Den 9 april skrev jag en debattartikel i Hufvudstadsbladet som fick rubriken Ta inte efter Sverige på en enda punkt. Det blev ett himla liv och en massa repliker från ”åldrade professorer” och andra (se i slutet av denna text, där finns länkar till alla texter i sammanhanget) som inte nöjde sig med en replik utan som skrev upp till tre repliker. Det gjorde att jag också fick skriva tre slutrepliker: en slutreplik (som jag trodde att det var), sedan en ”slutlig slutreplik” som jag trodde att det var) men därefter ytterligare en ”slutligas slutreplik (som jag hoppas att det blev).
Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).
Nu läser jag på Yles sajt en artikel på finska om att:
Terrorismens hot – Kristiina Koivunen (doktor i samhällsvetenskap, författare och journalist, min anm.) varnar Finland för Sveriges väg
– Sverige är idag ett starkt delat samhälle. Situationen i Finland är inte lika dålig, men den är på väg åt samma håll, säger Kristiina Koivunen, som för programmet A-teema: Terrorismens hot kommer från Sverige till Finland.
Klicka på omslaget för att läsa om boken på AdLibris (på finska).
Hon har intervjuat otaliga muslimer som bor i Finland och i Sverige samt forskare och myndigheter för sin bok som kom förra hösten: Suomen nuoret jihadistit – ja miten radikalisoituminen torjutaan (Finlands unga jihadister – och hur man bekämpar radikalisering).
Bekämpningen av radikalisering har enligt Kristiina Koivunen inte gått särskilt bra, särskilt inte i Sverige. Det delade samhället märks såväl i bostadsområdena som i skolan/utbildningen och på arbetsmarknaden som en klyfta mellan ursprungsbefolkningen och de invandrade.
– Det har uppstått ett så kallat skuggsamhälle, ett separat system där man har egna lagar och egna sociala nätverk. Också Rakhmat Akilov, misstänkt för terrordådet i Sverige, levde i det skuggsamhället. Han fanns inte inom räckhåll (inte tillgänglig för) någon myndighet, påminner Koivunen
– Enligt den svenska Rikspolisstyrelsen finns det omkring 15 bostadsområden som myndigheterna inte helt har kontroll över, säger hon.
I sin bok skriver Koivunen att Sverige som ett mönsterland för jämlikhet och som folkhem är historia. I skuggsamhället råder svart arbetsmarknad, otrygghet, allt råare gängkriminalitet och allt grövre våld. Där råder egna regler och system.
– I Finland kan vi ännu undvika många av de problem som Sverige har. Ekonomisk ojämlikhet föder många sorters svårigheter. De som stöder den jihadistiska ideologin bidrar till en extremt negativa utveckling, varnar hon
Denna vecka i grannlandet (Sverige) har man talat om hårdare tag mot personer som fått avslag på sina asylansökningar. Man vill effektivisera utvisningarna, man vill ha fler poliser och förbättra kommunikationen mellan myndigheterna genom att förändra sekretessreglerna.
Svenska politiker har krävt utökat antal förvarsplatser för personer som fått negativa asylbeslut, ökade inre utlänningskontroller, razzior på arbetsplatser och återtagandeavtal med olika länder. Förslaget om elektroniska fotbojor har fått stort stöd. Rakhmat Akilov, misstänkt för terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 9 april, skulle utvisas, men utvisningen hade inte genomförts.
Debatten i svenska medier är het, men de talar om fel saker, tycker Kristiina Koivunen.
– I Sverige söker man tekniska lösningar som betonglejon på gågator och talar inte om de bakomliggande problemen (orsakerna). Framförallt borde man i Sverige tala om det kluvna skuggsamhället. Om det att det finns människor som känner sig helt utanför, säger hon.
I sin bok ger Koivunen exempel ur skolans värld: bland annat har lärarnas fackförbund uppmärksammat att en stor del av flyktingbarnen går i skolan i områden där föräldrarnas utbildningsnivå är lägre än genomsnittet. Många får aldrig slutbetyg och en chans att studera vidare.
– I den finska skolan är skillnader mellan eleverna inte lika stora om i Sverige. I Finland finns inte lika mycket svartarbete, här har man målinriktat arbetet emot det. I Finland finns inga kriminella gatugäng och inte så många papperslösa, jämför Koivunen.
