Enligt ett pressmeddelande från regeringen, har den idag överlämnat en lagrådsremiss till Lagrådet med förslag till genomförande av återvändandedirektivet som inför EU-gemensamma regler för återvändande av personer som vistas utan tillstånd i medlemsstaterna. Lagrådsremissen är framtagen i samarbete med Miljöpartiet.
Beslut om avvisning eller utvisning ska, som huvudregel, innehålla en tidsfrist för frivillig avresa. Den som inte har lämnat landet inom tidsfristen ska meddelas ett återreseförbud på ett år.
Kommentar: ”Återreseförbud på ett år”? Men han/hon har ju inte ens lämnat landet!
Enligt förslaget ska det också införas en 12-månaders sammanlagd maxtid för förvar i de fall där det finns anledning att tro att personen kommer att hålla sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning. I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en utlänning kan hållas i förvar i dessa fall.
Kommentar: Inom EU är tiden 18 månader. I pressmeddelandet från regeringen står också:
I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en utlänning kan hållas i förvar i dessa fall.
Här kan jag nämna, att jag själv var inblandad i ett fall som gällde en man, Mamadou O B, som jag träffade otaliga gånger under mina besök på förvaret i Märsta. Jag var – och är – starkt emot orimligt långa förvarstider, och Mamadou O B satt inlåst väldigt länge (två år!), men jag var – och är – också för att den som ska utvisas enligt lagakraftvunnet beslut ska lämna landet och inte ges möjlighet att stanna här illegalt. Mamadous fall togs upp av dåvarande regeringsrätten som bestämde att han skulle släppas ut eftersom den ansåg att två år var en mycket lång tid att hålla någon i förvar. I regeringsrättens beslut från 2 december 2005 (mål nummer 3935-05) står bland annat:
Även om M.O.B. själv inte medverkat till att avvisningsbeslutet skulle kunna verkställas utan tvärtom medvetet försvårat utredningen, och den långa förvarstiden därför i stor utsträckning kunnat tillskrivas M.O.B. eget handlande, kan en ytterligare förlängning av tiden enligt regeringsrättens uppfattning inte anses ha stått i rimlig proportion till intresset av att underlätta verkställighet av avvisningsbeslutet. Kravet på synnerliga skäl i 6 kap. 4 § utlänningslagen för att hålla M.O.B. i fortsatt förvar kan därför inte anses ha varit uppfyllt.
Kommentar: Alltså finns det, såvitt jag kan förstå, åtminstone ett till viss del, prejudicerande eller åtminstone vägledande beslut om tidsbegränsning av förvarstagande (även om det specifik gällde Mamadou O B). Hela texten om detta, som jag skrev den 6 december 2005, kan läsas här.
OBS! Att människor som inte begått något brott ska behöva hållas i förvar (inlåsta) under lång tid är oerhört olyckligt. Inte heller är det billigt. Man måste hitta vägar att få människor att – frivilligt eller med tvång – så snabbt som möjligt lämna landet efter att slutligt beslut om utvisning meddelats. Att bekosta inlåsning, som inte ens känns human om den pågår en längre tid, för kanske uppåt 3500 kronor per dygn är ett misshushållande med skattemedel av stora mått. Var och en kan själv räkna ut vad en enda förvarstagen person kostar samhället i en, två, sex, 12 månader…
Kanske kan Sverige höra med andra EU-länder hur de gör, och eventuellt få några tips av dem? För lika lite som det känns bra att hålla människor inlåsta under mycket långa tider, lika lite är det rätt att släppa ut människor ur förvaret när de vägrar lämna landet och vägrar medverka till att utvisning kan ske trots att de har fått sin sak prövad i två instanser och fått definitivt avslag på sina asylansökningar. Det är ju de facto – detsamma som att sanktionera illegal vistelse i landet.
Migrationsminister Tobias Billström säger i sitt pressmeddelande:
Samtidigt tar vi tillsammans ansvar för helheten, de som efter en rättssäker asylprövning får avslag är skyldiga att lämna landet. Ett väl fungerande återvändande är en av förutsättningarna för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart.
Kommentar/undran: Vart tar de utsläppta personerna vägen, de som, liksom Mamadou O B, medvetet försvårar eller ”bara” vägrar medverka till att den utvisning som domstol fastslagit kan ske? Vad har migrationsministern och Miljöpartiet kommit överens om här?
Hur det gick för Mamadou? Tja, Mamadou, med falskt namn och troligen också med falsk nationalitet, släpptes ut ur förvaret efter två år och fick förstås så småningom uppehållstillstånd. Då hade han kostat samhället omkring 2,5 miljoner kronor för den tid han satt inlåst på förvaret plus kostnaderna för efterforskning av hans identitet och nationalitet och hanteringen i domstol…