Klicka på rutan för att komma till uppropet.

Att en “åttatusenhövdad kärna av professionella och ideella som i sina uppdrag dagligen möter ensamkommande barn och unga” gör ett sådant här upprop är tillåtet. Engagemang för medmänniskor är bra, men det måste också finnas respekt för landets lagar och bestämmelser.

Det är svårt, mycket svårt, att förstå detta upprop och hur de som står bakom det och de som undertecknar det, tänker…

Här talas om “våra ensamkommande barn“. Detta trots att de varken är “våra” eller vi ens vet vilka de är och vilka av dem som är “barn”. “Barnen” är nog ganska få; bland dem som faktiskt är minderåriga är en majoritet 16-, 17-åriga ungdomar. Minderåriga men knappast vad vi kallar “barn”.

Ett stort antal asylsökande “barn” har varken styrkt sin identitet, sin nationalitet eller sin ålder. Eller sin asylhistoria. Migrationsverkets mångåriga vägran att låta göra åldersbedömningar har gjort att mängder av människor som påstått sig vara “barn” har fått sina asylprövningar gjorda som sådana, inte som de vuxna som många av dem med stor sannolikhet varit/är (jmfr med andra länder som gör åldersbedömningar). Hur många asylsökande unga män som var – och är – minderåriga har man ju ingen aning om eftersom de inte styrkt sin ålder och åldersbedömningar inte gjorts.

Migrationsverket har fryst beslutsfattandet gällande de cirka 19.000 påstått minderåriga som nu väntar på beslut, tills åldersbedömningarna kanske, möjligen, äntligen ska börja göras i i början av april. Då kan, enligt verket, ända upp till 14.000 personer bli aktuella för medicinsk åldersbedömning. Det säger ju något om omfattningen av befarade åldersbedrägerier. Givetvis säger det inte att 14.000 personer har ljugit om sin ålder, är bäst att påpeka så att ingen missförstår. Erfarenheter från andra länder där åldersbedömningar görs, har dock visat att cirka 65 – 70 procent av dem som åldersbedömts de facto med råge har varit över 18 år gamla (se texter i slutet av detta inlägg). I Sverige kan det mycket väl röra sig om en ännu högre andel, Sverige har ju varit ett “säkert land” för dem som velat utge sig för att vara “barn” eftersom den ålder personen själv valt att uppge har godtagits rakt av.

En del “ensamkommande” har släktingar här, en del har fru och barn i sitt hemland som de söker uppehållstillstånd åt när de själva fått det som “barn”…  Upproparna och undertecknarna av uppropet har inte heller någon som helst aning om vilka “deras barn” faktiskt är. En del hazarer är till exempel inte alls från Afghanistan eller Iran, som de uppger, utan från Pakistan och har ytterst sällan asyl- eller skyddsskäl gentemot det landet. Inte heller gentemot Iran och inte alltid gentemot Afghanistan heller. Många håller regelbunden kontakt med sina “försvunna” eller “döda” släktingar, vilket personal på HVB och familjehem, där dessa unga män och minderåriga är placerade, har vittnat om.

Uppropet presenteras så här:

#vistårinteut men vi slutar aldrig kämpa är en partipolitiskt oberoende rörelse med en åttatusenhövdad kärna av professionella och ideella som i sina uppdrag dagligen möter ensamkommande barn och unga.

Ett förvånande stort antal organisationer och föreningar ställer sig bakom det. Extra förvånande är att Rädda Barnen, BRIS, det politiska partiet Vänsterpartiet gör det. Borde sådana viktiga institutioner och ett politiskt parti som sitter i riksdagen och stiftar lagar, anse att utlänningslagen ska efterlevas precis som alla andra lagar borde det i Sverige? Anser de verkligen att Sverige ska ha fortsatt asylinvandring på oklara grunder (okänd identitet och nationalitet, oklar asylhistoria och oklar ålder) och att i princip alla som satt sina fötter på svensk mark och uttalat att de vill stanna och att de är barn, ska ges tillstånd att stanna här? Och att utlänningslagen därmed ska sättas ur spel? Borde inte seriösa och viktiga organisationer och ansvariga politiska partier vilja att lagar följs och att om man anser att lagar ska ändras så agerar man för det på gängse demokratiskt sätt?

Och nu några kommentarer om innehållet i uppropet där upproparna “kräver amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit mer än ett år i Sverige! stycke för stycke:

Upproparna: 1. Sverige som en av de främsta företrädarna för mänskliga rättigheter. Sverige kan hålla huvudet högt i kommande förhandlingar i EU om asylrätt och asylpolitik. Sverige visar i och med amnestin att man tar ansvar för de som kom innan asyllagarna ändrades och att det går att lösa problem som uppstått. Amnesti är ett sätt att förenkla processen för politikerna kring frågan om ensamkommande barn och unga.

Kommentar: Det är diskutabelt och inte en absolut sanning att Sverige är “en av de främsta företrädarna för mänskliga rättigheter”. Det är inte heller en, i allas mening, sanning att Sverige kan hålla huvudet högt i EU. Sverige är det land som starkast skiljer ut sig från alla andra EU-länder och har en synnerligen icke-fungerande asylhantering. Inte minst  skiljer sig Sverige starkt från de nordiska grannländerna, där ordning och reda på asylområdet råder. Att kräva – kräva!? – amnesti för gruppen”våra barn” är inte seriöst med tanke på att demokratiskt stiftade lagar och regler ska följas av alla, vilket också en “åttatusenhövdad kärna av professionella och ideella som i sina uppdrag dagligen möter ensamkommande barn och unga” är betjänta av om samhället ska fungera. Sverige har en utlänningslag och Migrationsverket och migrationsdomstolarna hanterar asylprocesser och överklaganden. De beslut som fattats, efter prövning i ofta båda dessa instanser, gäller. Precis som beslut och domar i alla andra myndighetssammanhang.

