Klicka på textrutan för att ta del av hela inlägget på SVTs sajt.
Enligt SVT-inlägget tjafsar fortfarande en del verklighetsfrämmande politiker, som här Rasmus Ling, MP, om något så självklart som att och hur och om det ska göras åldersbedömningar av asylsökande som säger sig vara minderåriga, men inte kan bevisa det. Ofattbart! Varför är det bara i Sverige det är så svårt?
Ur inslaget:
– Från vår sida är det viktigt att vi inte ifrågasätter om vi ska ha medicinska åldersbedömningar eller inte, säger migrationsminister Morgan Johansson (S).
– Har man åldersbedömningar så måste de ju vara så rättssäkra det bara går och om vi har prövningar där barn bedöms som vuxna så är det inget annat än en rättsskandal, säger Rasmus Ling, migrationspolitisk talesperson i Miljöpartiet.
Och:
– Det är viktigt för att man ska kunna kontrollera hur gamla de asylsökande egentligen är och vi kan inte vara det enda landet i vår omvärld som inte klarar av att göra det, säger migrationsminister Morgan Johansson (S).
– Det är oerhört frustrerande att det drar ut på tiden, med att starta utredningen, säger Rasmus Ling (MP).
Men vad i hela fridens dar är det nu som ska utredas? Denna ålderscirkus har hållit på så länge jag varit asylombud och skrivit om dessa frågor, i över 15 år minst. En präktig rättsskandal har det varit att man inte sedan långt tidigare gjort åldersbedömningar så som de görs i alla andra länder!
Sluta utreda självklarheter!
Så här är det – och har under den långa tid jag följt asylfrågorna där – i grannlandet Finland:
Det självklara är – och som anges i informationen från Migri ovan:
Om du utan godtagbar orsak vägrar genomgå undersökningen, betraktas du som vuxen.
Och det lika självklara:
Om undersökningens resultat visar att du är myndig, kommer din ansökan att behandlas på samma sätt som för vuxna asylsökande.
I Finland har man inte haft de enorma problem – för att inte tala om de astr9nmiska kostnader – som man haft i Sverige där man accepterat att de asylsökande sagt att de är 16 eller 17 år när de i uppåt 65-70 procent av fallen varit betydligt äldre.
I över ett decennium har jag skrivit på den här sajten och i andra medier om åldersbedömningar. Här ett litet (!) urval:
• Om åldersbedömningar. Mest läst, mest delat. – 3 april 2016. Ur texten:
Med det stigande antalet ensamkommande påstått och faktiskt minderåriga asylsökande som inte styrker sin ålder, har ansvariga, beslutsfattare och allmänhet börjat inse att det inte är rimligt att Sverige ska bekosta vuxna mäns vistelse här under asylprocessen som om de vore “barn”. Och att det inte är rimligt att minderåriga tvingas bo och gå i skolan med vuxna män, inte sällan tio år äldre eller mer än de själva.
Den viktiga frågan – som i övriga Norden är en självklar sak och inte stöter på något motstånd – om åldersbedömning, har miggorna, HVB-personal, familjehem, socialtjänstpersonal med flera som sagt tagit upp otaliga gånger här på bloggen och jag har också skrivit om den i Svenska Dagbladet (se länkar nedan).
Tillägg: I texten ovan finns ytterligare 12 länkar till texter i ämnet, skrivna mellan 5 oktober 2014 och 1 april 2016.
• Finland. Åldersbedömningen baserar sig på en utvärdering av förbeningsgraden i handleds-, handflate- och fingerskelett och på tändernas utvecklingsgrad. – 15 april 2016. Ur texten:
Gedigna åldersbedömningar görs alltså vid myndighets eller annans misstanke om att en asylsökande som säger sig vara minderårig, inte är det. Åldersbedömning görs också i de fall där den unge asylsökande inte visar några id-handlingar. Så här kan det gå till. Några barnläkare behövs givetvis inte – vilket Barnläkarföreningen i Sverige märkligt nog tycks tro – eftersom det inte handlar om barn utan om vuxna eller unga, nästan vuxna.
Åldersbedömningarna är inte på något sätt kontroversiella utan ingår som en del i den viktiga asylprocessen bland annat för att man ska veta var den asylsökande ska placeras under asylväntetiden: bland minderåriga eller bland vuxna.
• Om åldersbedömning av asylsökande som säger sig vara minderåriga men kan misstänkas vara äldre – 26 april 2016. Ur texten:
Jag skriver idag på Dagens Samhälle under rubriken Börja ålderstesta unga asylsökande redan nu (inte min rubrik…) återigen om att man i Sverige knappt gör några åldersbedömningar alls av minderåriga asylsökande, medan man i de nordiska grannländerna Danmark, Norge och Finland sedan många år som en självklarhet gör sådana vid behov. Kort ur texten:
Antalet påstått och faktiskt minderåriga som sökte sig till Sverige (35.369) under 2015 var ensamt 3,4 gånger så stort som till övriga Norden tillsammans (10.389). En anledning till denna fördelning kan mycket väl vara det faktum att det är känt i de stora asylsökarländerna att åldersbedömningar inte görs i Sverige varvid även äldre personer tämligen riskfritt kan uppge sig vara under 18 år.
