Klicka på textrutan för att höra och läsa inslaget i Sveriges Radio.

Snart två år efter att den vansinniga Nya gymnasielagen gick igenom i riksdagen, vaknar man upp och påpekar yrvaket det som vem som helst kunde räkna ut redan då och som även CSN varnade för i sitt drygt tio A4-sidor långa remissvar.

I inslaget i Sveriges Radio anges att nästan 4500 personer med tillfälliga uppehållstillstånd har tagit studielån från CSN. En av dem säger att han kommer att ha tagit sammanlagt 70.000 kronor i lån när han är klar med sina studier. Om man räknar med att de 4500 personerna tagit lån på i genomsnitt till exempel 60.000 kronor så uppgår den totala lånekostnaden till ca 270 miljoner kronor.

Klicka på textrutan för att ta del av uppgifterna. Vill ni se bidragen för tidigare år går så finns uppgifterna tillgängliga på Skolverkets sajt.

Lägger man därtill kostnaderna för gymnasieutbildningarna för dessa ”ensamkommande” idag vuxna personer kostar så blir summorna astronomiska. Skolverkets uppgifter om hur mycket fristående gymnasieskolor får i bidrag torde ge en ganska klar bild av vad dessa utbildningar kostar, eftersom kommunala skolor knappast får lägre bidrag per elev än fristående dito. Bidragen storlek beslutades om den 29 januari 2020. Om man då – OBS! schematiskt – för att få någon form av begrepp om hur stora kostnaderna kan bli för skattebetalarna, så kan man tänka sig någon sorts medelbelopp per elev och år om exempelvis 120.000 kr, vilket knappast är i överkant med tanke på att kostnaderna för de olika gymnasieutbildningarna ligger på allt mellan 85.800 kronor/år till 256.600 kronor/år:

Ca 7.000 personer som fått tillfälliga uppehållstillstånd och går på gymnasie- och andra enligt NGL godkända utbildningar, för ca 120.000 kronor = 840 miljoner kronor. Per år. Om alla går två år = 1 miljard 680 miljoner kronor. Om alla går tre år = drygt 2,5 miljarder kronor. Och då är inte räntekostnaderna medräknade. Jag upprepar för säkerhet skull, så att ingen kan välja att påstå att jag anger felaktiga siffror, att jag inte har tillgång till de faktiska siffrorna. Jag vet inte hur många som går två resp tre år eller vilka program och skolor de valt och därmed är det omöjligt att presentera korrekta siffror. Men de partier som så ihärdigt drev igenom Nya gymnasielagen: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet måste förstås ha uppgifterna. De måste ju noga ha följt upp de ekonomiska konsekvenserna av sin särlagstiftning för en speciell grupp asylsökande, företrädesvis unga män från Afghanistan, som fått avslag på sina asylansökningar. Jag har försökt att snarare beräkna beloppen lite för lågt än för högt. Om någon som läser detta har exakta och belagda siffror så får han eller hon gärna höra av sig här. Fast jag tror knappast att någon annan har det utom de ansvariga partierna…

Till kostnaderna för CSN-lån och skolgång kommer också sjukvård, tandvård, rättegångskostnader och ungdomsvård eller fängelsevistelser vi begångna brott. Dessa kostnader kan jag inte ens schematiskt försöka beräkna. Men även dessa belopp måste givetvis de ansvariga partierna ha uppgifter om.

Kostnader

Studiestöd
I det remitterade förslaget saknas en beskrivning av hur de som omfattas av förslagen ska försörja sig under studietiden. CSN anser att det hade varit önskvärt att i samband med ett förslag som tar sikte på att få personer att studera även redovisa om och hur studiestödet påverkas.

I utkastet till lagrådsremiss finns inte någon uppskattning av hur många som berörs av de aktuella förslagen. CSN har inte heller på annat sätt fått tillgång till några sådana uppgifter och kan därför inte bedöma om utflödet av studiestöd kommer att öka med anledning av förslagen. Med hänsyn till att merparten av de som föreslås få uppehållstillstånd inte torde vara berättigade till studiestöd bör ökningen dock vara liten.