Upproparna: 2. Sverige som rättsstat. Ensamkommande barn och unga har generellt starka skyddsskäl. De kommer ofta från utpräglade klansamhällen och har i många fall en hotbild över sig eller saknar nätverk vilket gör att de riskerar att dras in i skadliga och farliga sammanhang. Att ge dessa barn och unga amnesti är ett sätt att visa att Sverige gör om och gör rätt rent juridiskt.

Kommentar: Det är ju inte sant att “ensamkommande barn och unga har generellt starka skyddsskäl”. Lagen kräver att man styrker eller åtminstone på ett trovärdigt sätt gör det sannolikt att man har egna, individuella asyl- eller skyddsskäl. Det finns ingen skillnad enligt lagen mellan vuxna och minderåriga, även en 12-åring eller en 16-åring ska visa att han har just individuella skäl att beviljas asyl eller skydd. Tvärtom är det snarare så, att ensamkommande unga, särskilt om de faktiskt är minderåriga, generellt inte har starka skyddsskäl. De har ofta inte utsatts för sådant som når upp till de krav och kriterier i utlänningslagen som utgör individuella skäl att beviljas uppehållstillstånd. I stället bör deras anhöriga efterforskas, de finns mycket ofta i bakgrunden och många av de unga pojkarna och männen har regelbunden kontakt med dem.

Att de kommer från klansamhällen utgör inte skyddsskäl; alla i Afghanistan är ju delar av klansamhällen. Att de saknar nätverk (i de fall detta är sant), är inte heller grund för uppehållstillstånd, däremot sänder man inte bevisat minderåriga till Afghanistan innan de blivit myndiga. Avsaknad av nätverk är alltså inte grund för uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Till slut: risken för att de dras in i skadliga och farliga sammanhang ger dessvärre inte heller laglig rätt till uppehållstillstånd i Sverige.

Upproparna3. Sveriges ekonomi. Eftersom ensamkommande barn och unga inte kan återvända till länder där de riskerar att dö kan vi anta att de flesta ensamkommande som nu får avslag kommer att gå under jorden. Det handlar om tiotusentals barn och unga och det kommer att kosta pengar. Amnesti är ett sätt att få kontroll över situationen och säkerställa att färre unga riskerar att hamna i utanförskap i stället för att bidra till vårt samhälle – som de både vill och kan.

Kommentar: Dessa unga män, som upproparna menar kommer att gå under jorden, kan knappast göra det utan att personer som tycker att det är okej att människor vistas här illegalt på olika sätt hjälper dem. det är inte förbjudet att hjälpa människor, men att aktivt bidra till att dessa man lär sig att i Sverige kan man strunta i lagen och göra som man vill är förkastligt. Det blir också farligt i ett land med tiotusentals, förmodligen snart uppåt – eller redan fler än – 100.000 människor utan rött att vara här, befinner sig i parallella samhällen som starkt destabiliserar det redan osäkra och otrygga Sverige. Innan man tar på sig en sådan skuld bör man tänka noga efter.

Och att man “kan och vill “bidra till vårt samhälle” är inte skäl nog för att man ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

Till slut: Låt lagen ha sin gång, Sverige är än så länge konstitutionellt en demokrati, inte en anarki. Se till att alla som det finns misstanke om är äldre än 18 år, ålderstestas och behandlas som vuxna om de visar sig vara det. Se till att lagen följs för alla: de som har asyl- eller skyddsskäl och kan styrka dem eller göra sina skäl sannolika ges tillfälliga uppehållstillstånd så som lagen föreskriver, övriga ska återvända och inte kunna stanna i Sverige och “gå under jorden”.

Här något om åldersbedömningar i övriga Norden
Antalet asylsökande är betydligt färre i Danmark, Finland och Norge än i Sverige, det är således andelen i procent av dem som ålderstestats som visat sig vara vuxna, som är av intresse.
 I Norge: 66 procent färre ensamkommande minderåriga asylsökande – 17 februari 2011
 Replik och slutreplik i Svenska Dagbladet om ”ensamkommande barn” – 8 oktober 2014
•  En migga berättar om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande, konsekvent av Migrationsverket, svenska politiker och medier kallade ”ensamkommande barn” – 9 februari 2015
•  Ett exempel på hur Public Service rapporterar om vad de kallar ”ensamkommande flyktingbarn” – 17 juni 2015
•  Danmark: 72 procent av åldersbedömda asylsökande som sade sig vara minderåriga, var vuxna – 23 juni 2015
•  Norge. Var tredje påstått minderårig asylsökande som ålderstestas är över 18 år. – 2 november 2015
•  Finland inför skärpta ålderstest för ensamkommande minderåriga asylsökande. – 13 november 2015
•  Danmark. ”2014 och 2015 placerades 151 minderåriga asylsökande på åtta av regionernas trygga institutioner för barn under 18 år. Senare uppskattades 69 av dem vara över 18 år.” – 20 februari 2016
•  Finland. ”Förra året gjordes 630 åldersbedömningar av ensamkommande minderåriga asylsökande. Cirka 65 procent av dem konstaterades vara vuxna.” – 31 januari 2017.

Och här berättar ett ensamkommande “barn” själv:
•  Ett ”ensamkommande barn” från Afghanistan berättar – 1 juli 2016

Och i detta inlägg finns mängder av information och länkar till texter om ensamkommande påstått minderåriga i det svenska asylsystemet:
 Det senaste i de aldrig sinande turerna om medicinsk åldersbedömning av asylsökande som inte styrker sin ålder – 19 februari 2017

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.