Migrationsverket har gjort två ”rättsliga ställningstaganden i fråga om myndighetsskydd i Irak”. De rättsliga ställningstagandena har gjorts i följande två fall:
1) en 41-årig sunnimuslim som bedrivit butiksverksamhet i Bagdad
2) en 36-årig shiamuslimsk läkare från Babilprovinsen
Migrationsverket konstaterar följande (i båda besluten) om säkerhetsläget i Irak:
Säkerhetsläget i Irak har förbättrats avsevärt sedan år 2006 och 2007. Processen att återuppbygga den irakiska poliskåren och armén har varit lång och mödosam. Både polisen och armén har dock vuxit alltmer i styrka och fått en allt större förmåga att upprätthålla lag och ordning. De amerikanska styrkorna har överlämnat ansvaret för säkerheten till den irakiska regeringen i samtliga provinser (KRG-provinserna ej inräknade). I södra Irak har det skett en kraftig stabilisering av säkerhetsläget, medan problem alltjämt finns i särskilt Bagdad-, Diyala-, Salah al-Din, Tameem- och Ninevaprovinserna. Av antalet säkerhetsincidenter i hela Irak inträffar 85-90 % i dessa områden.
Om möjligheten att åtnjuta myndighetsskydd konstaterar Migrationsverket följande (också i båda besluten):
De hot och risker som åberopas av asylsökande irakier som grund för asyl utgår som regel inte från hemlandets myndigheter utan från icke-statliga aktörer. Mot bakgrund av de brister som förekommit i den irakiska myndighets- och säkerhetsstrukturen har Migrationsverket under en längre tid inte hänvisat asylsökande irakier till myndigheternas skydd i hemlandet, med undantag för dem som haft sin hemvist i KRG-styrt område där förhållandena varit mer stabila. Den fråga som nu har aktualiserats på grund av den positiva utveckling som skett i Irak är om den irakiska statsmakten kan anses ha vidtagit sådana åtgärder att det är möjligt att räkna med ett myndighetsskydd för enskilda personer i Irak.
Vidare sägs i de två besluten att:
Migrationsverket bedömningen att Irak som stat har vidtagit rimliga åtgärder för att förhindra att personer förföljs eller lider allvarlig skada och att en utgångspunkt vid asylprövningen måste vara att det finns ett myndighetsskydd att tillgå i Irak. Det gäller även de fem provinser i Irak där Migrationsverket bedömer att det råder andra svåra motsättningar i utlänningslagens mening. Förekomsten av svåra motsättningar utesluter alltså inte att det finns ett myndighetsskydd, även om asylsökande med hemvist i sådana områden kan ha lättare att göra det sannolikt att de inte kan få skydd av myndigheterna.
Migrationsverkets bedömning och slutsats i de två fall som man gjort sina rättsliga ställningstaganden i, lyder så här:
Enligt Migrationsverkets mening får du anses ha gjort sannolikt att det finns en viss hotbild riktad mot dig i Irak, även om denna inte synes vara av så allvarlig beskaffenhet som du har gjort gällande. Som redogjorts för ovan anser emellertid verket att det numera finns ett myndighetsskydd att tillgå i Irak och att detta även gäller de fem provinser där verket bedömer att det råder andra svåra motsättningar i utlänningslagens mening.
Enligt verkets uppfattning har du inte gjort sannolikt att du vid ett återvändande till Irak inte skulle omfattas av detta skydd. Vid dessa förhållanden har du inte heller gjort sannolikt att du är att anse som flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 1-2 §§ utlänningslagen. Migrationsverket avslår därför din ansökan om flyktingförklaring och resedokument.
Eftersom det inte heller finns någon annan grund för att bevilja dig uppehålls- och arbetstillstånd avslår Migrationsverket även din ansökan därom och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 § utlänningslagen.