Justitiekanslern, JK, har beslutat att Sverige ska utge ett stort skadestånd, drygt tre miljoner kronor, till Mohammed Alzery, en av de egyptier som på ett uppseendeväckande och grymt sätt utvisades från Sverige år 2001. Han utvisades från Sverige till Egypten under mycket kränkande former, sattes i fängelse och har sannolikt (men inte bekräftat) också torterats. Vad skadeståndet utges för är, som jag förstår det, den behandling Alzery utsattes för i samband med utvisningen.
En helt annan sak är frågan om uppehållstillstånd. Den ska inte blandas ihop med hur Alzery hanterades av CIA – med svenska regeringens tysta medgivande vid utvisningen – och inte heller med det faktum att JK för just det beviljat honom ett stort skadestånd. Alzery utvisades ju för att han inte ansågs ha rätt till asyl eller uppehållstillstånd här. Därmed var, om jag förstår det hela rätt, det inget fel i sig att han utvisades. Hans ansökan om asyl eller uppehllstillstånd hade avslagits, han skulle lämna landet.
Som jag ser det som betraktare utifrån och utan tillgång till alla handlingar, rör det sig om två helt olika saker:
1) Skadestånd för den omänskliga och förnedrande hanteringen av Alzery i samband med utvisningen.
2) Frågan om asyl eller uppehållstillstånd.
Mohammed Alzery har nu beviljats skadestånd men om han inte hade skäl att få stanna i Sverige då så har han väl inte det nu heller? Han utvisades och har nu levt i sitt hemland Egypten sedan år 2001. Hade han inte utvisats på det spektakulära och grymma sätt som skedde så hade knappast någon hävdat att han borde få komma tillbaka och ges uppehållstillstånd. Så vitt jag vet finns det inga kriterier i utlänningslagen som säger att om man har blivit grymt behandlad vid en lagligt i övrigt korrekt utvisning så är det skäl till att man ska få komma tillbaka och få uppehållstillstånd. Men jag kan ha fel.