• Vad har barnläkare överhuvudtaget att göra med åldersbedömningar av asylsökande som uppger sig vara minderåriga? – 22 maj 2016. Ur texten:
Professor Anders Hjern, talesperson för Svenska Barnläkarföreningen, som av helt obegriplig anledning i åratal gjort allt för att förhindra åldersbedömningar av asylsökande personer som säger sig vara minderåriga (i Sverige kallade “ensamkommande barn”) uttalar sig i Aftonbladet under rubriken Oro att flyktingbarn felbedöms:
Än så länge finns ingen metod för medicinska åldersbedömningar som har den precision som rättssäkerheten kräver.
Det uttalandet skulle, om det blev känt i andra länder, bland annat i de nordiska, mötas med häpnad eftersom man där under lång tid använt befintliga metoder (handleds- och tandröntgen) som fungerar väl och som där anses ha den precision (som aldrig kan vara 100 procentig; ingen metod är det) som rättssäkerheten kräver. Handledsröntgen, i kombination med tandröntgen när så behövs som komplettering, används alltså i andra länder med goda resultat och dessa metoder används dessutom också i Sverige när man i rättsliga sammanhang behöver fastställa om en person är minderårig eller ej.
• Om den evighetslånga följetongen: “Åldersbedömning av ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderåriga men inte styrker sin ålder och det finns misstankar om att de kan vara över 18 år”. – 26 maj 2016. Ur texten:
I alltför många år har denna fråga ältats och de trilskande barnläkarna, som av någon outgrundlig anledning getts en framträdande roll i frågan om åldersbedömning av troligt äldre asylsökande som uppgett sig vara under 18 år (alltså inte “barn”), har satt klackarna i backen och så mycket de orkat motarbetat att åldersbedömning görs på sätt som fungerar väl i övriga Norden och andra länder.
Under två år sökte i Sverige 42.148 unga pojkar och män asyl och uppgav att de var både ensamkommande och minderåriga. 40 procent av alla påstått och faktiskt minderåriga som sökte asyl i hela EU 2015 tog sig till Sverige. Det finns alltså numera, när det helt enkelt inte längre går att hålla tyst om det, otaliga vittnesmål om problem med vuxna asylsökande män på boenden och i skolor. Inte bara problem utan konkreta berättelser om utnyttjande, trakasserier, översitteri och sexuella övergrepp mot yngre.
Att Sverige – och Socialstyrelsen med sitt fagra tal om “etik” och “beaktande av barnperspektivet” – låter detta fortgå år efter år efter år är en skam och dessutom följs inte utlänningslagen som det också slås fast i en dom från Migrationsöverdomstolen (UM 2437/13, 2014-02-11):
Den asylsökande har emellertid bevisbördan för sin ålder och om han inte kan göra sannolikt att han är underårig ska han betraktas som vuxen.
• Finland. Sveriges Radio har nu – ovanligt nog – talat med Migri i Finland om åldersbedömning av asylsökande som säger sig vara minderåriga. – 9 oktober 2016. Ur texten:
I Sveriges Radio talar man alltså nu om hur man gör i Finland, vilket också stått att läsa här på bloggen i många inlägg under många år men som inte rönt något större intresse i Sverige:
I till exempel Finland görs åldersbedömningar så tidigt som möjligt för att minska risken att vuxna asylsökande bor på boenden för barn.
Sveriges Radios tolkning är en aning märklig. Det är verkligen inte enbart “för att minska risken att vuxna asylsökande bor på boenden för barn” som åldersbedömningar görs i Finland. Det är i allra högsta grad också för att:
Åldern har betydelse för sökandens rättigheter och skyldigheter
Det är viktigt att bestämma sökandens ålder eftersom åldern har betydelse för många lagstadgade rättigheter och skyldigheter t.ex. när det gäller barnskydd, läroplikt, straffrättsligt ansvar, arbetsliv och ingående av äktenskap.
• Med åldersbedömning av “ensamkommande minderåriga asylsökande” hade massor av problem kunnat undvikas – 20 oktober 2016. Ur texten:
Att vara minderårig när man kommer hit är inte på något sätt ett “asylskäl”. Exakt samma kriterier gäller för personer under som över 18 år: man ska visa att man har asyl- eller skyddsskäl så som det anges i utlänningslagen. Till och med Migrationsverket självt verkar emellanåt glömma bort det. Det är också viktigt att de unga som söker sig till Sverige blir informerade om detta eftersom de fått höra att “i Sverige får alla som är under 18 år stanna”. Det är förmodligen den största anledningen till att nästan hälften av alla som söker asyl i EU och säger sig vara under 18 år, kommer till Sverige. Nästan hälften kommer alltså till lilla Sverige, ett enda av 30 Schengenländer!
