Rubriken stämmer faktiskt. Det var via min krönika i Bulletin den 3 februari i år som frågan uppmärksammades och rekordsnabbt plockades upp av de alerta riksdagsledamöterna, tillika sina partiers migrationspolitiska talespersoner (läs mer längre ner i texten). Och idag, sju månader efter att min krönika publicerades, kan Henrik Sjögren, som också skrivit ett antal artiklar om (o)säkerheten på Migrationsverket, publicera följande nyhet:
Klicka på textrutan för att läsa Henrik Sjögrens text i Bulletin den 13 september 2021.
Efter att Bulletin uppmärksammade att Migrationsverket inte kräver generell säkerhetsklassning av personalen som arbetar på medborgarskapsenheten, har myndigheten nu fattat ett nytt beslut, som Bulletin har tagit del av. Alla som arbetar som handläggare, beslutsfattare och befattningshavare rörande medborgarskapsärenden kommer att säkerhetsklassas i säkerhetsklass 2 (Säpos klassificering) och det kommer att ställas krav på svenskt medborgarskap. Arbetet kommer påbörjas nu och beräknas vara klart före årsskiftet.
– Jag har i egenskap av säkerhetschef fattat detta beslut, och beslutet lyder att personal ska placeras i säkerhetsklass med krav på svenskt medborgarskap. Det gäller cirka tio enheter, där man arbetar med medborgarskap. Det gäller samtlig personal som bedöms delta i verksamhet där det fattas beslut om medborgarskapsärenden, säger Patrik Salino till Bulletin.
Kommentar: Med anledning av ovanstående besked i Bulletin, berättar jag i det här inlägget bakgrunden till det artikeln handlar om. Läs om frågorna till justitieministern, föranledda av min krönika, lite längre ner.
Men först ytterligare ett citat ur Henrik Sjögrens text i Bulletin:
Det nya beslutet innebär således att de som arbetar med medborgarskap nu måste vara svenska medborgare. Patrik Salino tror inte att det kommer att bli några problem om det finns utländska medborgare som i dag arbetar med medborgarskapsärenden.
– Rent teoretiskt är det så att om man inte klarar en säkerhetsprövning så kan man inte ha den tjänsten. Då får man en annan arbetsuppgift som passar bättre. Precis som på andra myndigheter. Men min uppfattning är att vi inte har det problemet i dag. Sedan kan jag inte gå in och precisera vilka medborgarskap våra medarbetare har.
Kommentar 1: Det kan inte vara så bara ”rent teoretiskt”, att om man inte klarar en säkerhetsprövning så kan man inte ha den tjänsten, det måste ju vara så i praktiken.
Kommentar 2: Det som nu meddelas från Migrationsverket om att säkerhetsklassificering och ordentliga kontroller av personal som arbetar med att fatta för Sverige viktiga, oåterkalleliga beslut om svenskt medborgarskap, är alltså ett konkret resultat av nedanstående krönikor och texter och två riksdagsledamöters rekordsnabba agerande efter att min text nedan publicerades i Bulletin:
Klicka på textrutan för att läsa min krönika i Bulletin den 3 februari 2021.
Ur texten:
Det har genom åren kommit en del starkt oroande uppgifter inifrån Migrationsverket om att asyl- och andra beslut kan ha varit färgade av handläggares nationella, etniska eller religiösa bakgrund. Uppgifter, misstankar, oro har kommit inte bara från anställda vid Migrationsverket utan också från personer som sökt asyl eller ansökt om medborgarskap, som varit övertygade om att negativa beslut fattats av personer med annan religion eller klantillhörighet än de sökande.
För att få klarhet i vad som gäller, vilka anställda som ges det mycket stora ansvaret att avgöra vem som ska beviljas medborgarskap i Sverige, ställde jag i slutet av januari 2021 frågan till Migrationsverkets rättsliga enhet:
Krävs det svenskt medborgarskap för anställning som handläggare respektive beslutsfattare på Migrationsverkets medborgarskapsenhet?
