Nikolas Laios har arbetat inom barnomsorgen, kriminalvården och som umgängesstödjare. Han är sedan fem år tillbaka engagerad i frågor som rör barns rättigheter och hur dessa påverkas av svenska lagar, socialtjänst och rättsväsende.

Han är involverad i regeringens utvärdering av vårdnadsreformen från 2006 som remissinstans och är verksam inom flera organisationer för barns rätt till sina föräldrar och rättssäkra utredningar kring barn.

Till Iosef, min fem år gamle son

Så fick du inte fira jul med mig i år heller. ”De som bestämmer” hade sagt att i år skulle du få fira din första jul med pappa och kusinerna. Precis som de sa förra året. Men det blev istället som alla år du har levat.

Detta år har det dock hänt något. Förut pratade vi om att pappa inte får vara med och bestämma, men i år har “de som bestämmer” sagt att pappa också får bestämma. Det tog fyra år och alla resurser som fanns och lite till, men nu får pappa vara med och kan ta hand om dig ordentligt, får prata med doktorn och med fröknarna på dagis.

Julen har varit en tuff tid de tidigare åren när vi inte fått ses. Förra julen sa “de som bestämmer” att du skulle få fira din första jul med oss. Det blev inte så. I år har de som bestämmer skrivit i ett viktigt papper att i år ska det bli av! Sen skrev de i ett ännu viktigare papper att det är så viktigt att det blir straff och att pengar måste betalas om du inte får komma till jul i år. Men det hjälpte inte att pappa har rätt att vara med och bestämma. Det här blir femte julen i rad som du, min son, inte får fira med din pappa.

Idag, på juldagen, är det sju veckor sedan vi sågs. Under den här tiden har vi haft ett samtal på sju minuter i telefon. Barn i din ålder växer fort och jag vet inte riktigt hur du kommer att se ut när jag ser dig igen. Kommer du kännas mycket längre? Kommer du fortfarande att säga att det varma badvattnet känns ”hönt” mot huden? Jag är orolig denna gång. Orolig att den här gången ska du komma ihåg detta uppehåll på flera månader. Att det ska ärra dig. Att du kommer att tänka: ”Var är min pappa? Vill han inte ha mig nära?” och att det ska bli en sanning i ditt sinne som kommer att följa dig i livet. Nästa gång jag får ha dig nära ska jag göra allt i min makt för att visa att det inte är så.

I år försvann fler släktingar som du aldrig fick lära känna. Men vi fick äntligen åka till Grekland och då fick du träffa din gammelfarmor för både första och sista gången. Den person som var den allra snällaste människa jag någonsin känt och som betydde allt för mig. Hon som lärde mig om ödmjukhet, uthållighet och hur det är att vara ensamstående förälder. Farmor Nikolitsa, som jag fått mitt namn ifrån. Släkten frågade efter vilka namn du fått. Jag var tvungen att säga att du inte fått några från oss, för jag fick inte ge dig något namn och jag kan fortfarande inte ge dig den delen av ditt arv och din identitet.

I år har några saker blivit lite, lite bättre i det stora perspektivet. Pappa och andra vuxna har försökt ändra på några konstiga saker. Edvins pappa gjorde en film om de gamla reglerna som påverkat dig. Den har setts av flera tusen människor.

Snälla tant Merit skrev till tidningarna om de gamla konstiga reglerna som drabbat dig:

Klicka på textrutan för att läsa artikeln.

De som hade gått i skolan länge frågade flera tusen barn om hur de mår när de fick bo lika mycket hos mamma och pappa och det visades på TV.

Klicka på bildrutan för att se inslaget.

Du frågade mig hur många barn de hade frågat, om det var flera hundra? Jag sa att de frågat jättemånga barn, faktiskt 3.600 barn! Din reaktion blev inte som jag trott, du tittade bara ner i marken.

”Vad är det älskling?” frågade jag dig, för du tystnade så snabbt och blev så allvarsam och distanserad.

Tyst svarade du: ”Det är ingen som har frågat mig.

Till dig, min son: Jag hoppas att detta är den sista julen jag skriver om att du och jag inte får vara tillsammans. Nästa år vill jag skriva en glad och lycklig julkrönika om vår första jul tillsammans!

Jag älskar dig.

Här kan man läsa mina två tidigare jultexter till min son, Iosef:
•  Be my guest # 117 Juldagen Nikolas Laios – 25 december 2015
•  Be my guest # 123 Juldagen: Nikolas Laios – 25 december 2016

© denna sajt och Nikolas Laios.