Efter den ohyggliga men förutsedda terrorattacken i Stockholm fredagen den 7 april har hundratals yrvakna politiker och journalister stuckit fram sina huvuden och börjat uttala sig om sådant som de borde ha vetat, förstått, agerat mot och rapporterat om för ett decennium sedan. Hade de gjort sitt jobb – politiker och journalister – så hade Sverige garanterat inte sett ut som det gör idag. En terrorattack hade troligen ändå skett, men det totala kaos på asylinvandringsområdet som råder i landet hade undvikits. För ett kaos är det, som man har kunnat låtsas inte finns så länge det inte drabbat ”en själv” och det har legat under en stor, våt filt.
Nu drabbas vi alla, vare sig vi bor i Rosengård i Malmö eller på Södermalm i Stockholm. Det finns inga ”safe havens” längre, inte ens för politiker och journalister. Terrorattacken och allt som vällde upp i samband med den och som började skjuta undan den våta filten som legat över landet, tvingar nu ut dem på den verkliga banan där de tidigare vägrat sätta sina fötter. För nu handlar det ju om dem också. Om deras barn i skolorna, om deras gamla föräldrar. Om dem själva. Men falskheten vet som vanligt inga gränser. Journalister som aldrig tidigare velat befatta sig med det som bland annat berättats här på bloggen i tio års tid (trots att de läst det), är nu ute och uppfinner hjulet igen, det hjul som har snurrat så länge bland en del av oss som skulle kunna sitta hela dagarna i ända och upprepa: ”Vad var det jag sa?” De erkänner inte ens att de visst har vetat, att väldigt många av dem faktiskt genom åren har läst vad miggorna berättat sedan 2007 i mycket tydliga och klara ordalag, men att de valt att inte låtsas om det. De beter sig som om allt har slagit dem som en blixt från klar himmel. Sverige har väldigt många både fega och hycklande journalister och politiker, kappvändandet står som spön i backen i landet som varken verkar ha självkänsla eller självbevarelsedrift.
Här är några, i sammanhanget mycket få, påminnelser om vad miggorna i tusentals berättelser och rapporter skrivit genom åren. Bara så att läsarna förstår att allt – allt! – har varit känt länge. Notera datumen för varje inlägg och läs dem gärna i sin helhet. det har massor av politiker och journalister och andra gjort redan när de skrevs. Men inte reagerat, inte agerat.
• Uppehållstillstånd återkallat för person som ofta reser till sitt hemland – 9 december 2008. Ur texten:
Utlänningen har visserligen haft uppehållstillstånd och varit folkbokförd i Sverige men i realiteten vistats i något annat land under långa perioder och därför inte fått någon närmare anknytning hit.
Migrationsöverdomstolen har varit tydlig i sitt beslut. Man ska inte kunna få permanent uppehållstillstånd för att man tycker att det är trevligt och bekvämt med tillstånd i Sverige medan man samtidigt reser till landet man flytt ifrån.
• En migga: ”Framförallt så önskade hon nu komma till Sverige, till sin dotter och svärson som hon velat döda tidigare och hon ville också återse sitt barnbarn som hon velat könsstympa och sedan döda.” – 3 juni 2011. Ur texten:
En migga: Det var den här kvinnan som hade hotat att döda sin dotter, sin svärson och deras framtida barn och hon hade dessutom anlitat andra för att döda dem. Men nu hade hon insett att det hon hade gjort inte var bra. Hon hade också gift sig med en man som sedan dödades på något sätt och framförallt så önskade hon nu komma till Sverige, till sin dotter och svärson som hon velat döda tidigare och hon ville också återse sitt barnbarn som hon velat könsstympa och sedan döda.
• Reflektioner kring miggors berättelser om utlänningar som stannar kvar i Sverige efter att deras tillfälliga uppehållstillstånd upphört att gälla. – 12 augusti 2011. Ur texten:
Hur är det möjligt att personer som fått TUT kan fortsätta att leva i Sverige under lång tid efter att de tillfälliga uppehållstillstånden gått ut? Miggor berättar om folk som lever kvar här som om ingenting hänt – och myndigheterna, som man trott har som en av sina uppgifter att se till lagen efterlevs, bryr sig inte! Dessa personer uppbär socialbidrag, barnbidrag, barnen går går i skolan, en del arbetar de och lever här precis som om de hade uppehållstillstånd.
