En person som tar emot minderåriga (!?) asylsökande i sitt hem:
Jag har mycket stor erfarenhet av ensamkommande asylsökande och har levt med dem dygnet runt i flera år. Alla, med några få undantag, är mycket äldre än den ålder de själva uppgett och som accepterats av Migrationsverket.
Ofta är de ”14 år” när de kommer, men den verkliga åldern ligger i de allra flesta fall runt 19-25 år. De ser ofta yngre ut än vad de är men det finns ett antal tecken som avslöjar lögnen för oss som lever tätt inpå dem:
– skostorleken och kroppslängden förändras inte över tid
– klädstorleken likaså, om de inte går upp i vikt förstås
– skäggväxten är fullt utvecklad och behöver rakapparat från dag 1
– tandstatusen, t ex när alla visdomständerna redan finns på plats
– beteendet, som efter en tid (speciellt efter PUT) uppvisar alla tecken på att den ensamkommande ser sig som en man i stället för en pojke.Exempel från Norge visade att över 60 procent ljög om sin ålder. Enligt min och mina kollegors erfarenhet ligger siffran i Sverige betydligt högre än så. Såväl jag som mina kollegor förundras över hur lätt det är att ljuga om sin ålder och få den fastställd av Migrationsverket!
Vi har alla sett 20-åriga unga muslimska män, med allt vad det innebär, som påstår sig vara ”14 år”, placeras i skolans årskurs 7 med 13-åriga småflickor. När vi lyfter frågan i vår organisation eller med deras gode män/särskilt förordnade vårdnadshavare, så möts vi av total tystnad. Ingen vill, ingen vågar och ingen kan prata om detta faktum och det är absolut inte en bra ordning. Själva är vi bundna av sekretess.
De mycket stora åldersskillnaderna skapar problem och konflikter i skolan, i boendet och på många andra sätt. Vi ska arbeta med yngre tonåringar, vår verksamhet och kompetens är anpassade efter detta. Men i stället möter vi för det mesta vuxna män! Det är ett stort problem. Men hur ska vi lösa det, när vi inte får diskutera det med varandra?
Kommentar: Det kommer många liknande mejl från andra som driver familjehem och HVB. Och från lärare som har problem i klasserna med vuxna män ovana vid den frihet som flickor och kvinnor i Sverige när det gäller att klä sig och bete sig. Och att dessa vuxna män har svårt att låta flickorna i skolan vara ifred. Småflickor på 13, 14 år… Men så stor är den officiella lögnen att man hellre offrar dessa flickors trygghet och säkerhet och lärarnas och familjehemsföräldrarnas välbefinnande, att ingen säger ett knyst. För att inte tala om att man faktiskt missbrukar skattemedel, det är fruktansvärt dyrt med ”vård” av vuxna män som säger sig vara 14 eller 17 år gamla…
Att ens andas om det ökande antalet gruppvåldtäkter begångna av den här kategorin av män, är så tabu-belagt att knappast någon i sin vildaste fantasi skulle vilja/våga ta upp frågan offentligt. Alla, samtliga aktörer i det svenska samhället, spelar med i det stora ”ensamkommande barn”-spelet som är ett riktigt uruselt spel! De spelar spelet av rädsla för att bryta mot den heliga regeln som säger att alla som säger att de heter Si eller Så också heter just Si eller Så, att alla som säger att de kommer från landet Ditt eller Datt också kommer just från det landet och – givetvis – att alla som säger sig vara ensamma i världen och 14 eller 17 år gamla, också är det.
Om föräldrar till flickor i klasser där det går 19-25-åriga män vet om det – jag betvivlar att de är ovetande, men de håller masken för att inte vågar säga som det är – tycker de då att det är okej? Om de inte vet, borde de inte ha rätt att veta?