Harva yksin turvapaikkaa hakeva HS 11.6 2016hs_fi_department_page_logoKlicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

Få ensamkommande minderåriga som söker asyl får sin familj till Finland

Ytterst få asylsökande barns och ungdomars familjer får komma till Finland.

På senare tid har det i offentligheten talats om att ensamkommande minderåriga asylsökandes situation försvåras om den nya utlänningslagen går igenom. Enligt den måste även en minderårig, som bevisats internationellt skydd, ha tillräckliga inkomster för att hans/hennes föräldrar ska kunna komma till Finland.

Migrationsverkets statistik visar dock att barn och unga som kommit ensamma inte heller hittills särskilt ofta fått sina föräldrar till Finland.

Under drygt fyra år har ansökningar gällande anhöriga till minderåriga asylsökande i cirka 8 procent av fallen beviljats, 92 procent har avslagits.

Under de fyra åren 2012-2015 beviljades 21 uppehållstillstånd åt vårdnadshavare till personer som kommit ensamma och sökt asyl i Finland. Samtidigt fattades 243 negativa beslut. Under tiden 1 januari – 30 april i år har fyra positiva och tre negativa beslut fattas.

Situationen är annorlunda åt andra hållet. En vuxen som fått internationellt skydd får oftast sina barn till Finland. År 2012 och framåt har cirka 72 procent av dem fått uppehållstillstånd. När det gäller makar och makor har 55 procent beviljats uppehållstillstånd, 45 procent har fått avslag.

Enligt Migrationsverkets invandringsenhets chef Tiina Suominen fattas varje beslut på individuella grunder. När det gäller minderåriga är orsaken till de negativa besluten ofta att det inte har funnits ett existerande familjeliv eller att familjebanden har brutits.

”Enbart biologiskt släktskap räcker inte när man ansöker om uppehållstillstånd och åberopar familjeanknytning. Det förutsätts till exempel att det faktiskt förekommit ett familjeliv mellan barnet och en eller två föräldrar. Ofta kan de sökande inte visa att så har varit fallet”, konstaterar Tiina Suominen.

Enligt informatören Sanna Rummakko på Flyktinghjälpen har familjeåterföreningslinjen redan länge varit strikt när det gällt minderårigas vårdnadshavare. Lagen skärptes senast åren 2010 och 2012.

”Det har redan under många år varit svårt för ensamkommande minderåriga asylsökandes föräldrar eller syskon att få komma till Finland. Såväl lagen som tolkningen av den är ytterst strikt”, säger Sanna Rummakko.

”När det handlar om familjeåterförening så sprids det mycket felaktigt information och vilda påståenden. Det påstås att varje asylsökande som fått uppehållstillstånd hämtar hit flera familjemedlemmar. Det stämmer inte, enligt statistiken”, säger Sanna Rummakko.

Enligt Tiina Suominen är så kallade ankarbarn numera sällsynta. Med den termen menas barn, vilkas föräldrar skickar sina barn ensamma för att söka asyl för att de ska ordna uppehållstillstånd åt hela familjen.

”Det är inte vanligt. Några enstaka sådana fall om året, bara. Vanligare är skenäktenskap, och i sådana fall fattas 250-300 negativa beslut om året.”

Skenäktenskap misstänks till exempel när makarna inte har ett gemensamt språk och när paren bara har känt varandra en kort tid före giftermålet.

”Någon tidsgräns finns inte; i besluten tas även hänsyn till kulturella skillnader. Det finns kulturer där sällskapande före äktenskapet praktiskt taget inte existerar.”

© denna sajt. © Översättning Merit Wager.

Finländska medier serie grön