Denna text behöver läsas först:
• Nya gymnasielagen verkar vara lite som ett gummiband del 2 – 23 november 2020.
En migga skriver och försöker klargöra det som nästan ingen längre klarar av att förklara:
Beträffande den aviserade ändringen om att ett års anställning kommer att räcka för att få permanent uppehållstillstånd enligt 17 § tillfälliga lagen, kan jag meddela följande.
Det finns potentiellt fler inbyggda mekanismer i lagstiftningen och dess tillämpning, för att de ensamkommande i slutändan skall få permanent uppehållstillstånd än att de nu enbart skall behöva hitta en ettårig anställning efter avslutade studier.
Räknar man på det så kommer det antagligen i slutändan inte ens behövas slutförda – godkända – gymnasiestudier som utmynnar i en examen. Det är nämligen så att 17 § tillfälliga lagen stadgar:
Uppehållstillstånd enligt andra stycket får beviljas en utlänning som inte har fyllt 25 år endast om han eller hon har fullföljt en a) gymnasieutbildning eller motsvarande, b) yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller c) sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna.
Kort och gott: utöver kraven på en icke-subventionerad anställning med en lön som man kan försörja sig på – samt snart endast ett anställningskontrakt på ETT år – så är tanken att man skall ha gymnasiekompetens. Grundtanken är, får man väl förmoda, att gymnasiekompetens utgör ett minimikrav för att en individ skall anses ha förutsättningar att kunna försörja sig på arbetsmarknaden utan samhällets stöd. Det är därför man införde gymnasielagen i dess lapptäcke av ändrade förutsättningar – som justerats allteftersom för att åstadkomma att så många som möjligt skall få uppehållstillstånd trots avsaknad av skyddsskäl – alltså en amnesti (även om man nogsamt undviker att kalla det så).
Först räckte det med endast ”avsikt att studera” för att få 13 månader enligt 16 f § tillfälliga lagen. Man behövde inte faktiskt studera utan, ja, ansöka om tillstånd på denna grund och därmed ge uttryck för denna avsikt.
Därefter, efter dessa 13 månader kunde/kan man få tillstånd enligt 16 h § under ytterligare 13 månader för att gå introduktionsprogram, det vill säga skaffa sig behörighet att läsa på gymnasial nivå. Då är vi uppe i 13+13 månader (16 f § + 16 h §).
Därefter förväntas man söka tillstånd enligt 16 d § som via 16 a § stadgar att man:
1. har fyllt 17 men inte 25 år,
2. studerar på
a) ett nationellt program i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning,
b) en yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller
c) heltid på en sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna, och 3. inte tidigare har fullföljt en sådan utbildning eller, i fråga om en sådan utbildning som avses i 2 a, en utländsk motsvarande utbildning.Giltighetstiden för ett sådant tillstånd ska bestämmas till sex månader utöver den tid som återstår av utbildningen enligt utlänningens individuella studieplan, eller, om utlänningen studerar på folkhögskola, enligt motsvarande planeringsdokument.
Man beviljas alltså tillstånd enligt den studieplan som de diverse lärosätena lägger upp för eleven. Pågår exempelvis en utbildning till 2022-06-12, så får den ensamkommande ett tillstånd till 2022-12-12.
Enligt 20 § tillfälliga lagen skall eleven ”varje år redovisa för Migrationsverket att han eller hon aktivt deltar i utbildningen”. Så kallat ”aktivt deltagande”. Detta redovisar eleven genom ett intyg från sin skola. Exakt vad aktivt deltagande innebär är inte klart, men man får väl anta att det krävs någon form av närvaro. Men som sagt: det ska skolan intyga.
Och här kommer det fina. Den ensamkommande kan nämligen ha underkänt i flera av sina kurser inom ramen för den utbildning som enligt studieplanen gav honom tillstånd enligt 16 d §, det vill säga inte lyckats följa sin studieplan. Det är okej. Så länge den ensamkommandes skola intygar att han ”aktivt deltagit”, så gäller enligt Migrationsverkets nya uppdaterade Rättsliga ställningstagande av den 6 november 2020 (Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå – RS/018/2020), sidan 30:
Ifall den sökande behöver mer tid för att fullfölja sina studier på gymnasial nivå kan han eller hon i vissa fall beviljas uppehållstillstånd för fortsatta studier enligt bestämmelsen i 16 g § tillfälliga lagen. Även i denna situation ska sökanden ha deltagit aktivt i utbildningen.
I 16 g § framgår då följande – som alltså ger den ensamkommande ”mer tid” (för att han exempelvis är underkänd i flera av sina kurser):
Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i sex månader utöver den tid som återstår av utbildningen enligt utlänningens individuella studieplan, eller, om utlänningen studerar på folkhögskola, enligt motsvarande planeringsdokument, dock längst tretton månader i taget.
Det skulle alltså kunna innebära ytterligare 13 månader på – i vårt exempel – 2022-12-12, det vill säga 2023-01-12.
Notera ”i taget”. Vare sig i 16 g § eller i Migrationsverkets ställningstagande står det nämligen inte att ”mer tid” bara skulle kunna beviljas en gång. Behöver den ensamkommande ytterligare tid så torde skolan ånyo kunna intyga att han behöver mer tid och att han ”aktivt deltagit” trots att han inte ens uppnått betyget ”E” i alla ämnen som krävs för examen – som alltså är kravet för att få permanent uppehållstillstånd enligt 17 § på grund av försörjning genom arbete (Läs ”snart arbete under ett års tid” om regeringens expressförordning träder i kraft den 3 december 2020).
De allra flesta ensamkommande fick sina beslut av Migrationsverket under 2017 då de antingen fyllt 18 år i förhållande till uppgivet födelsedatum eller skrivits upp i ålder, alltså som om han/hon var 18 år vid beslutsdatumet 2017. Det betyder att dessa personer 2024 kommer att ”fylla” 25 år. Och då, bästa läsare, är de inte längre ”under 25 år” för vilka krävs gymnasieexamen för att vara behöriga att söka permanent uppehållstillstånd på grund av anställning.
Slutsatsen blir att 2024, beroende på staplandet av diverse tillstånd på varandfra på grund av olika utbildningar och ”mer tid” att fullfölja sådana utbildningar finns alltså en inbyggd mekanism i systemet som möjliggör att personen via en obruten kedja av tillstånd enligt gymnasielagen slussas till den punkt då han/hon inte längre behöver uppfylla de krav som sades utgöra grunden för tillståndet. Det villl säga den magiska 25-årsdagen, då allt som återstår är kravet på en anställning. En anställning som snart, inom loppet av totalt fyra dagars remisstid, sänks till ett år.
Kommentar: Så här försöker alltså en migga så tydligt som möjligt förklara en del av gymnasielagsturerna. Men anger själv:
Det är så snårigt att begripliggöra detta.
Det skulle jag vilja kalla ”understatement of the year”!
Tillägg: Här finns alla texter på den här sajten genom åren där orden Nya gymnasielagen ingår.