Sverige. Nytt handläggningsstöd för asylutredningar och beslutsskrivning

Migrationsverket proudly presents: Nytt handläggningsstöd för asylutredningar och beslutsskrivning.

Ytterligare krångligheter och konstigheter införs i stället för att man skulle ge kompetenta medarbetare stöd i deras vilja och strävan att utföra ett rättssäkert och lagenligt arbete! I Migrationsverkets pressmeddelande sägs bland annat:

Migrationsverket ett nytt stöd till handläggare och beslutsfattare som prövar ansökningar från asylsökande. Stödet består av en juridisk del som bland annat berör asylutredningen och hur bevis­värdering ska göras. En annan del tar upp hur beslutet ska skrivas och den tredje delen innehåller muntlig utrednings­metodik som till stor del bygger på minnespsykologi.

Vidare sägs att:

Migrationsverket har även anpassat sitt handläggningsstöd i enlighet med den senaste forskningen inom minnespsykologi och kommer på ett mer systematiskt sätt arbeta utifrån denna disciplin som en viktig utgångspunkt vid asylutredningar. Själva kärnan i asylprocessen är den asylsökandens utsaga, men i många fall saknas skriftliga dokument till stöd för det som uppges. I det läget är det särskilt viktigt att utredaren kan luta sig på relevant vägledning, för att objektivt bedöma trovärdigheten och tillförlitligheten i den asylsökandes berättelse, även om omständigheter och förhållanden i det förflutna endast har en indirekt betydelse.

– Asylbeslut skiljer sig från de flesta andra förvaltningsrättsliga beslut på så sätt att vår huvudbedömning inte rör det som har hänt, utan det som sannolikt kommer att hända. Det är viktigt att inte tappa den framåtsyftande riskbedömningen ur siktet, men det är också viktigt att Migrationsverkets utredare underlättar för den asylsökande att berätta vad han eller hon varit med om. I det avseendet har minnespsykologi en värdefull funktion, säger Fredrik Beijer.

Minnespsykologi utgår ifrån minnets komplexitet och kan till exempel ge ökad förståelse för hur minnen från trauman kan påverka förmågan att ge en kronologisk, detaljrik och tidsenlig utsaga. Kompetens i minnespsykologi spelar därför en viktig roll för rättssäkerheten i Migrationsverkets och Migrationsdomstolarnas beslut i asylärenden.

En första kommentar från en migga har redan inkommit, fler kommer förhoppningsvis:

Minnespsykologi och -forskning är ju starkt ifrågasatt. Man har gång på gång, det senaste fallet är ju Thomas Qvick, avfärdat att människors minnesbilder är absoluta. Tvärtom har det visat sig vara mycket lätt att minnas saker felaktigt, eller till och med minnas saker som inte har hänt.

Så om nu handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket, som mest troligt inte har någon som helst utbildning inom minnespsykologi eller -forskning, ska börja använda det i sitt arbete så ser vi ytterligare en breddning av vägen till totalt haveri.

Kommentar:Migrationsverkets tillförordnade rättschef säger: ”Asylbeslut skiljer sig från de flesta andra förvaltningsrättsliga beslut på så sätt att vår huvudbedömning inte rör det som har hänt, utan det som sannolikt kommer att hända. Det är viktigt att inte tappa den framåtsyftande riskbedömningen ur siktet.” Men varför ska man då syssla med ”minnespsykologi” om vad som har hänt? Det ter sig fullständigt obegripligt!

Miggor! Kom gärna med er syn på det nya handläggningsstödet. En del av er kanske rentav  är positiva till det nya stödet – alla åsikter och tankar kring det är välkomna!

Här är ett samtidigt meddelande från Finlands justitieministerium, som visar att man där prioriterar landets och folket säkerhet: Finland: Straffansvaret för ordnande av olaglig inresa skärps

© Denna sajt.