt att han är under 18 alltså är han att betrakta som minderårig. Ring inte hit fler gånger”.
HVB-personal har tvingats utstå både våld och sexuella ofredanden. Hånskratt åt dumma, lättmanipulerade svenskar. Oacceptabelt beteende som bemötts med att ”barnen” (inte sällan uppåt 30-årsåldern, mycket ofta kring 22-25 år gamla) ska klaga hos socialen och gå till medierna. Personalen har även fått ta emot hot mot sig själva och i vissa fall mot sina barn.
Lärare är förtvivlade över att ha vuxna afghanska (oftast) män, i sina klasser. Många är helt respektlösa, tafsar och flinar och gör precis vad de vill. Och är snara att hota med och rentav ta till våld. Några lärare som hört av sig har sagt upp sig och slutat enbart på grund av dessa ”barn”.
Av outgrundlig anledning har en massa kvinnor (och ett mindre antal män) slutit sig samman i #vistårinteut, en mycket aktiv aktiviströrelse som kräver: ”Låt våra barn stanna!”. ”Våra barn”??? Dessa aktivister har tjatat och agerat, energiskt och högljutt manifesterat och demonstrerat för att få behålla dessa män i Sverige. De kräver att skattebetalarna ska bekosta deras liv, vanor, utbildning här, helt utan någon som helst anledning. Att Sveriges regering, bestående av Socialdemokrater och Miljöpartister, låtit sig dras med och vill tillåta det är obegripligt. Och det är mycket skrämmande att de inte inser det.
Mannen twittrade i eget namn, men jag valde ändå att dölja det.
Det finns asylsökande som är 15-, 16- eller 17-år gamla och skickats hit ensamma av sina familjer, inte sällan i hopp om att familjerna ska kunna komma efter. Men de har i de flesta fall inte asyl- eller skyddsskäl, lika lite som de äldre som låtsas vara barn, utan ska återsändas till sina hemländer. De som kommit hit från Iran har inte flytt från någonting. Många reser till Teheran (varifrån de får pengar till resorna är inte känt) mycket snart efter att de fått uppehållstillstånd. Som nyligen en av förgrundsfigurerna i hazarernas ”Jalla, jalla, Sverige åt alla”-rörelse Ung i Sverige som twittrade från Teheran att han var så glad att vara hemma hos sin familj och att ”allt är bra här i Teheran” men att han hellre ”vill vara i Sverige”. Utlänningslagen har ingen paragraf för jagvillhellrevaraiSverige-invandring…
Måtte de här asylbedrägerierna få ett slut snart. Måtte Centerpartiet inse att de också varit kortnästa och låtit sig dras in i ”synd om våra barn”-retoriken. Det lever och bor 35 miljoner människor i Afghanistan, inte minst en massa kvinnor och barn. Se till att de 9000 männen som nu försöker bedra sig in i Sverige reser tillbaka och bygger Afghanistan starkt istället för – som det stod på deras plakat i somras att de skulle göra: ”Vi bygger Sverige starkt”. Sverige är redan byggt.
Förtydligande: Jag drar inte alla ensamkommande asylsökande över en kam. Alla är inte hotfulla, trakasserar inte, beter sig inte illa. En del lär sig, vill lära sig, klarar sig hyfsat. Och en del kanske är strax under 18 år, någon 15 eller 16. Jag skriver om den stora majoriteten. Men inte heller de skötsamma eller de som är 15, 16 eller 17 år gamla har någon automatisk rätt att invandra till Sverige. För det krävs asyl- eller skyddsskäl. Eller att man som vuxen arbetskraftsinvandrar.
Kejsarens nya kläder
I sagan syr två skräddare nya kläder till kejsaren. De säger att de använder ett magiskt tyg som gör att mindre begåvade personer inte kan se det. I själva verket använder de inget tyg alls, men eftersom ingen vill framstå som mindre begåvad låtsas alla om att de ser ”kläderna”, och kejsaren vandrar omkring naken. Ett litet barn utropar dock: ”Han har ju inga kläder på sig!” Bokens sensmoral används ofta för att symbolisera hur människor anpassar sig till gruppen, även när det är uppenbart för dem själva att gruppen har fel. Att liksom det lilla oskuldsfulla barnet i sagan utbrista Kejsaren är naken! innebär att påpeka något som alla kan se men som ingen vågat säga.
Läs också till exempel dessa texter:
• Skakande berättelse från en familjehemsförälder för påstått eller faktiskt minderåriga asylsökande pojkar och män – 17 september 2012 (för nästan 5,5 år sedan)
• En person som driver familjehem: ”Ofta är de ”14 år” när de kommer men, den verkliga åldern ligger i de allra flesta fall runt 19-25 år.” – 4 oktober 2013 (för 4 år 4 månader sedan…)
• En anställd vid ett boende för ensamkommande ”barn”: ”Ett antal killar som på pappret är 16 år, har kommit till mig för att få hjälp med att köpa medel på apoteket för att motverka deras åldershåravfall.” – 1 december 2013 (för drygt 4 år sedan…)
• Migrationsverket, lärare, socialtjänstemän, familjehem, HVB, kommuner, barnläkare, poliser, regering, riksdagsledamöter, medier deltar i kanske det största narrspelet som någonsin spelats i Sverige. – 6 september 2016
• ”De allra flesta utvisade afghaner möts av sina familjer, vårt mottagningscenter i Kabul står tomt.” – 31 augusti 2017
• Bedrägerierna avslöjas – 83 procent av de åldersbedömda asylsökande ”barnen” är äldre än 18 år – 4 september 2017
• En person som jobbar med språkintroduktion för asylinvandrade ”barn”: ”Jag tycker att man sviker eleverna i de svenska grund – och gymnasieskolorna när man accepterar att vuxna män sitter och betygsätter tonåringars utseende med mera.” – 5 oktober 2017
• ”Ensamkommande”? ”Rättigheter”? – 16 november 2017. I slutet, efter den här texten, finns ytterligare av länkar till ett stort antal relevanta texter.