Affe var alltid tidigt på jobbet. Ibland kändes det som om det inte spelade nån roll hur dags man kom för han var alltid där före i alla fall. Detta var ju känt av alla och det var många som kom och fikade innan de själva gick till jobbet, en salig balandning av människor samlades runt fikabordet. Stammisarna som kom varje morgon var en finsk snickare och en lagerchef. Sen var det många som kom bara ett par gånger i veckan. Det diskuterades många skilda saker runt bordet: helgens nöjen, politik, relationer och affärer men jag minns inte att de nån gång blev osams.Åren gick. Snickaren flyttade och lagerchefen dog tyvärr, morgonens fikagäster minskade men Affe var alltid där lika tidigt i fall nån skulle titta in (givetvis gjorde de det men inte på samma sätt som tidigare). Nu hade det blivit lite omorganisation på företaget. Pierre hade börjat hos oss och han var lika morgonpigg som Affe, det var nu det började: fotbollsgolfen!!Jag har ingen aning hur det hela uppstod, men nu började eländet för oss andra som arbetade med Affe och Pierre. Fotbollsgolfen hade (som jag har förstått det) lätta regler: man skulle sparka bollen från en sida av lokalen till den andra och sen tillbaka igen. Den som hade minst antal sparkar vann. Jag har inte för mig att jag hörde om några andra regler och det var fullt lagligt att flytta inredning i butiken, det märkte vi andra när vi kom och inget stod på samma plats som kvällen innan. På dagarna studerades butiken och taktiken till nästa morgon funderades ut: ”Om jag flyttar den pallen så…kan jag rikta bollen dit…så kanske jag kan..” osv osv.

Den som hade förlorat på morgonen var sur hela dagen och det blev lite av prestige för de där två tills Affe kom på en bra grej att behålla ansiktet på när han förlorade.Han spred ut till oss andra att Pierre var en sån dålig förlorare (alltså en lika dålig förlorare som han själv) så han surade ju hela dagen när han förlorat. Nu skulle då Affe skona oss andra från det och låta Pierre vinna så att han skulle vara på gott humör resten av dan. Vi spelade med och vissa dagar bad vi Affe att ”låt Pierre vinna imorgon så att han blir på bra humör”. Nästa morgon kommer Affe med ett flin och glimten i ögat: ”Jag missade några bollar och lät honom vinna”. Vi tackade Affe och han var belåten hela dagen trots att han förlorat medvetet eller omedvetet. När Affe köpte Vickys så upphörde fotbollsgolfen också, troligtvis för att han oftast jobbade kväll och tillbringade morgonen i badkaret istället.

Bollen ligger fortfarande kvar nere på AGE och jag vet att Pierre saknar sin fotbollsgolfspartner otroligt mycket.