Hemutrustningslån
Endast den som fyllt 18 år vid tidpunkten för det första mottagandet i en kommun får beviljas lån till hemutrustning, men om det finns särskilda skäl kan även en utlänning som fyllt 18 år efter denna tidpunkt beviljas lån. Det framgår av 6 § HUT. CSN har i allmänna råd till denna bestämmelse angett att särskilda skäl att bevilja lån till den som har fyllt 18 år efter tidpunkten för det första mottagandet i en kommun kan finnas om den sökande har kommit till Sverige som ensamkommande barn och fyllt 17 år vid det första mottagandet i en kommun, och fram till 18-årsdagen fortfarande saknar vårdnadshavare i Sverige. Mot bakgrund av detta bedömer CSN att i den del förslagen berör ensamkommande barn bör det inte innebära någon nämnvärd ökning av utflödet av hemutrustningslån i. Inte heller i övrigt bör förslaget om uppehållstillstånd för studier påverka utflödet av hemutrustningslån i någon större utsträckning.

Återbetalning
CSN har i det tidigare remissyttrandet den 9 mars 2016 antagit att den omständigheten att uppehållstillstånden är tidsbegränsade sannolikt får till följd att fler personer kommer att lämna Sverige efter några år, eftersom färre personer kommer att beviljas permanenta uppehållstillstånd.

Detta får enligt CSN:s mening konsekvenser i form av försämrade utsikter till återbetalning av både studielån och hemutrustningslån, vilket myndigheten närmare redovisade i remissyttrandet avseende utkastet till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (Ju2016/01307/L7). De nu aktuella förslagen påverkar inte den bedömningen.

Också följande ur CSNs remissvar kan vara av intresse:

När det gäller studerande med studiehjälp har CSN till uppgift att kontrollera att studierna bedrivs på heltid och måste då bedöma i vilken mån skolk innebär att bidraget ska dras in. I vilken omfattning ska den studerande ha varit närvarande för att aktivt ha deltagit i utbildningen? När har en studerande varit frånvarande från utbildningen i så stor utsträckning att han eller hon inte kan anses ha deltagit aktivt i utbildningen?

Studerande med studiemedel måste redovisa studieresultat för att kunna beviljas nya studiemedel. I vilken omfattning ska den studerande ha klarat sina studieresultat för att aktivt ha deltagit i utbildningen. När har en studerande klarat så få poäng att han eller hon inte kan anses ha deltagit aktivt i utbildningen?

Klicka på textrutan för att läsa texten på Svenska Dagbladets sajt.

Själv skrev jag i Svenska Dagbladet den 27 september 2018 bland annat följande:

För de företrädesvis afghanska unga männen kommer en ansenlig skuldbörda att uppstå redan innan de ens uppnått gymnasiebehörighet. De som klarar att studera på gymnasiet kommer, när de i bästa fall har avslutat studierna efter tre, fyra år, att ha studieskulder för motsvarande tid.

Vi får anta att de politiker som formulerade och röstade för det här lagförslaget har räknat på både praktisk tillämpning, kostnader och resurser för att ordna denna gymnasieutbildning. Eftersom lagen nu kommer att börja tillämpas måste också Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet tydligt redogöra för det.

Kommentar: Jag har inte sett några redogörelser alls från de ovannämnda partierna som trots alla skarpa varningar drev igenom en totalt ogenomtänkt och ytterst orättvis lag…

Klicka på textrutan för att läsa hela texten här på denna sajt.

I den texten, där jag också länkar till ovan nämnda text i Svenska Dagbladet, besvarar jag kritik från en person som läst texten i Svenska Dagbladet och har lagt till ytterligare tankar som inte fick plats i artikeln i tidningen, så läs gärna den också.

Läs också
•  Migrationsverket påminner om att personer med tillfälligt uppehållstillstånd enligt Nya gymnasielagen och befinner sig på dess boenden nu måste flytta därifrån. – 28 januari 2020. I den finns också, förutom en text om det rubriken anger, länkar till ett antal andra texter i ämnet.

 

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.