När nu omkring 80 procent av tillfrågade finländare i undersökningar som gjorts säger sig vilja se den nuvarande presidenten Sauli Niinistö omvald, så  torde de övriga sju kandidaterna kanske inte ha så där enormt stora chanser att väljas till det ämbetet. Men skam den som ger sig och den finska sisun förnekar sig inte, alla ger sig in i kampen om att bli Finlands president med gott humör.

Hufvudstadsbladet, liksom också andra medier i Finland, uppmärksammar givetvis presidentvalet och just den finlandssvenska tidningen har en intervjuserie där alla åtta presidentkandidaterna presenteras. Den 3 januari 2018 var det Vänsterns kandidat Merja Kyllönen som presenterades i en artikel med rubriken Merja Kyllönen tror på globalt ansvar för vårt eget bästa. Här några utdrag ur artikeln som i sin helhet kan läsas här:

Klicka på bilden för att läsa mer om Merja Kyllönen.

På universitetet klandras hon för kommunistisk hjärntvätt, i riksdagen pläderar hon för kärnvapenförbud och i förorten hyllar hon satsningar på integration. Men Merja Kyllönen bevarar sitt orubbliga lugn i kampanjens alla skeden.

Merja Kyllönen är inte den som gör det lätt för sig. I stället för att fokusera på utrikes- och säkerhetspolitikens ”hårda kärna” och hålla sig till Ryssland, Östersjöområdet, EU och Nato vill Vänsterförbundets presidentkandidat bredda perspektivet och ta in globala ödesfrågor i valrörelsen.
———————-
Kyllönen kritiserar regeringen för att i det nationella intressets namn ensidigt ha drivit skogsindustrins sak i EU:s klimatpolitik. Hon menar att Finland har stirrat sig blint på skogens roll som kolsänka, tappat helhetssynen och därför bestraffas med hårdare krav på utsläppsminskningar på annat håll. Nu är det dags att lyfta blicken, inse vart världen är på väg och sluta bromsa.

– Varför inskränker sig vår krismedvetenhet alltid bara till ekonomin, aldrig till klimatförändringen och dess inverkan globalt? Varför ser vi inte vårt vatten, vår mat och vår energi som trumfkort i den globala konkurrensen? frågar hon.
———————-
Kyllönen vill bygga en tryggare värld med global rättvisa. Det ska stävja de folkvandringar som vi annars tafatt försöker stoppa vid gränsen.

– För ju orättvisare världen blir desto tyngre vilar hotet för konflikter över oss, säger hon.

Det blir lite för mycket av pacifism och idealism för ett par åhörare i universitetets föreläsningssal. De bombar Kyllönen med frågor eller snarare egna uppfattningar om det lönlösa med flyktingpolitik och utvecklingsbistånd. Kyllönen replikerar lugnt med att det absolut sista vore att blunda för världens orättvisor och hoppas att de försvinner. Hennes svar tycks ändå provocera:

– Skitsnack, ropar en upprörd man i publiken.

Han reser sig och lämnar föreläsningssalen medan han högljutt beskyller Kyllönen för ”hjärntvätt med kommunistisk propaganda”. Hon verkar oberörd av scenen.

– Under mer än tjugo år i politiken har jag blivit van vid all slags respons, säger hon efteråt till HBL.

När valdebatterna har kretsat kring EU:s säkerhetspolitik eller Nato har Kyllönen försökt skifta perspektiv, och tagit in freds- eller klimatarbetet som ett alternativ till upprustning.

– Det är svårt att öppna de stora globala frågorna kort och koncist, också i medierna. Därför saknar vi den här debatten, säger hon.

Hållbar utveckling är inte särskilt mediesexigt.

– Folk tror att globala frågor är avlägsna och därför inte berör oss. Eller så spårar debatten ur. Det är klart att Finland inte löser världens problem ensamt.

I artikeln i Hufvudstadsbladet får vi också veta att Kyllönen är inbjuden till det lokala biblioteket som jobbar konkret med integration. Där berättar biblioteksföreståndaren Leena Sallas at:

– Vi ordnar sagostunder för barn och vuxna, tipsar om lämpliga böcker för ungdomar och samarbetar aktivt med ungdomarna. Hos oss lär sig många barn hur man uppför sig med vuxna och hur man använder offentlig service.

Merja Kyllönen säger att det är oerhört värdefullt med en plats där barn och unga kan möta pålitliga vuxna då alla inte har det så lätt hemma. Hon besöker också Jakobacka grundskola där rektor Jane Majanen informerar om hur skolan arbetar med elevernas sociala färdigheter och samhörighetskänsla, vilket inte är alldeles lätt när de drygt 450 eleverna talar 29 språk och 44 procent av dem har invandrarbakgrund. Mångkultur är ändå ingenting nytt i förorten, och skolan jobbar med integration på ett pragmatiskt sätt.:

– Vi sjunger Av himlens höjd på julfesten och Den blomstertid på vårfesten, och nästan alla barn deltar.

Merja Kyllönen har över sju års erfarenhet av riksdagsarbete varav knappt tre år som trafikminister. Sedan 2014 är hon ledamot i Europaparlamentet där hon jobbar främst med trafikfrågor.

I artikeln Merja Kyllönen är kollegernas favorit, inte rektorns (3 januari 2018) får vi veta att hur de än anstränger sig har kollegerna svårt att hitta något negativt att säga om Merja Kyllönen. Folk som känner henne talar om en samarbetsvillig och genuin person. Och folklig – tidvis på gränsen till vulgär. Samt:

Det står Mertsi på pinsen hennes anhängare bär inför presidentvalet, och det visar sig vara en ledtråd när HBL ska måla ett porträtt av Merja Kyllönen. Går man in i kampanjen med smeknamnet först är man knappast särskilt auktoritär.

De flesta personer som anonymt karakteriserar Merja Kyllönen betonar att hon är lätt att närma sig och bra på att samarbeta. Alla har svårt att hitta svagare personlighetsdrag hos henne. Och då har vi ändå nästan undantagslöst talat med folk från andra partier, såväl kommunal- och rikspolitiker som kolleger i Bryssel.

– Merja är omedelbar och samarbetsvillig, en substansmänniska som kan sin sak. Och hon gör inga kontroversiella utspel, säger en kommunalpolitiker.