———————
När bestämdes det att myndigheterna inte ska bry sig om illegal vistelse och missbruk av bidrag och rättigheter i Sverige? När gav regeringen sin välsignelse till det? Har svenska folket en aning om detta och vill de ha det så här?
• En migga: ”Varför mörkas det när VI råkar illa ut?” – 17 september 2011. Ur texten:
Nu vill regeringen också ge sjukvård och rätt till skolgång och (indirekt) rätt att arbeta svart åt alla dessa okända personer som själva numera kan välja att, i strid mot lagen, stanna i Sverige. Och därmed ges också de personer som så vill, möjlighet att fortsätta att trakassera de handläggare och beslutsfattare som avslagit deras ansökningar.
Har någon lyssnat på dem som har störst kunskap och erfarenhet på asylområdet: miggorna? Eller, för den delen, folket = väljarna? Och vad är regeringen beredd att ge för stöd till hotade och trakasserade miggor? Livvakter? Fri psykolog- och krishjälp? Bevakning av deras hem? Eller har man inte råd med det när sjukvård och skola för illegala invandrare kommer att sluka rätt mycket skattepengar?
• En socialsekreterare: ”Hela företeelsen kan nog inte beskrivas på ett bättre sätt än som ett av världshistoriens större bedrägerier. Bernard Madoff inräknad.” – 4 juli 2012. Ur texten:
”Barnet” (oftast en ung man cirka 18-22), berättar sin rövarhistoria, jag nickar instämmande och förstående även om pjäsen ibland övergår i ren fars, och den stackars tolken sitter på sin stol och vrider sig som en mask på kroken.
Vi spelar våra roller enligt det givna manuskriptet, och som professionell gör jag allt och lite till för att ”sextonåringen” skall få ett så fint och värdigt mottagande i Sverige som möjligt.
Och så gör så gott som alla andra professionella i denna charad i massformat. Vi är lojala mot förvaltningen och ”systemet”, vi blandar inte in privata värderingar och uppfattningar i vårt arbete och vi gör – kort och gott – det som förväntas av oss och på ett så bra sätt som möjligt. För det är den svenska förvaltningstraditionen som vi skall vara stolta över!
• En migga: ”Det här bedrägeriet har också pågått ganska länge nu” – 11 september 2012. Ur texten:
Hur som helst så måste de fly från Afghanistan. Ibland flydde de till Iran, ibland till Pakistan. Men några år och några barn senare så hittades de av personerna som de bedragit och förolämpat genom sina äktenskapsbrott och dessa personer ville givetvis döda dem på fläcken. Men som tur var så lyckades kärleksflyktingarna på något mirakulöst sätt kämpa sig loss från denna situation, låna pengar av någon och åka till Grekland. Flykten skedde så hastigt att de inte hunnit tala med varandra om vart de egentligen ville åka eller hur de skulle göra och redan samma dag som de kom till Grekland så försvann maken i familjen. Kanske drunknade han eller kanske tog polisen honom. Hans hustru var så disträ och tankspridd på grund av allt hon varit med om att hon inte kan redogöra för vad som hände maken. Som tur var träffade hon av en slump omedelbart en trevlig landsman som tog henne och barnen till Sverige.
• Asylområdet i Sverige håller inte längre på att haverera. Det har havererat. – 29 oktober 2012. Ur texten:
Sedan maj 2005 har jag skrivit om asylinvandring till Sverige. För fyra, fem år sedan, förändrades den och ökade också ganska kraftigt. Förändringen bestod bland annat i, att allt fler – ända upp till 95 % – av alla som sökte asyl eller skydd inte visade några id-handlingar. Det hela har skenat iväg och – trots massor av varningstecken och trots miggornas hårresande berättelser här på bloggen – har ingen ansvarig velat låtsas om problemen och svårigheterna. Inte ens nu, när Migrationsverket dignar under bördan av alla som i strid ström tar sig hit, har de annat att säga än:
Det är ett mycket ansträngt läge.
