Läs först:
• Sans och balans. – 9 april
• Finland. Repliker på min artikel i Hufvudstadsbladet. – 11 april
• Finland. ”Hur långt bör en god människa och ett gott samhälle gå i att utarma sig själv i syftet att hjälpa?” – 11 april
• Finland. Min slutreplik i Hufvudstadsbladet. -12 april
• Finland. Replikerna fortsätter att komma: Nu replikeras det på min slutreplik i Hufvudstadsbladet. – 13 april
• Finland. ”Vet du något mer om den där Wager?” Om fula knep, tarvligheter och falska tillvitelser. – 14 april
Efter den senaste repliken, av samma Merete Mazzarella och Lars Hertzberg som redan en gång har replikerat (11 april) och nu ville replikera en gång till (13 april), är detta min slutliga slutreplik som publicerades den 18 april – om inte professorerna Mazzarella och Hertzberg återkommer och replikerar en tredje gång för då blir det också en ännu slutligare slutlig slutreplik från mig. Men jag hoppas att det inte behöver bli så…
Min replik på Mazzarellas och Hertzbergs andra replik lyder:
Klicka på textrutan för att förstora den. OBS! Bildkvaliteten är inte den bästa, därför ligger texten också nedan, i sin helhet.
Först behöver missförståndet – det medvetna eller omedvetna – rättas till. Jag har inte någonstans beskyllt två åldrade professorer för högljuddhet! Jag skrev en text, professorerna replikerade. Bra så. I en demokrati ska alla röster komma till tals. Ingenstans, i mina texter finns ens en antydan om ett påstående om att just professorerna skulle vara ”högljudda”. Inte heller har jag skrivit något om att de själva skulle vara megafoner eller slira på sanningen i sin iver att angripa mig i stället för att diskutera det min artikel gällde.
Jag håller absolut inte med de lågmälda professorerna om att ”allmänheten fick en mer fullständig kunskap om hur asylprocesserna sett ut”. Det tar många år och intensivt engagemang (fråga Nytte Ekman), läsning av tusentals dokument, närvaro vid asylförhör, besök på asylboenden, kontakter med anställda vid Migrationsverket och i domstolar och ett genuint intresse för att ens närma sig ”fullständig kunskap”. Så att allmänheten skulle ha en sådan stämmer inte. De ser och hör fragment och bildar sig snabbt uppfattningar utan att ha hela bilden klar för sig. Med 22 års erfarenhet och gedigen samlad kunskap på området, vilket jag nämnt tidigare fast megafonen kanske inte hördes så väl just då, kan jag med absolut säkerhet säga att allmänheten bara vet en mycket liten del av hur asylprocessen ser ut och vad de anställda vid Migrationsverket vet.
Jag uppmanar professorer och andra att fortsätta att högljutt eller lågmält diskutera, debattera och ta reda på mer om dessa frågor. Det finns till exempel en hel databank med berättelser inifrån det svenska Migrationsverket för den som vill få en inblick i hur det kan se ut, på meritwager.nu. Sök på ordet ”migga” (min förkortade benämning på de anställda vid verket) och läs deras berättelser för att få en balans i vad ni tror, tycker och känner. Inte mina ord. Deras.
Till slut: Det är ett sundhetstecken att man i en demokrati uttalar oro och kritik, demonstrerar och manifesterar när man anser att det finns anledning till det. På alla områden. Där håller jag helt med professorerna Mazzarella och Hertzberg. Men tills lagarna är ändrade så gäller de.
Några fler synnerligen relevanta texter att också läsa i sammanhanget:
• Finland. ”Nu har dagen kommit när det är dags att stänga gränserna.” – Nytte Ekman i Hufvudstadsbladet, 15 oktober 2015. Ur texten:
Jag har denna höst ett flertal gånger varit på en flyktingförläggning i södra Finland och har också träffat ett mycket stort antal nyanlända ”flyktingar” i Finland. Förstås har jag diskuterat, frågat, funderat och grubblat. Finland och hela EU håller på att göra ett fatalt misstag. Vem tänker? Vem förstår? Vem tänker säga ifrån? Är det bara jag?
Största delen av de som kommer som ”flyktingar” just nu fyller i inte kriterierna. Visste ni det? De som är flyktingar och fyller kriterierna har rätt att stanna. De som inte gör det måste tyvärr eskorteras tillbaka till sitt hemland.
