Klicka på bilden för att läsa skrivelsen.
Ett antal miggor har nu skrivit till migrationsminister Heléne Fritzon.
En migga kommenterar:
Jag hade inte en aning om att kollegor hade skrivit detta, men jag håller med om varenda ord. Vi har många gånger pratat om att det är en märklig tysthetskultur på verket. Ingen säger något utåt om alla märkligheter som pågår. Bra att någon ryter till.
Det är ständiga omorganisationer och nya rutiner. Men de fungerar inte i verkligheten och även om de gjorde det så får de inte sätta sig för att det snart kommer nya direktiv. Suboptimering är väldigt populärt hos cheferna. Man flyttar hela tiden runt ärenden för att man tror att det ska gå fortare men ju fler personer som ska sätta sig in i ett ärende desto längre tid tar det – en självklarhet kan man tycka. Ärenden skickas hit och dit utan plan. I slutet av veckan är det en himla hets för att man ska uppfylla den prognos för veckan som man har gett till Regionkansliet.
Man tycker ju att någon GD skulle inse att det är något fel om handläggningstiden bara öka och ökar och personalen producerar färre och färre beslut. Som de skriver så är det vistelsetiden som är dyr inte bara för ensamkommande. Det stämmer också att man kommer med underliga bortförklaringar som till exempel det där om EU-omfördelningen. Det är inte sant att det kom folk från Italien och Grekland som väntat i flera år. Jag gissar att snabbhanteringen är ett sätt att få produktionssiffrorna att se bättre ut. Rättssäkerheten – ja man kan ju läsa verkets egna kvalitetsgranskningar. Det finns enheter där 50 procent av ärendena inte är korrekt handlagda. Det är många, många ärenden där man fattar beslut på mycket bristfälligt material.
Det finns chefer som förbjuder personalen att kalla de sökande på ytterligare ett samtal hos verket för att det tar för mycket tid. Beslut fattas alltså på bristfälligt material. Massor av resurser går åt till märkliga projekt som aldrig leder till något bestående. Under 2017 har det lagts många miljoner kronor på nya möbler, datorer, m.m trots att man visste att man stod inför stora besparingar under 2018 och inte visste om verksamheten skulle vara kvar.
Man nyanställde personal strax innan man började med uppsägningarna. Det hölls anställningsintervjuer in i det sista! Personalomsättningen är också ett jätteproblem. Det tar minst ett år att bli en någorlunda självgående handläggare, men flera år att bli en bra handläggare. Det är ett kvalificerat arbete som, förutom juridiska kunskaper, kräver stora kunskaper om de länder vi handlägger.
När man nu säger upp en massa personal så låter man hela enheter med erfaren personal gå och behåller nyöppnade enheter med oerfaren personal för att man inte är intresserad av kvaliteten på arbetet. Sen kan vi ju ta det där med Lean också. Vilken flopp. Massor av tid och pengar gick åt under flera år till detta trams och kvar blev inte ens en tumme. Ja, det finns mycket att säga om detta och det är tragiskt att man aldrig frågar personalen, de verkliga experterna.
Jag skulle vilja rekommendera migrationsministern att läsa den här bloggen, men asylsökande har ju inte rösträtt så hon är antagligen inte intresserad.
Kommentar: En god vän, garvad journalist och realist, har vid otaliga tillfällen och under många år, sagt: ”Vart och vartannat inlägg på din sajt är så hårresande och så alarmerande att de borde toppa alla medier!”
Det hade varit bra om miggornas berättelser här, under tio års tid, hade lyfts och lästs och tagits på det allvar de förtjänar. Och om de också lett till förändringar och förbättringar. Då hade de inte behövt skriva något brev till migrationsministern i januari 2018.
Läs också:
• En migga: ”Väl här så snabbhanterades de och de flesta fick sina beslut inom några dagar.” – 9 januari 2018