I sitt traditionella nyårstal till folket tog presidenten upp flera olika ämnen. Om pandemin, som går in på sitt tredje år sa han, bland annat:

Våra förhoppningar om en friare tillvaro har inte besannats. Två vaccinationer och coronapasset gav oss en känsla av trygghet, men den försvagades med tiden. När viruset igen en gång bytte skepnad  tog sjukdomen allt mer plats.

Många är bekymrade över sin ekonomi och sitt uppehälle. Men viruset bryr sig inte om vår trötthet eller våra känslor. Nu behöver vi seghet och uthållighet.

En sak torde vi ändå vara ense om: den här sjukdomen smittar. Den smittar lätt  och sprider sig brett. Den orsakar allt från lindriga symtom till ödesdigra följder. Jag tror inte att någon med vett och vilja  vill bära eller sprida en sjukdom. Men någon kan ändå tycka att risken inte är så stor för just honom eller henne. Och vara likgiltig. Och därför låta bli att vara försiktig, att ta vaccinet eller att använda munskydd. Men ingen tar risken bara för sin egen del. Och ingen vet på förhand vad den egna smittkedjan kan leda till.

Presidenten talade också om säkerheten i Finland och Europa:

Konflikten vid Ukrainas gränser håller på att fördjupas. Med tanke på säkerheten i Europa har stämningarna skärpts. Förändringen har varit snabb.

De ukaser som Ryssland framförde för Förenta staterna och Nato i december gäller Europa. De står i strid med den europeiska säkerhetsordningen. Intressesfärer hör inte till 2020-talet. Suverän jämlikhet mellan alla stater är en grundläggande princip som alla bör respektera.

Presidenten fortsatte:

Det är inte möjligt att bygga en hållbar framtid genom att hota med vapenmakt eller annat våld. Rysslands krav har besvarats genom att erbjuda dialog. Dialog har även Finland strävat mot och bidragit till.

Men man måste vara noga med vad man talar om, och med vem. Många européer har frågat, inte för första gången: talar man om oss utan oss? Även om utmaningen har lagts fram för Förenta staterna och Nato, kan Europa inte längre vara bara en åhörare. Suveräniteten hos flera EU-medlemsstater, även Sverige och Finland, har ifrågasatts utanför unionen. Detta gör EU till en part. EU får inte nöja sig enbart med rollen som en teknisk samordnare av sanktioner.

Om Finlands situation och om medlemskap i Nato sa presidenten:

Europas säkerhet är också en fråga om Finlands säkerhet. Vi kan vara eniga om att situationen är allvarlig. Det vore beklagligt om den faktor som förenar, Finlands säkerhet, blir källan till en uppslitande tvist. Det gäller fortfarande att försöka förstå att någon annan kan ha en annan syn på saken.

För Finlands del anser jag att situationen är klar. Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska linje är stabil. Den är byggd för att klara även svåra tider. I en värld med snabbt tempo är det allt viktigare att veta när man ska skynda, och när man ska ge sig till tåls.

Nationell säkerhet, självbestämmanderätt och rörelsefrihet är lika värdefulla för små som för stora. Genom att sörja för dem försvarar vi samtidigt Finlands internationella ställning.

Låt mig konstatera än en gång: till Finlands rörelsefrihet och valmöjligheter hör också möjligheten att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato, om vi själva så beslutar. Nato driver en så kallad öppet hus-politik, och att den fortsätter har upprepade gånger bekräftats för Finland också offentligt.

Vidare talade president Sauli Niinistö om att han själv hör till den generation som föddes efter kriget och hör till dem vars levnadsförhållanden ständigt har blivit bättre och att:

Denna vetskap leder till en insikt: om du har fått mycket kan du inte lämna bara lite efter dig.

Klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald eller den materiella, monetära skuldsättningen visar att vi lever på bekostnad av framtiden. Det kan inte vara vår generations testamente. Låt oss ändra på det.

Låt oss ändra på det.

Och sist, men inte minst, nämnde han ungdomarna:

Dagens ungdomar har utsatts för prövning. Pandemin har berövat dem en orimligt stor del av livet. Det är oroväckande att illamåendet bland de unga ökar, deras kondition försämras och deras utbildningsnivå stannar av. Föräldrarna och alla vi andra bör lyssna på ungdomarna. Ibland hjälper redan det.

Slutorden, i den svenskspråkiga versionen av presidentens tal, lät så här:

Det finns också mycket som är bra. Jag vill redan på förhand tacka för att det i år finns ”mer god vilja, mer önskan att förstå varandra och mer ödmjukhet inför högre värden”, så som Sillanpää hoppades. Då blir det ännu bättre.

Jag önskar er alla ett gott nytt år och Guds välsignelse.

Notera: Hela talet finns alltså inte återgivet ovan. Den som vill se och höra hela presidentens tal kan göra det här. Talet på svenska börjar ca 12:55 in i sändningen.