Migrationsverket svarade någon dag senare:
Som påpekas i Migrationsverkets Rättsutredning om säkerhetsprövning med registerkontroll av medarbetare, finns ingen lag eller förordning som ger Migrationsverket rätt att generellt ställa upp krav på svenskt medborgarskap för anställning. Säkerhetsskyddslagen kräver svenskt medborgarskap för personer som är inplacerade i säkerhetsklass 1 och 2. För personer inplacerade i säkerhetsklass 3 finns inte ett sådant krav.
Anställda på medborgarskapsenheten omfattas inte idag av säkerhetsskyddslagen men en översyn görs i dagsläget över alla Migrationsverkets roller för att avgöra om säkerhetsklassning bör utökas till fler roller än de som redan är säkerhetsklassade idag.
Frågorna till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson med anledning av just den ovannämnda texten (och hans svar):
Klicka på textrutan för att läsa hela frågan samt justitieministerns svar.
Först ur Kristdemokraternas migrationspolitiske talesperson, Hans Eklinds fråga:
Det har kommit till min kännedom att handläggare på Migrationsverkets prövningsenheter, liksom annan operativ personal såsom beslutsfattare, teamledare och assistenter, inte säkerhetsklassificeras. Det innebär att en handläggare som ska bedöma om en sökande kan utgöra en fara för rikets säkerhet själv inte är säkerhetsklassificerad och inte har svenskt medborgarskap. Detta är en orimlig ordning som kan få, och mycket möjligt redan har fått, långtgående konsekvenser.
———-
Migrationsverket presenterade en utredning av situationen för två år sedan. En utredning Migrationsverket fortfarande anser aktuell, men vars slutsats är att ”ingen lag eller förordning som ger Migrationsverket rätt att generellt ställa upp krav på svenskt medborgarskap för anställning [finns]”. Migrationsverket anser därmed att regeringen behöver agera för att komma till rätta med denna orimliga situation.Därför vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Mot bakgrund av ovan anförda text samt genomförd utredning; anser ministern att tjänster på Migrationsverkets prövningsenhet ska säkerhetsklassificeras och vilka åtgärder vidtar ministern i så fall?
Klicka på textrutan för att läsa hela frågan samt justitieministerns svar.
Sedan ur Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergards fråga:
En text i nättidningen Bulletin tog nyligen upp frågan om säkerhetsklassning av tjänster på Migrationsverket. Skribenten har bland annat frågat Migrationsverket om kraven för tjänster som handläggare och beslutsfattare vid myndighetens medborgarskapsenhet respektive om det görs någon säkerhetskontroll av de personer som anställs vid Migrationsverket.
Av de svar som Migrationsverket lämnat till Bulletins skribent (alltså jag. Min anm.) framgår att ingen av ovan nämnda befattningar på medborgarskapsenheten är säkerhetsklassad.
Till sist ur justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons svar till dem båda:
Alla myndigheter ansvarar för att bedriva ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete och att identifiera risker, hot och sårbarheter i den egna verksamheten. Likaså är det myndighetens ansvar att bedöma om den bedriver säkerhetskänslig verksamhet och vilket behov av säkerhetsskydd detta i så fall medför. Sådana bedömningar ska genomföras i en säkerhetsskyddsanalys vilken kan innebära att anställningar ska placeras i säkerhetsklass. Om en anställning ska placeras i en säkerhetsklass och vilken säkerhetsklass som anställningen i så fall ska placeras i beror på i vilken utsträckning personen i fråga får del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vilken skada för Sveriges säkerhet som personen kan orsaka genom sin anställning.
Klicka på textrutan för att läsa texten.
Den 5 februari, alltså endast två dagar efter att min krönika i Bulletin publicerats, ställde de migrationspolitiska talespersonerna för Kd, Hans Eklind och för M, Maria Malmer Stenergard alltså sina frågor om de otillräckliga kontrollerna till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i riksdagen. Han svarade på dem i ett gemensamt svar den 17 februari 2021.
Klicka på textrutan för att läsa denna text.