• Prydliga men kortnästa – 7 december 2012. Ur texten:
Realistisk – och så tydlig han kan vara – är den verkligt kunnige migrationsministern, Tobias Billström. Också i migrationsdebatten i riksdagen. Hur han står ut med så många människor omkring sig i riksdagen med alldeles för lite insikt och kunskap om det svåra området, det är en gåta. Givetvis – det självklara måste påpekas så att ingen får för sig något annat – finns det också en del kunniga och erfarna personer i Sveriges riksdag som utan skygglappar tittar på det svåra området asyl & migration, men de kanske inte alltid är talespersoner på området. Det är personer som är lite mer långnästa, men på grund av rådande ”klimat” inte anser att de öppet kan sticka fram sina långnäsor och framföra att de inte håller med de kortnästa. Jag har träffat en del av dem.
———————
Allra sist en fråga som jag aldrig lyckats få ett intelligent och godtagbart svar på: Vad betyder det, som så många politiker med dårars envishet upprepar som mantran, om att ”Sverige tar stort/störst ansvar för flyktingpolitiken”? Vad betyder det? Tänk efter riktigt ordentligt.
• Syriska asylsökande: ”They come to the Sweden because the Sweden promise everything for them: the house, the money, the school. That is why they come.” – 19 juli 2014. Ur texten:
They come to the Sweden because the Sweden promise everything for them: the house, the money, the school. That is why they come.
Syrierna som sa det skattade lite och sa att svenskarna är konstiga som vill att alla ska flytta hit och undrade varför svenska regeringen släppte in så många människor som de inte ens kan få in ordentligt i samhället och som det inte finns bostäder åt.
• Arbetsförmedlare Y berättar vidare: ”Sedan finns det ju en make till också, nämligen till den då 15-åriga storasystern.” – 13 december 2015. Ur texten:
När det gäller maken (född 1993) till flickan, som var 12 år gammal när hon kom till Sverige, så kom han alltså till Sverige samtidigt, alltså exakt samma dag i början av september 2014. Han fick permanent uppehållstillstånd i slutet av september 2015 och kallades till Arbetsförmedlingen för inskrivning den 1 december. Han kom inte. Jag följde då upp polisanmälan och fick svaret att åklagaren lagt ner förundersökningen. Polisens utredning föranledde förmodligen att paret gick under jorden i god tid innan barnet skulle födas. Det går att se att deras folkbokföring (för att få ett personnummer) inte blev gjord förrän i november 2015. Det kan till och med vara så att maken suttit häktad (men det är min spekulation).
• Om den evighetslånga följetongen: ”Åldersbedömning av ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderåriga men inte styrker sin ålder och det finns misstankar om att de kan vara över 18 år”. – 26 maj 2016. Ur texten:
I min text i Svenska Dagbladet skriver jag bland annat:
Vad Migrationsverket bör veta är att riktlinjer från Justitieombudsmannen inte är lag och därför inte heller måste följas. Vad som däremot måste följas är utlänningslagen, vilket Migrationsöverdomstolen klargör i sin dom UM 2437-13 daterad den 11 februari 2014:
”Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig. Denna princip gäller även ensamkommande barn. I första hand är skriftlig bevisning relevant.”
• En socialtjänstanställd: ”Vi får inte behålla ersättningen och vi blir inte heller av med honom.” – 24 augusti 2016. Ur texten:
En socialtjänstanställd: Så här kan en konsekvens av Migrationsverkets nya regler från den 1 juni 2016, om att inte förse personer med avvisningsbeslut boende och liknande, se ut:
Vi på socialtjänsten beslutade skriva ut en ”ensamkommande” som fyller 21 år (alltså tre år över myndighetsåldern, min anm.) tillbaka till Migrationsverket. Sagt och gjort. Men nu tar Migrationsverket inte emot honom då han har ett beslut om avvisning som vunnit laga kraft. Vi blir alltså inte av med honom och enligt socialtjänstlagen får man inte skriva ut någon från behandling in i bostadslöshet så nu får kommunens invånare stå för hela den summa hans HVB-plats kostar… Tack för det, lagstiftare!
