Klicka på textrutan för att ta del av hela talet.
Presidentens tal inleddes med dessa viktiga ord:
”Ett folk som inte känner till sin historia, behärskar inte sin nutid och har ingen beredskap att bygga sin framtid.”
Denna tanke är bekant från Snellman, Paasikivi och Ehrnrooth. Kunskap om historien, kontakt med nutiden och tankar om framtiden – dessa faktorer komprimerar egentligen varför det är så viktigt för oss alla att tillsammans fira den nationella veterandagen.
Och fortsatte:
Den första nationella veterandagens huvudfest firades här i Lahtis för exakt trettio år sedan. Då hölls festtalet av akademikern och veteranen Matti Kuusi.
Han beskrev på ett gripande sätt från hur olika förhållanden och utgångslägen veteranerna kom. Han fortsatte med att berätta om hur män i olika åldrar, med olika modersmål, med olika åsikter och övertygelser år för år blev allt mer enbart veteraner för varandra.
Tillsammans hade de upplevt krigets fasor och stora förluster – en vapenbroder som aldrig återvände från fronten, eller den egna förlorade ungdomen eller hälsan. Men alla delade de samma orubbliga känsla av att de tillsammans hade uppnått någonting oändligt värdefullt, de hade räddat vårt fosterland. En sådan känsla förenar människor.
Presidenten talade också om det faktum att
Varje finländare är bekant med tanken om att ”kamraten lämnas ej” (kaveria ei jätetä, man lämnar aldrig en kamrat i sticket. Min anm.), alltså att den som är i nöd ska hjälpas.
Och om:
Frihet och ansvar, rättighet och skyldighet; jag tror att dessa två enkla ordpar bäst beskriver den djupaste mening som krigsgenerationen har gett oss i arv i form av ädla värderingar.
Längre in i talet sade presidenten:
Vi firar hundraårsjubileet av vår självständighet som ett land som behärskar sin nutid. När det goda mäts och jämförs hör Finland inom så gott som alla områden till toppen av världens länder. Vi har yttrandefrihet, vi har kreativitet, vi är den stabilaste staten i världen och ett i det närmaste korruptionsfritt samhälle. Vi har gjort stora framsteg i fråga om jämställdhet mellan könen; finländska flickor har de näst bästa möjligheterna i världen att förverkliga sig själva. Dessutom är vi enligt undersökningar rätt så lyckliga människor, och det får vi väl lita på, fastän vi inte visar det så mycket utåt.
Världen skulle egentligen vara en ganska bra plats om de förhållanden vi har i Finland skulle råda överallt.
Viktigt för Finland har det alltid varit att människorna känner sin historia och att de vill och kan försvara sitt land. Presidenten talade om försvaret också:
Vi har hållit fast vid den obligatoriska värnplikten trots att många andra länder har slopat den. Som tur har vi gjort det. Värnplikten ger egentligen ett tvåfaldigt resultat. Utifrån sett är vår starka reserv det synligaste resultatet; Finlands armé är relativt stor i förhållande till vårt lands storlek. Det andra resultatet har att göra med samhörighet och här återgår jag till festtalet av veteranen Matti Kuusi. Än i dag lär sig finländska unga, från landet eller staden, från olika utgångslägen och med olika åsikter, att förstå varandra under den tid de fullgör sin värnplikt.
Vår starka försvarsmakt innebär att tröskeln för att angripa oss är hög. Å andra sidan är vi samtidigt en attraktiv samarbetspart.
Hela talet kan läsas om man klickar på textrutan i början av inlägget. Jag är glad över att vara finländare och att min far var en av dem som idag skulle ha varit veteran, om han ännu hade levt. Tack vare honom och alla andra landsmän som stred till sista blodsdroppen, är jag medborgare i ett fritt, självständigt och välmående land. Det är jag mycket tacksam för.
