The Power of the Muslim and Arab Worlds

Ironiskt nog publicerades teckningarna i september 2005, för mer än fem månader sedan. Men denna vecka blev tidningen en huvudnyhet när den dök upp i media i arabvärlden.

Arabers och muslimers vrede mot tidningen är berättigad. Publiceringen av teckningarna kan sägas utgöra ett hatbrott, vilket anses vara en skymf i de flesta västländer. De borde inte ha viftats bort med förklaringen att de är skyddade av en universell yttrandefrihet som den danska regeringen först gjorde.

Med berättigad ilska började muslimer och araber att bojkotta inte enbart tidningen utan också varor producerade i Danmark. Den maktuppvisningen försatte många av de största företagen i Danmark i ett chocktillstånd och ledde till stora ekonomiska förluster samt ttvingade dem att friställa personal.

Den makten mobiliserades på mindre än två veckor även om det borde ha gjorts omedelbart när det offensiva materialet först publicerades för fem månader sedan.

Som svar erbjöd tidningen en halvljummen ursäkt. Den danska regeringen påstod att den inte hade någon makt över tidningen. Vi vet att det inte är sant.

Sorgligt nog har många oskyldiga företag och människor som stödjer muslimernas och arabernas sak också blivit lidande. Det är orättvist och det är emot islams väsen. Arabvärlden och den muslimska världen borde, trots att de står i skottlinjen för en ständigt pågående hatkampanj i västerländska medier, borde vara föredömen för hur man ska ta itu med "rätt" och "fel".

Hela den här historien påminner mig om hur araber ochs muslimer gick samman för några decennier sedan för att utlysa oljeembargo mot vad som helt klart var utländska aktioner mot det palestinska folkets rättigheter och arabvärlden. Med den styrka som enighet ger satte arabiska och muslimska oljeproducenter stark press på världens starkaste nationer och påmiinde alla att "rätt" inte alltid är baserad på makt utan baseras på rättvisa och cad som är rätt.

Idag plågas araber och muslimer av oenighet. den enda gång vi står enade för att utöva vår moraliska och principiella styrka är när känslorna tar överhanden över förnuftet och vi agerar för att straffa någon. Oplanerade och spontana aktioner sprungna ur känslor är inte strategiska. De kan t.o.m. komma att medföra en backlash.

Protesterna och bojkotten mot den danska tidningen är resuktatet av spontana känslor snarare än strategiska aktioner. Vi reagerade snarare än agerade.

Varje dag förtalas inte bara islam utan allt som den arabiska världen står för som är rättvist och rätt. varje dag faller rättfärdiga palestinier offer för hatbrott i tidningar över hela världen, speciellt i USA där yttrandefriheten har undantag när det handlar om arabiska och muslimska röster.

Ändå gör vi inget mot dessa brott.

Ironiskt nog hjälper vi ibland förövarna med deras förtal. I ett stort antal amerikanska städer, säljs tidningar till den amarikanska allmnheten i tusentals affärer ägda av araber ooch muslimer. Dessa tidningar är beroende av oss för att kunna bibehålla sina upplagor.

I en del städer, som t.ex. i Chicago, skulle tidningarna inte överleva utan stödet från arabiskaägda butiker i city. Sanningen är den att tidningarna i Chicago är betoende av att de säljs i dessa affärer i fattiga områden efttersom tidningsägarna befarar att deras tidningar skulle komma att stjälas om de placerades i tidningsboxar i dessa områden. Försäljningspolicyn gällande de här tidningarna är i sig rasistisk.

Varför tillåter vi detta? Varför tillåter vi tidningar som vi säljer till amerikaner att förtala oss, genera oss, skämma ut oss och, de facto, ostraffat utföra hatbrott?

Känslor och ilska är lätt, planering och strategi är svårare och kräver insatser. Vi behöver förena oss och inte enbart straffa dem som skymfar oss utan också stärka vår gemenskap och försäkra oss om att våra röster inkluderas i vanliga nyhetsmedia i Amerika.

Kontroversen i Danmark bör vara en påminnelse för oss araber och muslimer om att vi har makten och styrkan att göra skillnad. Men förmår vi axla den makten när det verkligen gäller?