Vad vill de egentligen säga?

På DN Debatt den 6 augusti, under rubriken ”Vår nordiska gemenskap står upp mot extremismen”, kan man läsa en text som tre nordiska statsministrar skrivit under. Vem som har skrivit den framgår inte. Texten är en floskelparad med inslag av språkliga märkligheter.

Artikeln har undertecknats av statsministrarna i Sverige, Danmark och Finland: Fredrik Reinfeldt, Lars Løkke Rasmussen och Jyrki Katainen. Den publicerades samtidigt i DN, Politiken och Helsingin Sanomat. Debattartikeln (har den väckt debatt?) kan tyvärr kritiseras både innehållsmässigt och språkligt. När det gäller det språkliga så talar jag om den svenska versionen.

Följande är en del av de undringar som infinner sig vid läsning av artikeln:

  1. På vilket sätt står ”vår nordiska gemenskap upp mot extremismen”?
  2. Vad menas med ”vår nordiska gemenskap”, på vilket sätt manifesterar den sig annat än att nordiska ministrar säger att den existerar?
  3. Hur kan man skriva att ”Vi har våra fötter fast rotade i demokratiska värderingar och bejakar vår yttrande- och åsiktsfrihet.”? Fötter kan inte vara fast rotade någonstans. Och har inte statsministrarna följt den allmänna debatten, folkets debatt, där man allt mer oroas över att vi inte längre riktigt vet vad vi har för  ”demokratiska värderingar” (vad får folket bestämma, t.ex. Inte mycket. Har vi folkomröstningar?  Nej. Och att många debattörer, bloggare och folk vid köksbord (”verklighetens folk”) upplever att åsikts- och yttrandefriheten ständigt kringskärs och inskränks?
  4. Är inte detta lite väl floskligt? Är det ens sant? Alltså: ”Ihop med gamla historiska band och nutida politiskt samarbete har våra gemensamma värderingar byggt en djup nordisk gemenskap, starkt förankrad i befolkningarna.” Va???! ”Ihop med”? Det skär sig rent språkligt här, men framförallt innehållsmässigt. Känner verkligen ”befolkningarna” av ”en djup nordisk gemenskap”?
  5. Och vad är det här för konstig mening: ”Vi länder i Norden finns med varandra i med- och motgångar. När någon av oss drabbas av katastrof och tragedi finns vi där för varandra.”? Man kan inte tala om ”vi länder i Norden”, statsministrarna är inte ”vi länder”, de är ”vi, statsministrar i Sverige, Danmark och Finland”. De kan också skriva ”vi, i de nordiska länderna”. Men när (annat än ibland på ministernivå) ”finns vi där för varandra”?
  6. Språkligt är det inte korrekt att säga: ”Därför besöker vi i dag gemensamt World Scout Jamboree…”. ”Därför besöker vi i dag tillsammans World Scout Jamboree…” hade varit det rätta.
  7. En krånglig och inte helt korrekt mening är: ”Vi ska också minnas att våra välfärds­modeller inte bara vilar på statens ansvar för sina medborgare, utan också på allas vårt delade ansvar för varandra.” Vad är det som menas? Om man benar upp meningen så handlar det (väl?) om att ”våra välfärdsmodeller vilar på statens ansvar” och så kan man ju inte säga! Man kan säga att ”våra välfärdsmodeller är statens ansvar”, inte ”vilar på statens ansvar”. Andra delen av meningen påstår att våra välfärdsmodeller också vilar på ”allas vårt delade ansvar för varandra”. Vilken gallimatias! I vårt splittrade och segregerade samhälle (nu talar jag om Sverige) så kan man väl knappast påstå att vi ”delar ansvar för varandra”! Eller har jag fel som inte ser och förstår att det är så?
  8. Vad är ett ”diskussionsbord” i meningen: ”Det nordiska samarbetet i alla dessa delar kommer naturligen att ligga på diskussionsbordet när vi tre möts igen nästa gång…”? Jag har aldrig hört talas om ”ett diskussionsbord”. Och varför används ordet ”naturligen” om man menar ”naturligtvis”?
  9. Tre av fem nordiska statsministrar har undertecknat artikeln, ändå skriver de: ”…då tillsammans med alla övriga nordiska statsministrar i samband med Nordiska rådets session i Köpenhamn i höst….”. Det rätta hade förstås varit att tala om ”de andra två nordiska statsministrarna”.

Slutklämmen är också märklig. Den lyder:

Vi kommer nu att fortsätta utveckla vår nordiska samhällsmodell också de kommande åren. Den är vårt viktigaste motmedel i kampen mot antidemokratiska budskap, extremism och våldsanvändning.

Men vi har inte en nordisk samhällsmodell, ”vi har våra nordiska samhällsmodeller”!  Ingen kan väl ändå påstå att de nordiska länderna liknar varandra särskilt mycket när det gäller samhällsmodeller? På ytan finns vissa likheter, men inte under den. Likheter finns mellan de nordiska länderna liksom mellan de flesta västliga demokratier, men skillnaderna bland annat vad gäller politiska system, historia, synen på sitt land och sin kultur etc, skiljer sig starkt.

Texten verkar snabbt och slarvigt hoprafsad, utan äkta känsla och med en massa ord som garanterat skulle godkännas av Åsiktsverket  insprängda och uppradade. Det vore intressant – och det borde framgå! – vem som initierat artikeln och vem som de facto skrivit den!

Till slut: Alla som talar finska rekommenderas att läsa den språkligt korrekta versionen av texten i Helsingin Sanomat – Pääministerit: Pohjoismaisista arvoista ei tingitä – för jämförelse. Den språkliga skillnaden är som mellan natt och dag mellan den och den svenskspråkiga versionen. Dock är det ju samma innehållsmässigt tomma text, även om den är skriven på en utmärkt finska. Jag undrar faktiskt varför Jyrki Katainen har undertecknat den.? initiativet kan inte ha kommit från honom )gissar jag). Men i ett fritt land bestämmer förstås var och en – och givetvis också en statsminister – vad han/hon undertecknar, och han valde att stå bakom den intetsägande och till intet förpliktigande texten.

De språkliga kvaliteterna i artikeln i Politiken kan jag inte bedöma eftersom jag dels inte hittar artikeln på nätet; dels inte behärskar danska särskilt väl. Men innehållet torde vara detsamma som i de svenskspråkiga och finskspråkiga artiklarna.

© Denna blogg. Korta citat tillåtna. Länka alltid till denna text vid citat.