En text i en serie texter som  publiceras under den här vinjetten inför valet till riksdag, kommun och landsting den 9 september 2018. Texter tänkta att påminna om vad som hänt och inte hänt sedan förra valet och valet därförinnan och ibland ännu tidigare. Om vad som hänt, vilka som sagt och gjort och tyckt vad och lite annat som kan vara bra att fundera på innan man går till valurnan.
Klicka på text- och bildrutan för att läsa hela artikeln i Folkbladet.

Ur Widar Andersson​s text:

Som debattledare skulle jag därför aldrig ens drömma om att be politikerna att svara “ja eller nej” på komplicerade frågor. Sådant är fördummande för alla inblandade. Politik är en ordbransch och de flesta frågor är sammansatta och behöver flera ord för att förhållas till. Bjuder man in politiker till en debatt så är det faktiskt helt galet att till exempel be dem vifta med flaggor eller att hoppa upp och ner för att markera sina ståndpunkter; såsom enligt flera medierapporter lär ha skett på en debatt med vissa partiledare i samband med Pridefestivalen i helgen som gick.

Jag håller med, jag skulle heller aldrig som debattledare be politiker vifta med flaggor som svar på ledande frågor. Men. Jag tycker nog att det värsta är att de, politikerna, ställer upp på sådana här jippon. Ansvaret är enligt min åsikt helt och hållet deras eget, inte en Pridefestivalsfunktionärs.

Hur är det möjligt att de här partiledarna ställer upp?
Hur tänker de?
Varför gör de sådant?

Vilda hästar borde inte ha fått dem att tacka ja till att stå på en scen som en skock dagisbarn och vifta med flaggor som svar på dumma frågor. Och om nu dessa “vuxna” partiledare ändå tyckte att det av någon outgrundlig anledning var  viktigt att delta i spektaklet, så borde de förstås inte ha accepterat att en partiledare för ett lika demokratiskt invalt riksdagsparti (minus F!) som deras, inte bjuds in men görs till åtlöje i form av en plastelefant!

Vad dessa åtta “vuxna” människor gör är ju att de spottar på institutionen riksdagen, på sig själva och på de rester av demokrati som finns kvar i det absurda geografiska området beläget mellan Norge och Finland, tidigare känt som “Sverige”. Det är lågt, det är obegripligt att åtta vuxna (?) människor ställer upp på sådana här tokerier. Till och med landets statsminister står där med en Prideflagga i näven och viftar!

Och så tycker de här sju små dvärgarna + Snövit att folk ska rösta på dem! Man baxnar.

Den 9 september kanske det parti, som de sju små dvärgarna + Snövit tagit sig rätten att håna, mobba, utesluta, vägra tala med och symbolisera med en grå plastelefant, bli det i denna galna politiska djungel som trumpetar högst.

 

© denna sajt. Vid ev citat, vänligen länka till originalinlägget.