En migga: ”Och folk frågar mig hur det kan komma sig att det är lågt i tak på Migrationsverket!”

En migga berättar:

Hämtat direkt ur verkligheten

Hos Migrationsverket finns en frågespalt som heter ”Fråga GD” där en anställd med full anonymitet kan fråga vår GD om smått och gott. Och sen kan ju vän av ordning ställa sig frågan hur det står till med åsiktsfriheten på Migrationsverket, när frågelådan måste vara anonym.

I vilket fall som helst, där ställde först en anställd en fråga om ”självutredningar”. Det är också vara rätt belysande för den som undrar hur det kan vara så lätt att få uppehållstillstånd på skenförhållande.

Fråga från anställd:
På VO BBM (Verksamhetsområde Besök och Bosättning) pågår det just nu ett försök vid en del av våra ambassader med skriftliga frågeformulär, i stället för muntliga intervjuer, som den sökande fyller i. Detta i ärenden rörande familjeanknytning. Jag har noterat att det finns fall där den sökanden fyllt i formuläret då han eller hon varit på besök hos sin anhörige i Sverige. Detta på felfri svenska ifyllda frågeformulär har senare inlämnats vid ambassaden, som tillsammans med ärendet skickat det för beslut till Sverige. Vad blir det för prövning om den sökande tillsammans med referenten, det vill säga personen i Sverige, kan fylla i ett frågeformulär som ska ligga till grund i vår prövning? Vad tycker du? Är det bara kostnad och effektivitet som räknas? Ska vi skippa prövningen?

Svar från GD:
Utlandsmyndigheterna i Moskva och Belgrad har under perioden 1 oktober 2008–31 mars 2009 använt frågeformulär istället för muntliga utredningar vid ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd i anknytningsaärenden.

Vi har tidigare tillämpat detta arbetssätt under försöksperioder vid utlandsmyndigheterna i USA och i Damaskus. Berörda enheter vid Migrationsverket ansåg att användandet av frågeformulär vid utlandsmyndigheterna i USA inte har lett till något merarbete för en- heterna. Vissa förbättringsåtgärder har föreslagits och genomförts. I instruktionerna till berörda utlandsmyndigheter framgår tydligt vilka ärenden som ska omfattas och i vilka fall de enbart ska använda frågeformulär. Avgörande för hur de olika utlandsmyndigheterna valts ut har bland annat varit att folkbokföringssystemet och passhandlingar från landet är tillförlitliga.

Utlandsmyndigheterna i USA, Moskva och Belgrad fortsätter att använda frågeformulären efter det att försöksperioden avslutats tills Migrationsverket lämnar annat besked.

Just nu pågår en utvärdering av det senaste projektet och VO BBM tar tacksamt emot synpunkter för att på bästa sätt förbättra arbetssättet på utlandsmyndigheterna.

Vi är medvetna om att referenten i Sverige i många fall har varit behjälplig och fyllt i formulären tillsammans med eller åt den sökande. Vi är även medvetna om att det förekommer att den sökande hjälper referenten att fylla i referentens frågeformulär i Sverige. Det är viktigt att tänka på att det föreligger en presumtion för att ett uppgivet förhållande är seriöst, om det inte finns några omständigheter som talar för att förhållandet inte är seriöst. Det är också viktigt att ha ett förhållningssätt som ligger i linje med vår vision som jag hoppas att du också ställer dig bakom.
Dan Eliasson (2009-05-19)

Den skrivande miggans kommentar: Så GD förklarar för den anställde att denne ska rätta in sig i ledet bakom vår GD:s vision. Det föranledde ytterligare en anställd att ställa följdfrågor:

Fråga från anställd:
Du har i detta forum och av en kollega fått frågan om självutredning. Det var en högst motiverad fråga, eftersom konsekvensen av den beskrivna ”utredningsmetodiken” betyder att vi lika gärna kan låta sökanden själv berätta vilket tillstånd han/hon vill ha, så skriver vi ut det. Det sparar tid och pengar för alla. Däremot upphäver det den i lag reglerade invandringen.

Ditt svar den 19 maj löd:
”Det är viktigt att tänka på att det föreligger en presumtion för att ett uppgivet förhållande är seriöst, om det inte finns några omständigheter som talar för att förhållandet inte är seriöst. Det är också viktigt att ha ett förhållningssätt som ligger i linje med vår vision som jag hoppas att du också ställer dig bakom.

