Från några miggor i olika delar av landet kommer uppgifter som alla visar att deras arbete vad gäller främst asylintervjuer går på sparlåga. De funderar på hur det ska bli i framtiden. En migga i huvudstadsregionen säger:

Pandemin har nästan lamslagit oss. Vår verksamhet bygger ju på att vi träffar folk.

En annan migga i en annan del av landet påpekar att:

Nu ska vi utreda max 15 i veckan via video och Skype, normalt sett ligger vår enhet på mer än ca 60 bokade utredningar i veckan.

Det finns ytterligare vittnesmål och utsagor, men dem kan jag inte publicera på grund av uppgiftslämnarnas oro för att bli igenkända, vilket jag lovat respektera.

Det är givetvis inte lätt för en stor och viktig myndighet som Migrationsverket att snabbt ställa om och att veta vilken väg som är den bästa att gå under sådana extrema förhållanden som sedan några månader råder i Sverige. På Migrationsverkets intranät skriver generaldirektör Mikael Ribbenvik till sina underlydande den 11 maj bland annat:

I början hade vi ett förlopp där det hände mycket på kort tid och där vi fick agera hela tiden för att liga i fas med utvecklingen och de riktlinjer som kom från bland annat Folkhälsomyndigheten. Nu har vi gått in i en annan fas där vi trappat ner stabsläget och hanterar situationen inom ramen för våra ordinarie strukturer. De rapporter jag får vittnar om att vi i stort har ett stabilt läge i myndigheten och att vi löser uppgifterna på ett bra och kontrollerat sätt. Det är också det intryck jag fått när jag till exempel besökt förvarsverksamheten, som är en av våra mest utsatta delar av verksamheten.

Vidare i texten meddelar Mikael Ribbenvik också:

Begränsning av virusets spridning fortsätter därför att vara myndighetens högsta prioritet. Det betyder att vi fortsätter att träffas via Skype och video, forsätter att arbeta på distans när det är möjligt och fortsätter att upprätthålla alla andra restriktioner och åtgärder som vi har infört med anledning av virusutbrottet.

Kommentar: Nu arbetar jag ju inte på Migrationsverket och har aldrig gjort det, men som utomstående tycker jag att det som generaldirektören kommunicerat till personalen här ovan låter så bra det kan i det läge som råder. Han resonerar också – som jag upplever det – öppet kring hur planeringen och arbetssättet ska anpassas, inte minst ur ett långsiktigt perspektiv:

Vi kan ta de muntliga utredningarna i asylärenden som exempel. I vanliga fall  klarar vi 500 grundutredningar i veckan. Det är en utredningstakt som vi inte kan hålla när vi nu gått över till att utreda via video. Men vi måste nå en nivå  som innebär att prövningen inte stannar av i brist på utredda ärenden. Det kan kräva investeringar som ökar kapaciteten.

Vidare tas frågan om återvändandet upp, det vill säga hur de som fått avslag på sina ansökningar ska kunna återvända respektive återsändas, när återvändandet just nu ”i stort sett ligger nere”:

Hur ska vi jobba med det på längre sikt? Hur möter vi trycket på att få det att komma igång i en värld präglad av restriktioner? Och hur tar vi tillvara personal på förvaren om vi inte kan driva den verksamheten fullt ut på länge? Det här är frågor som planeringsansvariga i organisationen liksom vi i ledningen jobbar intensivt med för närvarande.

Kommentar: Den enormt stora asyl- och anhöriginvandring till Sverige som pågått under under många år har gjort Migrationsverkets arbete mycket svårt. Ofta får myndigheten skäll och kritik, sällan lyfts det fram att de som jobbar där har mycket svåra och krävande jobb. Och även om det på myndigheten finns riktiga rötägg och olämpliga personer anställda (som det sannolikt finns på de flesta större myndigheter…), så är ju ändå väldigt många utredare, handläggare och beslutsfattare både kunniga och dedikerade och vill göra sina jobb på bästa sätt och enligt gällande lagar och regler.

GD har ordet-informationen/kommunikationen till personalen är lång och inte återgiven i sin helhet. Men som slutkläm citeras följande stycke:

Coronaläget påverkar inte bara oss utan också andra myndigheter och vissa har fått kraftigt utökade uppdrag på grund av effekterna. Jag vill rikta ett  stort tack till alla som har anmält att de vll vara med i förstärkningsinsatsen  som vi gör för att stötta de myndigheter som är mest belastade.
———-
Bland dem som frågat om stöd finns Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, förvaltningsdomstolarna, CSN, Polisen och Kronofogdemyndigheten.

Kommentar: Ur en invånares och skattebetalares synpunkt ter det här sig som en god idé, att man från en myndighet där det finns kapacitet, i kristid hjälper andra myndigheter som behöver förstärkning. Om detta skrev jag här på denna sajt den 27 april:

•  En migga: “Många myndigheter så som Polisen, CSN, Försäkringskassan, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Domstolsverket har anmält intresse av att låna personal från Migrationsverket.” – 27 april 202o. Ur texten:

Det sker en dialog mellan dessa myndigheters HR-avdelningar och Migrationsverket om detta. Den utlånade (helt frivilligt) behåller sin anställning på Migrationsverket och får sin lön därifrån.
———-
Tydligen behöver de andra, ovannämnda myndigheterna hjälp med sin ärendehantering och de söker allt från assistenter, handläggare till beslutsfattare. Anställda på Migrationsverket får lämna in icke-bindande intresseanmälningar och invänta förslag på tillfälliga inhopp hos andra myndigheter.

 

© denna sajt. Vid citat ur texterna på sajten, vänligen länka till originalinläggen.