Ändå skriver hon att också statistiken om den muslimska befolkningens liv är karg (tuff, hård): de ligger under genomsnittet när man mäter ekonomiskt välbefinnande. Många bor i låginkomstområden, deras skolresultat är svaga och arbetslösheten är hög. Om de hittar jobb är det ofta inom låglönesektorer.
Även om det finns segregerade bostadsområden också i Finland, är mycket ändå bättre i Finland än i Sverige, anser Koivunen.
– I Finland har man i sin stadsplanering strävat efter att områdena ska vara så mångsidiga som möjligt. Till exempel i Ruoholahti (Gräsviken) i Helsingfors har man byggt både ägandelägenheter och hyreslägenheter. Ett sådant tänkande finns inte i Sverige. Också bostadsbristen är större i Sverige.
– Där finns ett lagförslag om att barackboenden ska kunna godtas under 15 år. En del av dem som fått uppehållstillstånd bor redan i barackbyar. Det är svårt att knyta an till samhället om man inte kan förenas med familjen, inte återvända till hemlandet och boendet är tillfälligt år efter år.
I Sverige finns en myndighet med det imponerande namnet Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. I alla landets 290 kommuner finns dessutom en lokal sambandsperson. Kristiina Koivunen ser detta som bra för familjer som misstänker att en av deras unga familjemedlemmar håller på att radikaliseras.
– Problemet är det stora antalet människor som den här servicen inte nått när andra myndigheter inte heller når dem, påminner hon.
– Fler än 10.000 asylsökande som har fått negativa beslut har försvunnit ur myndigheternas åsyn i Sverige. Polisens uppskattning är att antalet personer som försvinner kan vara upp till 50.000 de närmaste åren. De är papperslösa, men de är bara en bråkdel av alla som av olika anledningar sedan länge stannat kvar illegalt i Sverige.
I Finland beräknade man i början av året att det kunde finnas högst 5.000 papperslösa. Antalet ökar när de som fått negativa beslut nu avhyses från asylboendena.
Kristiina Koivunen tror att problemen i Europa fortsätter så länge som det krigas i Mellanöstern. Och eftersom krigen pågår i åratal så tjänar utvecklandet av tidsbestämda eller tillfälliga system inte någon.
– När människor inte förbinder sig hamnar de lättare i svårigheter. Det blir ur alla synvinklar en dålig situation.
Koivunen hoppas att att man i Finland ska förstå att se till helheten.
– Atmosfären måste vara sådan att man kan prata om saker kritiskt utan att rasister använder det som sägs som vapen för att slå till mot invandrare och muslimer. Annars vänder sig grupperna inåt, säger hon.
Ur faktarutan efter artikeln:
2015 strömmade (vällde) ett exceptionellt stort antal asylsökande in i EU: 1,3 miljoner. Till Sverige kom 162.450 av dem, till Finland 32.345.
I Sverige sökte sex gånger fler människor asyl än i Finland. Det betyder att i Sverige var antalet asylsökande nästan 17 och i Finland knappt sex per tusen invånare
Kommentar: I texten sägs till stor del detsamma som jag sagt i alla år i Sverige och nu också i mina texter i Hufvudstadsbladet denna månad (april 2017).
© Översättning Merit Wager.
Om texterna i Hufvudstadsbladet:
• Finland. Sans och balans. Ta inte efter Sverige i asylfrågor på en enda punkt. – 9 april 2017
• Finland. Repliker på min artikel i Hufvudstadsbladet. – 11 april 2017
• Finland. ”Hur långt bör en god människa och ett gott samhälle gå i att utarma sig själv i syftet att hjälpa?” – 11 april 2017
• Finland. Min slutreplik i Hufvudstadsbladet. – 12 april 2017
• Finland. Replikerna fortsätter att komma: Nu replikeras det på min slutreplik i Hufvudstadsbladet. – 13 april 2017
• Finland. ”Vet du något mer om den där Wager?” Om fula knep, tarvligheter och falska tillvitelser. – 14 april 2017
• Min slutliga slutreplik i Hufvudstadsbladet – hoppas jag – 18 april 2017
• Finland. Vidare i debatten i Hufvudstadsbladet… – 24 april 2017
Mina texter om Kristiina Koivunen för drygt tio år sedan:
• Finländsk expert i kurdiska frågor utvisad ur Turkiet – 16 december 2006
• Turkiet har meddelat orsaken till att Kristiina Koivunen utvisades – 23 december 2006