Som på så många samhällsområden väljer grannländerna Sverige och Finland helt olika vägar också vad gäller den förlängda grundskolan. 

I år har man i Sverige beslutat att grundskolan ska förlängas med ett år så att skolplikten blir tio år i stället för nio. Den nya ordningen införs av någon anledning inte förrän läsåret 2026/27.

I Finland fattades beslutet om tioårig läroplikt under hösten 2020. Lagen undertecknades av president Sauli Niinistö och undervisningsminister Jussi Saramo den 30 december 2020 och införs i år när höstterminen börjar. 

I Sverige lägger man det tionde året i början av skolgången; skoldagarna blir bara fyra timmar långa och innebär i praktiken att “förskoleklass” blir “årskurs 1”. En sådan lätt kosmetisk förändring ter sig tämligen meningslös och, som så ofta och när det gäller genomgripande och viktiga förändringar inte tillräckligt genomtänkt. När man nu ändå förlänger skolplikten i Sverige, kunde man ha tagit intryck av det östra grannlandet för att den ska ge faktisk och betydande effekt, särskilt som Sverige är ju numera är ett land vars studieresultat och utbildningsnivå inte imponerar, vilket bland annat PISA-mätningarna visat.

I Finland förnyas den hundraåriga läropliktslagen och läroplikten höjs till 18 år. Minderåriga får inte längre sluta studera och till exempel börjar arbeta. Lagen ålägger eleverna att söka sig till högre studier efter grundskolan. 

Man har där, till skillnad från i Sverige, valt att lägga det tionde grundskoleåret i slutet, vilket gör att eleverna får ett helt extra år av faktisk förlängd utbildning. Skoldagarna är då långa och man hinner lära sig massor under ett tionde skolår. Till skillnad från under det första året, där elevernas skoldagar enligt utredarna i Sverige ”även fortsättningsvis ska vara fullt av lek och rörelse” men ”lite mer än dagens förskoleklass fokusera på att eleverna lär sig läsa, skriva och räkna.”

Varför man i Sverige inte tog chansen att på allvar försöka höja den sjunkande kunskapsnivån i landet genom att välja att lägga till ett tionde skolår är svårt att förstå.

Ur artikeln Läroplikt tills du är 18 år från och med 2021 – undervisningsminister Andersson presenterade regeringens förslag, Svenska Yle 15 oktober 2020:

– Det här ska öka jämlikheten och höja kompetensnivån i Finland, har undervisningsminister Li Andersson, Vänsterförbundet, sagt om den väg Finland valt.

Enligt Andersson ligger sysselsättningen bland personer som inte har en examen från en andra stadiets utbildning på 45 procent. Hon menar att reformen behövs för att stärka jämlikheten och höja kompetensen i Finland.

– I dagsläget har utbildningsnivån stannat av och samtidigt stiger kompetenskraven på arbetsmarknaden. Därför behövs det här.

Finland är en utpräglad kunskapsnation. Kunskap, utbildning, allmänbildning har alltid varit mycket viktigt i det lilla landet, som enligt WMLN bland annat har den högsta läskunnigheten i världen. Landets ledare vet att kunskap är vad lilla Finland kan konkurrera med och de vet också att ett välutbildat folk behövs för att man ska kunna upprätthålla demokrati och lag och ordning. 

I Finland gäller också att det enligt lag är vårdnadshavaren som har att se till att den minderåriga fullgör sin obligatoriska utbildning. Underlåtenhet att övervaka att så sker kan leda till att föräldrarna straffas. Domstolarna behandlar ibland fall där vårdnadshavaren för ett enskilt barn anklagas för att ha försummat sin tillsynsskyldighet. Tidigare har fallen handlat om slutförandet av grundskolan. Vårdnadshavare för gymnasieelever kan komma att bli föremål för polisutredning och kan åläggas böter för sådan oaktsamhet. Straffet kräver avsiktlig eller grov vårdslöshet. Grunderna för straffet anges i § 22 i Läropliktslagen.

Hur man i Sverige hanterar att elever som omfattas av den svenska skolplikten faktiskt efterlever den, är en aning oklart. Det lär finnas rätt många så kallade ”hemmasittare”, eller ”skolvägrare” som man också, litet tydligare, kan kalla dem. Att skolan hör av sig och uppmanar eleven att komma till skolan verkar inte alltid hjälpa. När skolvägrarärenden överlämnas till sociala myndigheter kan vite utdömas men om så också sker i verkligheten har jag inga uppgifter om.

Märkligt nog presenteras här överhuvudtaget inte den finländska förlängningen av läroplikten och därmed grundskolan från nio till tio år som införs i augusti i år. Trots att det i utredningen anges att man gjort en nordisk jämförelse, Varför? Här hade ju den svenska regeringen kunnat få en hel del att tänka på och lära sig av och kanske rentav ta efter.

Länkar (klicka på text- och bildrutorna).

 

 

 

 

 

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.