Torgvagnen är den lilla, platta, röda, hopfällda grejen. Eller var, för av den finns nu blott aska kvar. De fina gröna trämöblerna som en god vän till Affe snickrade förra året, har också sänts till trämöblernas himmel.
Och gamlingarna i kvarteren runt omkring har nu inget att sitta på och inmundiga sitt medhavda termos kaffe eller en glass från kiosken. Men stadsdelsnämndens tjänstemän är nöjda!
Alla ni som följer den lilla butiken Vickys Livs öden och äventyr vet, att stadsdelsnämnden krävde att de skulle rulla sin torgvagn upp och ner för Skånegatsbacken mot kiosken vid ingången till Vitabergsparken två gånger om dagen. Den fick inte stå på den plats som Olssons betalade (en orimligt hög) torghyra för, hopfälld i ett hörn av Nytorgsparken. Olssons orkade inte rulla den tunga vagnen två gånger varje dag och dessutom tröttnade de på att snipiga människor på stadsdelsnämnden gör allt för att sätta käppar i hjulen (bokstavligt och bildlikt) för små, hårt arbetande företagare. Olssons ville sälja kaffe i pappmuggar och färskpressad juice från sin torgvagn men det förbjöd damerna på stadsdelsnämnden, de som bestämmer.
Att sälja frukt gick bra, men bara i fast form, inte i flytande! Och det lönade sig inte för Olssons att så att säga konkurrera med sig själva. De säljer ju frukt och grönsaker bara några meter bort, i Vickys Livs! Detta fattar en svagbegåvad och hade man tänkt på Olssons och stadsdelens bästa så hade man givetvis sagt ja till försäljningen av kaffe och juice och kanske t.o.m. smörgåsar (hemska tanke!) till de hundratals, tusentals människor som vimlar i Nytorgsparken på vår, sommar och höst. Så hade de varit nöjda liksom även Olssons som hade kunnat tjäna lite pengar och klara sin verksamhet som inte precis är världens mest lönsamma, men som ändå ger fyra-fem personer jobb och stadsdelen skatteinkomster.
Politikerna verkar ha nog med att debattera och diskutera med varandra – det är ju snart val – och hålla noga reda på vem som har makten och vem som är röd och vem som är blå och vem som är gredelin. Under tiden kan tjänstemän agera lite som de vill och kraftigt försvåra för folk som bor och betalar skatt i deras stadsdel att överleva ekonomiskt. Grattis! Men vem ska betala tjänstemännens löner när allt fler kommer att behöver börja köa för socialbidrag för att de drivs i konkurs? Men nej, så långt räcker inte näsan…
The Vickys Livs whole story finns under kategorin Vickys Livs. Läs nerifrån uppåt…