I Gunnar Holmbergs rapport om rättslig styrning stod bland annat ”Åtgärder behöver vid- tas för utveckling av metoder för uppföljning av hur EU-direktiv, lag och förordning samt utfärdade rättsliga ställningstaganden m.m. tillämpas vid utredning och beslut i enskilda ärenden.” Där stod också att läsa att ”En väsentlig ambitionshöjning krävs när det gäller kvalitetskontroll och kvalitetssäkring för att Migrationsverket ska kunna svara upp mot de krav som finns när det t.ex. gäller rättssäkerhet.” Och där stod även att ”De domar som Migrationsdomstolarna meddelar, och som innebär ändring av Migrationsverkets ställningstaganden, bör sammanställas och analyseras. Resultat av kvalitetsgranskningar och av uppföljningen av domarna, liksom behov av åtgärder med anledning härav bör diskuteras i Rättsliga rådet.”

Den lokution som du använde i ditt svar den 19 maj, ”uppgivet förhållande är seriöst”, kommer från Utlänningsnämndens famösa stornämndsbeslut i mål UN 384-00. Det beslutet är sedan två år tillbaka förpassat dit det hör hemma genom Migrationsöverdomstolens domar i målen UM 1091-06, UM 1353-06, UM 613-07 och UM 1186-08. Omvända bevisbördor kräver uttryckligt lagstöd, och något sådant har aldrig funnits i det aktuella lagrummet.

Så jag har två frågor till dig:
1) När ska du börja arbetet med den rättsliga kvaliteten?
2) Ställer du dig bakom förhållningssättet att tjänstemannen har ett lydnadsförhållande till lagstiftaren, och bara ett lojalitetsförhållande till myndigheten?”

Svar från GD:
Jag måste till att börja med säga att jag är lite förvånad över tonläget i din fråga. Jag hoppas att vi kan ha ett mer resonerande tonfall i denna spalt. Men även om din ton känns en aning aggressiv och mästrande vill jag ändå tacka dig för dina frågeställningar. Din första fråga gör mig dock förvånad och ganska besviken. Arbetet med den rättsliga kvaliteten är som du vet ständigt pågående inom Migrationsverket. Rättslig kvalitet är ett av de fem prioriterade utvecklingsområdena i verket. Det planeras och pågår en mängd aktiviteter som syftar till att stärka kvaliteten. Du nämner själv det rättsliga rådet som har inrättats. Det är en del i det pågående kvalitetsarbetet. Som framgår av Förvaltningshandboken har vi också en ordning för hur avgöranden från Migrationsöverdomstolen ska hanteras och granskas. Gunnar Holmbergs arbete och rapport avseende den rättsliga styrningen och expertstödet är ett annat exempel på det arbete som pågår. De slutsatser som Holmberg redovisat har varit och är föremål för vidare reflektioner.

När det gäller din andra fråga så är jag inte helt säker på vad du menar. Men som anställd har man skyldighet att vara lojal mot arbetsgivaren och följa den arbetsledning och de föreskrifter som arbetsgivaren ger. Men man är givetvis aldrig skyldig att utföra en handling som strider mot lagen (läs mer om kravet på lojalitet mot arbetsgivaren i Förvaltningshandboken). Ibland kan det naturligtvis finnas utrymme att tolka lagen på olika sätt och det kan råda olika uppfattningar om vad som är en riktig rättstillämpning. Då kan man som du vet lyfta frågan för att få stöd och vägledning enligt de rutiner för rättslig styrning som finns fastlagda i verket. Om du tar upp saken med någon behörig kan du säkert få återkoppling på den rättsanalys som du själv gör. Det här forumet lämpar sig inte för djupare resonemang av rättsläget. Styrning i rättstillämpningsfrågor måste ske i gängse form.

När det gäller dina synpunkter om så kallade självutredningar vill jag dock säga följande: Enligt utlänningslagen får uppehållstillstånd vägras om oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet. Bestämmelsen är alltså fakultativ. Det är naturligtvis inte alls tänkt att självutredningar ska sätta den reglerade invandringen ur spel eller leda till att utlänningar som inte har rätt till uppehållstillstånd ändå beviljas sådant. Handläggningen på utlandsmyndigheterna syftar till att ge Migrationsverket ett tillräckligt beslutsunderlag som uppfyller de krav lagstiftningen ställer. Om handläggaren anser att självutredningen i ett specifikt ärende inte utgör ett tillräckligt beslutsunderlag, bör utredningen kompletteras.
Dan Eliasson (2009-09-25)

Den skrivande miggans kommentar: Med andra ord så duckar GD inte en sekund för att han i det första svaret lutat sig på ett beslut som är upphävt, och i det andra svaret lägger han ansvaret på handläggaren att balansera en rutin (självutredningar) som han själv infört.

Och folk frågar mig hur det kan komma sig att det är lågt i tak på Migrationsverket!

Läs hela texten här.