Åldersbedömningar av minderåriga asylsökande, om det finns minsta misstanke om att de är äldre, måste införas. Det borde ha gjorts under alla år. Sverige skiljer sig från alla andra länder genom att låta människor ända upp över 35 år gamla oemotsagda påstå att de är 17 år med allt vad det innefattar av skyhöga kostnader för boende och aktiviteter (som också nämns i Zulmay Afzalis text) som skattebetalarna får stå för och den uppenbara olämplighet det är att ha dem på boenden för unga och i skolor med tonåringar.
• “17-årigt ensamkommande barn” åtalat för våldtäkt mot barn blev 23,6 år gammalt vid åldersbedömning – 3 november 2016. Ur texten:
Mannen har sagt sig vara född 980929 och därmed 17 år och 11 månader när våldtäkten ska ha begåtts. Men det kunde med stöd av gedigen åldersbedömning slås fast att mannen beräknas vara 23,6 år gammal vid undersökningstillfällena.
• Migrationsverket: “Andelen personer som är aktuella för medicinska åldersbedömningar har ökat, och majoriteten av dessa bedöms vara myndiga utifrån RMV:s bedömningar.” – 25 oktober 2017. Ur texten:
Det har varit katastrofalt på många sätt att Sverige inte klarat av att göra åldersbedömningar från första början i samtliga fall där ålder inte styrkts och minsta tveksamhet om den rått. Alltså direkt när någon asylsökande sade sig vara 16, 17 år och man kunde hysa minsta misstanke om att så inte var fallet. Då hade asylprocesserna gått snabbare och smidigare och skattebetalarna hade sluppit betala ett mycket stort antal miljarder kronor i onödan för boende, uppehälle, gode män, skolgång etc för tusentals och åter tusentals vuxna män (och enstaka kvinnor). Nu, efter uppvaknandet som skett minst tio år för sent, säger Migrationsverket:
Samtidigt har andelen personer som är aktuella för medicinska åldersbedömningar ökat, och majoriteten av dessa bedöms vara myndiga utifrån RMV:s bedömningar. Av dessa åberopar en del nya skyddsskäl, vilket leder till nya utredningar och muntliga kompletteringar. Men de ärenden där det går att fatta beslut kommer Migrationsverket att avgöra.
• Nu skriver också Jörgen Huitfeldt på Kvartal om det olycksaliga åldersbedömningsspektaklet i Sverige – 6 december 217. Ur texten:
Under flera år skilde Sverige ut sig från andra länder genom att överhuvudtaget inte genomföra medicinska åldersbedömningar av personer som sökte asyl som minderåriga. Konsekvenserna är kända: Sverige blev det land som tog emot flest ensamkommande i EU, och det land där det blev lättast för vuxna att utge sig för att vara barn.
• Åldersbedömningar av påstått, men inte sannolikt, minderåriga asylsökande – en av de dyraste och värsta skandalerna i svensk historia? – 11 januari 2018. Ur texten:
Nenad Zeba, specialisti ortopedi och handkirurgi, som bland annat gjort åldersbedömningen av en påstådd 17-åring som visade sig vara minst 23,6 år i samband med en våldtäktsrättegång hösten 2016, uttalade sig i Studio Ett den 9 september 2016 och sa då:
Det är konstigt att RMV har valt en obeprövad metod, i och med att de har valt magnetkamera-knä. Det är en metod under utveckling som man hoppas ska bli bättre, det är inte säkert att den blir det. Det finns beprövade metoder internationellt via en studiegrupp i Tyskland och det är dem jag använder när jag gör mina åldersbedömningar. Då gör vi röntgen hand-, tand- och nyckelben och den kombinationen har en mycket större säkerhet än tand magnetkamera-knä.
Därför att nyckelbenet sluter sig ännu längre bort från 18-årsgränsen. Har du ett slutet nyckelben så är det 0,06 procents sannolikhet att du är under 18 år. Men det kan man också tillägga, att man inte har hittat en person som är yngre än 26,6 år med ett slutet nyckelben. Så det blir nära nog 100 procentigt.
• Åldersbedömningscirkusen måste få ett slut. Det finns ingen metod som är “exakt”! – 18 januari 2018. Ur texten:
• Val 2018. Av 954 åldersbedömningar av påstått minderåriga, manliga asylsökande befanns noll med säkerhet vara minderårig. – 29 juli 2018. Ur texten:
Statistik över åldersbedömningar av påstått minderåriga asylsökande under det första halvåret 2018 från Rättsmedicinalverket.