Här skriver Tiina Kantola igen från regionen Kurdistan i norra Irak. (Här finns tidigare texter, här är hennes hemsida). Här på bloggen ger hon glimtar ur sitt liv och just nu också om sina intryck av vad som pågår före, under och efter valet 7 mars.
Observatörsutbildningar
Fredagen den 6 mars var det dags för detaljerade instruktioner om vår roll i det irakiska valet på söndag för oss, frivilliga valobservatörer i Shams network. Shams höll i utbildningen. Vårt fokus är enbart att observera och notera, inte agera. Vi lärde oss vad valkommissionens tjänstemän skall göra och inte göra i olika situationer och hur vi ska observera och notera allt i vårt rapporteringsunderlag. Jag känner på mig att det ändå kommer att uppstå situationer där man blir ställd – ”är detta korrekt eller inte” enligt vallagen, procedurerna och instruktionerna?”
För Shams internationella observatörer gäller den Code of Conduct for Election Observers, som det internationella samfundet har enats om 2005. Genomgången av denna leddes av en professionell Shams-funktionär från Monte Negro. Några exempel: vi får inte uttala oss om själva valet i media, då vi rimligen inte har hela bilden, utan endast det vi ser på ca 5 valstationer av samtliga 50000. Det kan ge en helt skev bild. Vi kan berätta vilken organisation vi representerar, och om vår uppgift.
Shams observatörer i norra Irak finns i Erbil, Suleimanya, Duhok, Ninewa, Kalar och Kirkuk. Vi är ca 30 personer uppdelade i nio team. Jag ingår i Team 1 i Duhok och det består av en lokal observatörskollega, tillika transportansvarig på plats, och mig. Vi två kommer tillsammans att cirkulera mellan ca fem vallokaler i Duhok, och för varje vallokal har vi en tidplan och ett rapportunderlag för observationer. Vidare har vi ett tidschema för när vi ska skicka textmeddelande till vår koordinator, som hela tiden ska veta var vi befinner oss. Mobilerna ska vara tysta i vallokalen för att inte störa valfriden.
På valdagens morgon ska vi observera detaljer såsom huruvida det pågår valkampanj inom en radie av 100 m från vallokalen eller inte, om vallokalen öppnas i tid, om erforderligt antal IHEC valförrättare finns på plats. Vi ska vara med och observera räkningen av erhållna valsedlar, att röstboxar är tomma och förseglats korrekt före vallokalens öppnande, att röstningsbåsen har full integritet för de röstande, att endast personer med behörighet finns i vallokalen – ja, listan är lång.
Den svåraste utmaningen för mig kommer att bli att inte agera när jag ser något felaktigt.
Slutligen skall vi observera att stängning av vallokal sker på utsatt tid och på korrekt sätt. Efter stängningen observerar vi rösträkningen; att platsen för rösträkning är fri från allt annat material, att antalet valsedlar stämmer med de av vallokalen erhållna valsedlarna, att förseglingen av boxarna är obruten, att resultatet noteras rätt i tabeller och att resultatet anslås på vallokalens vägg utanför och att allt packas rätt för att skickas vidare till Bagdad.
Observationerna är otroligt många. Observatörens uppgift är att observera och notera, och vi har ingen rätt att agera, ge råd eller opponera. Skulle vi möta motstånd eller missförstånd, skall vi hellre lämna lokalen än argumentera. Skulle allvarlig konflikt uppstå, ska vi stanna på plats och söka kontakt med vår Shams-koordinator i första hand, i andra hand har vi en kontaktperson i guvernoratet med ansvar att komma och hämta oss från eventuell konflikt.
Vi rapporterar våra upptäckter i ett frågeformulär som lämnas till Shams dagen efter valet.
Jag är imponerad av min organisations skicklighet och effektivitet och har fullt förtroende för den back-up som är rimligt att förvänta sig av en NGO i ett land i utveckling. Jag har det nätverk omkring mig jag behöver, och ser fram emot mitt uppdrag.
På fredag kväll den 6 mars deltog jag i ett möte med internationella ”polling watchers” från olika ambassader och konsulat som hölls på svenska konsulatet i Erbil. Diplomatkårens uppdrag skiljer sig inte nämnvärt från vårt. På vägen hem från mötet konstaterade jag att polisen hade spärrat av vissa huvudgator för att de kampanjande och tutande bilarna inte ska kunna köra för fort och inte hopa sig för mycket. Det skulle försvåra polisens och militärens uppgift att hålla läget under kontroll.