• Att vara minderårig – eller att lärare tycker det är jobbigt – är inte skäl för asyl eller uppehållstillstånd – 19 oktober 2016. Ur texten:
Lärarna talar om sitt svåra men hedersamma uppdrag att ”ge dem en meningsfull undervisning och göra dem till trygga och fungerande samhällsmedborgare”. Det låter vackert och varmt och kan inte klandras. Men lärarna glömmer att de som väntar på beslut i asylprocessen och de som redan har fått avslag, inte är ”samhällsmedborgare” i Sverige. Och att de som fått avslag på sina ansökningar, efter prövning har befunnits inte ha sådana skyddsbehov att det skulle ge dem rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Som lärare måste man veta vad man talar om och använda hjärna lika mycket som hjärta. Inte låta hjärtat ta över så till den grad att hjärnan nästan helt glöms bort.
• En migga: ”Etiopier och sudaneser som ger sig ut för att vara eritreaner är också vanligt.” – 6 januari 2017. Ur texten:
En kvinna fick PUT för att hon hade blivit gravid på resan hit och inte visste mer än förnamnet på mannen som hade gjort henne gravid. Hon beviljades PUT på grund av att hennes familj skulle mörda henne om hon utvisades med det utomäktenskapliga barnet eftersom hon hade brutit familjens heder.
Det dröjde inte länge innan hennes familj ville komma hit för att besöka henne och barnet. Vi försökte återkalla redan då, men det räckte inte. En hederstänkande familj kan alltid försonas med sin dotter. Familjen fick ändå inte visering på grund av avhoppsrisken. Sedan ansökte mannen som hade gjort kvinnan gravid om uppehållstillstånd som anhöriginvandrare. Det visade sig att de hade varit gifta redan innan kvinnan kom hit och hela historien om att en okänd man hade gjort kvinnan gravid på resan visade sig vara bluff och båg. Då återkallade vi tillståndet.
Domstolen lät henne dock behålla tillståndet eftersom hon hade etablerat sig väl och hade ett barn på dagis och så vidare. Jag antar att hennes make också fick komma hit. Vad annars?
• En migga: ”Vips så har man styrkt sin identitet! Vips så har man två identiteter!” – 27 mars 2017. Ur texten:
En utlänning beviljas uppehållstillstånd på anknytning till en i Sverige bosatt person. Personen som sökt uppe-hållstillstånd på anknytning fotograferas och fingeravtryck tas. Uppgifterna förs in i ett uppehållstillståndskort. Vid ankomsten till Sverige går personen till Skatteverket och folkbokför sig. Sedan går personen till Migrationsverket och söker asyl i en annan identitet. Migrationsverket fotograferar personen och tar fingeravtryck. Fingeravtrycken körs i en databas för att man ska se om personen sökt asyl tidigare i Sverige eller annat EU land.
Men fingeravtrycken som togs på ambassaden och som finns lagrade på uppehållstillståndskortet samkörs inte med de fingeravtryck som lämnades vid en asylansökan. Vips så har man två identiteter! Fiffigt, va?
Använd gärna Sök-funktionen uppe i högra hörnet för att hitta texter som innehåller ett specifikt ord eller ett specifikt ämne som till exempel: identitet, uppehållstillstånd, Migrationsverket, migga, Finland, asylsökande, åldersbedömning, minderårig, ensamkommande etc. Det finns ca 8740 texter från den 5 maj 2005 och framåt, på den här sidan. Givetvis handlar inte alla texterom detta enda ämne, det finns mycket annat också, men flera tusen texter är skrivna att miggor, poliser, socialanställda, HVB-personal och andra som har haft – och har – insyn i asylhanteringen ur olika vinklar. Mycket är både skrämmande och skakande läsning och det värsta är att allt har varit – och är – känt av dem som kallat och kallar sig ”ansvariga” och dit räknas inte bara politiker och generaldirektörer etc, utan också en stor del av mediekåren.