Klicka på textrutan för att läsa hela texten.

Ur Undervisnings- och kulturministeriets pressmeddelande den 7 maj:

På torsdagen den 7 maj publicerades PISA 2018-undersökningens resultat om ekonomikunskaper i 20 länder. Medelvärdet för de finländska ungdomarnas ekonomikunskaper var 537 poäng, vilket var det näst bästa resultatet tillsammans med Kanada (532 poäng). I undersökningen hade ungdomarna i Estland de bästa ekonomikunskaperna med medelvärdet 547, som statistiskt sett är signifikant högre än medelvärdena för andra länder. Ekonomikunskaperna är ett extra utvärderingsområde i PISA-undersökningen som kan väljas nationellt. Finland deltog i utvärderingen för första gången.

Av alla deltagarländer hade Finland flest högpresterande elever som nådde toppnivån 5 (20 % av eleverna). Även i Estland (19 %) och Kanada (17 %) var andelen högpresterande elever nästan densamma (OECD-medeltalet 10 %). Samtidigt fick 2,4 % av de finländska eleverna ett resultat som var under den lägsta nivån 1. Bland de övriga framgångsrika länderna var motsvarande andel i Estland endast 0,7 % av eleverna (OECD-medelvärdet 4%). I Finland är ekonomikunskaperna mycket jämnt fördelade mellan skolorna och skillnaderna mellan skolorna var minst i hela undersökningen. Samtidigt var variationen inom skolorna störst i hela undersökningen.

Klicka på text- och bildrutan för att se den i större storlek.

Vidare var det mycket små skillnader mellan könen; det som främst påverkar kunskaperna är elevernas bakgrund:

Medelvärdet för poängantalet var 540 för finländska flickor och 534 för pojkar. Denna skillnad på sex poäng var inte statistiskt signifikant. Av de finländska pojkarna placerade sig 21 procent på den högsta nivån (nivå 5). I Estland var denna andel 20 procent och i Kanada 19 procent (OECD-medelvärdet 13 procent).  Bland flickor i Finland var motsvarande andel 19 procent, i Estland 18 procent och i Kanada något lägre, 14 procent (OECD-medelvärdet 10 procent). Under den försvarliga kunskapsnivån 2 stannade 12 procent av de finländska pojkarna och 8 procent av flickorna. Denna skillnad var statistiskt signifikant.

Om att finländska unga är aktiva och. ansvarsfulla:

I Finland hade 89 procent av 15-åringarna ett eget bankkonto och 78 procent ett eget bank- eller betalkort. Dessa var de största andelarna i hela jämförelsen.

De finländska ungdomarna betedde sig i stort sett lika ansvarsfullt i ekonomiska frågor som de unga i OECD-länderna i genomsnitt. Ett ansvarsfullt beteende korrelerade också positivt med ekonomisk kompetens. I fråga om konsumtionsbeteendet var det mycket vanligt att unga finländare gör prisjämförelser mellan produkter och detta uppvisade ett något starkare samband med deras kunnande än för OECD-genomsnittet.

Klicka på tabellen för att se den i större storlek.

Om skolundervisningens betydelse för elevernas ekonomikunskaper:

I Finland är ekonomikunskap inte ett separat ämne i grundskolan, utan ingår åtminstone i läroplanerna för matematik, huslig ekonomi och samhällslära. Skolundervisningen har en betydande roll med tanke på det kunnande i penningfrågor eleverna i vårt land uppnår. Undersökningen talar för att ekonomikunskap integrerats i undervisningen på ett lyckat sätt, och för Finlands del korrelerade undervisningen starkt med elevernas ekonomikunskaper.

Klicka på tabellen för att se den i större storlek.

Och:

I PISA 2018-undersökningen var ekonomikunskaper för tredje gången ett valfritt extra kunskapsområde.   Elevernas ekonomikunskaper mättes med hjälp av ytterligare ett slumpmässigt urval av 15-åringar från hela landet. När det urvalet kombinerades med det grundläggande urvalet, innebar det en utvärdering av ekonomikunskaperna hos 4328 elever i 214 skolor.

I PISA-undersökningen Financial Literacy deltog 20 länder, varav 13 OECD-länder och sju så kallade partnerländer. Sverige deltog inte.

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till detta inlägg.