Ur texten, ur Migrationsverkets Rättsutredning om säkerhetsprövning med registerkontroll av medarbetare:
Migrationsverket blev den 1 juli 2016 bevakningsansvarig myndighet med ansvar enligt 10 och 16 §§ förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Detta ansvar kräver bl.a. att Migrationsverket planerar och vidtar åtgärder för att skapa förmåga att hantera kris, hot och risker inför en skärpt säkerhetspolitisk situation.
Generaldirektören beslutade den 5 november (gissningsvis 2018… Min anm.) att krigsplacera alla tillsvidareanställda medarbetare som inte är ianspråktagna av annan myndighet med stöd av lagen (1994:1808) om totalförsvarsplikt.
Migrationsverkets ansvar, som bevakningsansvarig myndighet, kan leda till att anställda i större utsträckning än tidigare engageras i frågor som rör Sveriges säkerhet och därigenom flera kan komma att få ta del av säkerhetskänslig information.
Kommentar: Det är nu snart två år sedan säkerhetsskyddslagen trädde i kraft men den här utredningen har fortfarande inte lett till den uppdatering av de starka skäl som Migrationsverket anger! Tillsvidareanställda är krigsplacerade men är i ett okänt antal fall inte ens svenska medborgare. Innebär det alltså faktiskt att en statlig myndighet i Sverige har krigsplacerat utländska medborgare anställda vid densamma?
Slutkommentar i ovanstående text:
Allt som har med migration, asyl, medborgarskap, säkerhet etcetera är komplicerat och svårgenomträngligt, mycket på grund av allt “lappande och lagande” genom krångliga tillägg och hänvisningar till andra lagar och regler, ibland allt annat än tydliga i sina formuleringar. Jag har försökt, både i min text i Bulletin och här på min sajt, att efter bästa förmåga redogöra för de områden jag skriver om. Ibland i frågeform, ibland med formuleringar som “torde” eller “anges” och liknande, eftersom att påstå något med absolut säkerhet i de här samhälls- och säkerhetsmässigt viktiga frågorna ofta är svårt att göra. Det står var och en fritt att ta reda på mer, ställa frågor till de ansvariga – främst regering och riksdag – och läsa på så mycket det går. I en fungerande demokrati måste medborgarna vara utbildade, kunniga och ansvarstagande. Annars kan landets ledning styra och ställa som den vill och “demokrati” blir bara ett tomt ord.
Vidare kan den intresserade läsa:
• Om att ett överväldigande antal beslut gällande svenskt medborgarskap som är oåterkalleligt, fattas genom enmansbeslut av personer som inte är säkerhetsklassade – 18 februari 2021, där ett citat ur min text i Bulletin (som det finns länk till i texten) lyder:
Det handlar alltså om tjänstemän hos Migrationsverket som har rätt att fatta beslut om beviljande av svenskt medborgarskap. Beslut som är oåterkalleliga. Avslagen överklagas så gott som alltid i migrationsdomstol.
Det finns två starka skäl till oro gällande rättssäkerheten i dessa beslut. Den ena är mängden av viktiga beslut, som fattas av en enda person (enmansbeslut). Den andra är att en persons vandel och bakgrund inte med självklarhet kontrolleras innan en anställd får beslutanderätt i medborgarskapsfrågor.
I texten finns också en länk till den här viktiga texten: En migga: “Hur många – oåterkalleliga – medborgarskapsärenden planerar Migrationsverket att avgöra 2021 och 2022? Det är ju intressant inför 2022 års riksdagsval …” (5 februari 2021), utdrag ur den texten
En migga: Svenska medborgares fingeravtryck finns ju heller inte i systemen. Därför torde man om man har ursprung i något stort asylland – men med svenskt medborgarskap – kunna komma och söka asyl i en annan identitet, kunna språket och förhållandena i landet tillräckligt bra för att nå upp till beviskravet ”sannolikt”. Alltså, man ”bor” i asylidentiteten i EBO dit man får sin post från MIV etcetera. Får man sedan tillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande så har man en parallell identitet. För anknytningar och annat…