Jag vågar inte fundera vilka sorters olika tråkigheter som väntar oss och alla andra i Europa när ingen vågar säga ifrån.
OBS! Den här texten är extra viktig läsning för åldrade professorer och alla andra som anser sig veta bäst borde läsa och försöka förstå. Det är vad jag också säger, men som de lågmälda, respektive högljudda, i sin godhetsiver inte lyssnar på, inte vill förstå och därför inte tar till sig:
• Du och jag avgör inga asylärenden – Jeanette Björkqvist, Hbl 16 oktober 2015. Ur texten:
Analys: Det är inte folkopinionen som ska avgöra vem som har tillräckliga skäl att få stanna och vem som inte har det.
Hur många av de i dagsläget mer än 20 000 asylsökandena uppfyller egentligen de formella kriterierna?
——————
Men det är klart att det vore att hymla om man påstår att varenda en som tar sig till Finland, eller andra europeiska länder, uppfyller FN:s officiella flyktingdefinition. Och det vore att hymla om man tror att de som vet att de befinner sig här på lösa grunder inte funderar på hur man skulle kunna ordna sig en plats i Finland.
• Finland. Nytte Ekman tells it like it is. – 22 oktober. Ur texten:
Nytte Ekman: Jag har arbetat 20 år för flyktingar och tycker att alla som har flyktingskäl ska få stanna i Finland. Det är många som inte uppfyller kriterierna för att klassas som flyktingar. Man måste hålla begreppen isär. Man måste veta vad en asylsökande är, vad en flykting är, vad en immigrant är och vad en folkvandring är. Det pågår en verklighetsförfalskning i samhället och medierna kallar till exempel alla för flyktingar. Men så är det inte!
Om man verkligen skulle vilja ha ordning på den här enorma folkvandringen så borde man stänga gränserna åtminstone tillfälligt för att reda opp allting. Då skulle man gå igenom alla som finns här.
Massor, massor av de här nyanlända ”flyktingarna”som jag har träffat – jag har besökt många flyktingförläggningar i södra Finland – säger: ”Jag är inte flykting, jag ville komma hit för att få ett bättre liv”. Jag tror inte att de flesta bland dem som kommer har asylskäl. De säger själva uttryckligen att de inte är flyktingar utan att de söker ett bättre liv. De säger det ärligt och öppet. Jag känner många andra som också har kommit till Finland som säger direkt när de träffar sin jurist att: ”Jag är alltså ingen flykting, jag vill bara ha ett bättre liv.” Och då pressar juristen dem och säger att: ”Ja, ja, men du ska söka asyl”. De försöker själva protestera och säger: ”Men jag är inte det, jag vill ha ett bättre liv!” De är så kallade ekonomiska flyktingar.
• Nytte Ekman i sin slutreplik i Hbl: ”Att vrida på sanningen och tala om saker med felaktiga benämningar är en verklighetsförfalskning som inte hjälper de riktiga flyktingarna.” – 23 oktober. Ur texten, som i sin helhet borde läsas av replikanterna på min artikel och många andra ”goda” som saknar kunskaper och inte heller verkar vilja ta del av dem som andra skaffat sig under decennier och delar med sig av:
Jag jobbar som volontär för utsatta sedan slutet av 1980-talet. Jag har gett tiotusentals euro av mina privata pengar för flyktingar, fattiga och utsatta. Jag arbetar dagligen för att hjälpa flyktingar och andra nödlidande både i Finland och utomlands. Jag har besökt otaliga flyktingläger både utomlands och i Finland på egen bekostnad. De flesta av mina vänner är tidigare flyktingar. Om man vill förstå vad jag menar med min insändare så gör man det. Om man vill tolka allt negativt med en vinkling av urbana legender och okunskap så gör man det.
• Finland. En avgrund öppnar sig när vi möter tankesätt och inställningar till livet som är så främmande för oss att vi kippar efter andan. – 3 mars 2016. Ur texten:
Det är mycket illa ställt att man i Finland (liksom Sverige, trots att man har mycket längre och större erfarenhet av muslimsk invandring än Finland) är så okunniga som Astrid Nikula anser i sin text:
Av de tal som landets president och statsminister har hållit i frågan förstår man att dessa tror att integration är detsamma som information på eget språk.
Och under kategorirubriken asyl&migration här på bloggen, finns tusentals (!) texter med anknytning till ämnet, sedan snart 12 år tillbaka.