I talet, som traditionsenligt alltid börjar med orden: Kansalaiset! Medborgare!, tar presidenten upp många svåra frågor och väjer inte för sådant som är svårt och som skapar oro.
Talet inleds:
Vi lever nu i en tid av oro. Vi hade redan i decennier vant oss vid att allt blir bara bättre och bättre. Eller att det i alla fall alltid finns mer av allt. Vi finländare blev rankade som det lyckligaste folket i världen. Nästan obemärkt för oss själva.
Det gångna året innebar en plötslig återgång till det förflutna. Till något som generation efter generation hade börjat kännas allt mer avlägset, nästan omöjligt i sin vanvettighet. Europa drabbades åter av ett storkrigs fasor.
Presidenten tar upp det mångdubbla priset på elektricitet och de stigande levnadskostnaderna och räntorna och påminner om, att inte heller pandemin har släppt sitt grepp om oss. Han påminner också folket om att det är värt att minnas alla svårigheter som vi tillsammans lyckats övervinna.
Om Rysslands krig i Ukraina säger president Niinistö:
Om Ryssland trodde att ett massivt hot snabbt skulle tvinga Ukraina på knä, gjorde det en allvarlig felbedömning. Man kommer osökt att tänka på vinterkriget när Sovjetunionen antog att dess trupper skulle nå Helsingfors på två veckor. Ledarna för ett auktoritärt styrt land, Stalin och Putin, kunde inte se den avgörande faktorn. Att individer i ett fritt land har vilja och övertygelse. Och att ett folk som agerar tillsammans är en enorm kraft.
———-
För att få slut på ukrainarnas lidande måste vi våga tala också om fred. Varje dag som kriget fortsätter i Ukraina stiger det tröstlöst höga priset för det. Människor dödas och de civilas lidande ökar. Det uppstår materiella och immateriella skador som inte kan ersättas.
Presidenten påpekar också att:
Det gångna året tvingar oss att fundera på hur detta kunde ske. Inte bara händelserna i världen, utan framför allt i vårt tänkesätt. Hur hade vi börjat tro att något var omöjligt, och ändå hände det?
För det har ju hänt hela tiden. Krig har förts i Mellanöstern och Afrika, men också i Europa: på Balkan, i Georgien och även i Ukraina i nästan nio år. Det har minsann funnits grymhet i världen. Kanske har vi – i Finland, i Norden, i Europa och mer allmänt i västvärlden – velat förlita oss på att grymheten inte når oss.
Nu hotar den att nå oss. Vi måste lära oss att alla inte vill ha oss som modell eller handla på ett sätt som vi själva anser vara korrekt. Vi måste lära oss hur vi ska reagera på en annan modell och ett annat beteende. En modell som i värsta fall är auktoritär och aggressiv.
Vi ska givetvis inte sluta tänka på det goda eller sluta föra fram det goda. Men vi måste förstå att det också finns ondska i världen. Ondska låter sig inte tystas av enbart godhet. Ondska måste mötas beslutsamt och bestämt. Men alltid så att vi själva inte gör oss skyldiga till ondska.
Det som president Niinistö här visar är viktigt och bekräftar det som de flesta av oss människor vet och känner också får och ska uttryckas:
Men vi måste förstå att det också finns ondska i världen. Ondska låter sig inte tystas av enbart godhet.
Klarspråk är alltid bäst och det är finländarna bra på. Man kallar en spade för en spade. Man kallar ondska för ondska. Därmed kan man också bemöta ondskan på ett sätt som man inte kan om man inte erkänner att den finns eller att den kan bemötas/tystas med godhet.
Vidare i presidentens tal:
När det gäller beredskapen inför yttre hot har Finland kanske ändå mindre att korrigera och be om ursäkt för än andra. I förhållande till vår storlek hör vår beredskap och prestationsförmåga till eliten i Europa. Och arbetet fortsätter.
Men det är hög tid att vi vaknar upp och tänker även på den inre säkerheten. Finland är öppet och tolerant, i detta avseende har vi smugit oss till toppen i Norden, kanske i hela världen. Det finns mycket gott i det. Det finns visserligen också en fallgrop i att vara den mest toleranta. Ondskan är nämligen bra på att hitta svagheter. I de nordiska länderna vill man nu stärka den allmänna ordningen och den enskildes säkerhet.
Presidenten fortsätter med att tala om Finlands ansökan om medlemskap i Nato och hur den processen framskrider och menar att det – trots allt – ”finns anledning att tro att vårt medlemskap kommer att bli verklighet i år”. Men är också mycket tydlig om Finlands eget ansvar:
Finland bär även i fortsättningen huvudansvaret för att försvara sitt territorium. Men detta sker som en del av försvarsalliansen. Vi får skydd av andra, vi ger skydd till andra. Vårt medlemskap stärker hela Natos avskräckning. Samtidigt höjs tröskeln för att hota Finland med maktmedel.
Det sker en stor förändring i vårt sätt att garantera vår säkerhet. Men det finns kontinuitet i vår utrikespolitik: Finland har en etablerad och stabil linje som medlem i EU och som en del av Norden. Finland är känt ute i världen som ett kompetent och pålitligt land som agerar på ett förutsägbart sätt. Detta goda rykte bör bevaras även i framtiden.
En del av talet handlar om klimatförändringarna och president Niinistö säger bland annat att :
En annan glädjande nyhet är att i Finland har näringslivet tagit rollen som föregångare inom den gröna omställningen.
I slutet vänder han sig till oss alla och börjar det sista stycket av sitt tal med:
Medmänniskor!
och avslutar det så här:
Jag har hört sägas att ”människan är en besynnerlig varelse”. Det verkar stämma. Var och en finner nya förmågor och egenskaper hos sig själv, när det riktigt kniper. Det, om nånting, är finsk sisu.
Låt oss lita på det och på varandra. Så har vi övervunnit svårigheter även tidigare. Detta är grunden för ett Finland som har tilltro till sig självt.
Jag önskar er alla ett gott nytt år och Guds välsignelse.
Hela talet kan läsas här och lyssnas på här på svenska från ca 14:25.
President Sauli Niinistös tidigare nyårstal som publicerats och kommenterats här på sajten:
• Finland. Presidenten i sitt nyårstal: “Invandring kan aldrig betyda att våra centrala värderingar, demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter, ifrågasätts.” 1 januari 2016.
• Finland. Presidenten i sitt nyårstal, om Finland: “Ett sådant samhälle, som bygger på en nationalkänsla, kan ha större framgång än andra.” 1 januari 2017.
• Finland. Republikens president i sitt nyårstal: “Vi har sett hur vissa av dem som sökt skydd hos oss, och även fått det, själva har skapat otrygghet genom omänskliga gärningar.” 1 januari 2019.
• Finland. Presidentens nyårstal till folket. 1 januari 2020.
• Finland. President Sauli Niinistös nyårstal 2021 till medborgarna.
• Finland. President Sauli Niinistös nyårstal 2021 till medborgarna.• Finland. President Sauli Niinistös nyårstal till folket den 1 januari 2022.