Klicka på text- och bildrutan för att läsa texten.

Ur Jörgen Huitfeldts starkt läsvärda text:

Gång på gång larmar människor i samhällets yttersta kapillärer om vad som är på väg att hända. Ändå detta mönster av relativisering och överslätande. Jag är övertygad om att de allra flesta tänkande människor uppfattar denna oönskade samhällsomvandling och hur fort den går. Jag tror också att de ser att åtgärderna som vidtas för att möta den är både senfärdiga och otillräckliga. Men för många tycks det ändå vara mer bekvämt att förtränga insikten och istället ge sig på budbärarna med full kraft.

Den häxbrygd som länge har förgiftat det svenska offentliga samtalet har flera ingredienser: En till stora delar havererad migrationspolitik där några riktiga konsekvensanalyser aldrig har gjorts, en galopperande etnisk segregation, en alarmerande brottsutveckling och ett parti – Sverigedemokraterna – vars tvivelaktiga ursprung har gjort det till en folksport för alla som har en officiell position att bevaka att förneka och motarbeta allt partiet säger – oavsett vad man själv egentligen tycker om det.

”Förnekelsefasen” har jag själv aldrig någonsin varit inne i och kan därför inte heller lämna den. I min värld har det både varit och är det både ointelligent och skadligt att förneka verkligheten. Det har varit och är obegripligt och ytterst påfrestande att uppleva den osannolika verklighetsförnekelsen i landet Sverige som pågått under orimligt lång tid. Och pågår. Obegripligt. Påfrestande. Och oerhört frustrerande.

Vidare ur texten i Kvartal:

Den som inte reagerar med ökad vaksamhet när empatilösa unga män utan vapenvana gång på gång skjuter mot varandra på allmän plats eller som slätar över vittnesmål om hur kriminella normer och strukturer steg för steg äter sig in i Sveriges näst största kommun har förlorat kompassen.

Och:

Kommentar: Förnekelsen av att den enorma samhällsförändring som skett på grund av den alldeles för stora migrationen från länder som ligger längst bort från Sverige såväl geografiskt som kulturellt, är i det närmaste total. I Jörgen Huitfeldts text nämns den, trots ordet ”klarspråk” i citatet ovan endast liksom lite indirekt och ”avpersonifierat”, som:

En till stora delar havererad migrationspolitik…
En galopperande etnisk segregation…

Kommentar: Sverige har på historiskt kort tid tagit emot miljoner människor från våldsamma, odemokratiska, främst muslimska länder som inte har någon som helst likhet med Sverige. Sedan har man (svenska regeringar, riksdagsledamöter, journalister och aktivister) ansett att de blir svenskar när deras fötter nuddar svensk jord eller när de ”åkt tunnelbana i Stockholm”. Att denna okontrollerade invandring från dessa länder både varit och är skadlig för Sverige och svenskarna, det kan ju ingen ens med bästa vilja förneka. Och att en stor del av dem som kommit hit gjort det med hjälp av falska historier och dito dokument och att de inte velat – inte vill – bli en del av Sverige, är också känt.*

Till slut. Här är länkar till vad två personer som inte befunnit sig i någon ”förnekelsefas” har sagt och skrivit. De ”såg det komma” redan för sex år sedan och uttalade det också. Alltså talade klarspråk. Den ene som inte förnekade verkligheten är Finlands president, den andre är nederländsk  socialdemokrat och förste vice ordförande i EU-kommissionen:

•  Finland. President Sauli Niinistö: “Den här situationen börjar påminna om en folkvandring.” – 19 januari 2016. Ur texten:

Den här situationen, som börjar påminna om en folkvandring, har skapat mycket diskussion inom regeringen. Vi har noterat att det har anlänt människor från nästan 30 länder till Finland. Då är det helt klart att vi inte talar om en flyttrörelse som orsakats av krigssituationen i Syrien eller Irak.

•  Finland. President Sauli Niinistö: “Strömmen av immigranter till Europa, och även till Finland, är i hög grad en folkvandring; det handlar alltså inte om flykt undan omedelbar nöd.” – 4 februari 2016. Ur texten:

I praktiken går det till så att var och en som kan uttala ordet “asylum”, asyl, har tillträde till Europa och Finland. Detta lilla ord ger på sätt och vis en subjektiv rätt att ta sig över gränsen. Även den som saknar en riktig grund för sin asylansökan får genomgå en fullständig utredning, som rentav kan ta flera år i anspråk, och kan därefter undgå tvångsåtgärder om förutsättningarna för asyl inte uppfylls. Man kan alltså stanna kvar dit man kommit på felaktiga grunder.

Och nu till själva dilemmat, som är djupt förankrat i våra värderingar.

Europa klarar inte av den okontrollerade folkvandringen länge till. Om denna toleransgräns överskrids kommer vårt värdesystem att falla samman. Då leder strävan att göra gott till att alla får lida.

•  Frans Timmermans: “Över hälften av alla asylsökande inom EU har ekonomiska motiv och därmed ingen rätt till asyl.” – 8 augusti 2016. Ur texten:

Enligt den nederländske socialdemokraten Frans Timmermans flyr en majoritet av dem som har tagit sig till Europa det senaste året av ekonomiska skäl och inte från förföljelse

– Det handlar om 60 procent av alla flyktingar. Det är människor som man kan anta inte har en enda anledning att ansöka om flyktingstatus, sade Frans Timmermans, till nederländska public service NOS, tidigare i veckan.

*Brasklapp: Nej, alla asylinvandrare är givetvis inte farliga för Sverige! Många hitkomna är välintegrerade och glada över att leva i ett (åtminstone tidigare) fritt land och bidrar till samhället på samma villkor och sätt som vilken svensk som helst. Respekterar att det här är Sverige, svenskarnas land, som tagit emot dem och gett dem den frihet och trygghet de sökt. Men den enorma mängden människor från de för Sverige mest främmande kulturerna och med en religion som står i motsats till allt som Sverige står för, utgör en reell fara för Sverige. Den långa ”förnekelsefasen” som svenskarna levt i har allvarligt skadat landet och därmed oss alla.

@denna sajt.