Klicka på textrutan för att läsa intervjun.
Henrik Sjögren på magasinet Fokus har intervjuat migrationsminister Maria Malmer Stenergard och redan i början av intervjun slås det fast att hon idag är migrationsminister i en regering som proklamerat de kanske största förändringarna på området någonsin, med kraftig reducering av invandringen som ledstjärna.
I texten konstateras att:
Den förra regeringen talade ofta om att den stramat åt. Beramad är presskonferensen med statsminister Stefan Löfven tillsammans med ett gråtande språkrör, Åsa Romson (MP), när det under migrationskrisen 2015 kungjordes att kursen lagts om. Men sedan dess har Sverige beviljat ytterligare 700.000 uppehållstillstånd. Antalet nya uppehållstillstånd har rentav accelererat sista tiden. Invandringen från Ukraina är bara en delförklaring. Av de drygt 130.000 uppehållstillstånden i år är det endast 44.687 som beviljats enligt massflyktingsdirektivet. Åtstramningen blev helt enkelt inte särskilt … stram.
Det behövs rejäla skärpningar och absoluta krav på att utlänningslagens efterlevs och att Sverige inte fortsätter att vara ett land dit vem som helst kan komma och sedan bita sig fast illegalt hur länge som helst. Den som får avslag på sin ansökan om asyl eller annat uppehållstillstånd ska lämna landet.
Maria Malmer Stenergard vill också, som en av de första förändringarna som vidtas, skärpa kraven vid anhöriginvandring till alternativt skyddsbehövande. Tillräckligt hög inkomst och tillräckligt stor bostad måste kunna erbjudas från dag ett, i stället för efter tre månader efter beviljat uppehållstillstånd. Hon menar att det krävs för att komma tillrätta med ”det brutala utanförskapet”.
Här kan man påminna om att kontrollen av vilka som beviljas tillstånd som ”anhöriga” måste bli rigorös. Styrkta – inte ”sannolika” – identiteter, styrkta familjeband vad gäller släktskap (barn/föräldrar). Hållbara bevis på att det inte rör sig om skenäktenskap när människor (oftast män) bott i Sverige i åratal, kanske decennier, och aldrig träffat och format en relation med någon kvinna i hemlandet eller något annat land, plötsligt hämtar hit en som sin fru. Bevisen på bedrägliga anhöriginvandringar finns det så gott om att ingen kan vara oförstående till varför dessa förhållanden måste utredas noggrant för att förhindra hitsmuggling av ”makar” som inte har någon anknytning till dem de gift sig med.
Vidare säger Maria Malmer Stenergard:
Vi ska lägga oss på EU:s miniminivå när det gäller asyl. Men även arbetskraftsinvandringen måste skärpas. Jag kan inte förstå varför människor från andra sidan jorden ska komma och arbeta som diskare, tidningsbärare och snabbmatslagning, när hundratusentals går arbetslösa.
Och det är ju något som väldigt många svenskar har undrat över under lång tid. Nog ska väl de som kommit hit och fått lov att bo här, jobba? Inte ska de kunna tacka nej till lediga jobb som till exempel just diskare, tidningsbärare och snabbmatslagning.
Ur texten:
Fusk med arbetsgivarintyg och människohandel har förekommit där oseriösa arbetsgivare har lockat sina landsmän till Sverige med löften om jobb.
– Det är ett helt vedervärdigt utnyttjande och det har utökat skuggsamhället. Redan utsatta människor försätts i livslång skuld. Ett högre lönekrav kan delvis lösa problemet.
Malmer Stenergard vill höja inkomstgränsen markant för att endast locka till de yrken Sverige är i stort behov av. Enligt henne närmare medianlönen på runt 33.000 kronor i månaden. Den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, menar hon, är nödvändig för att Sverige ska hänga med i den globala konkurrensen.
– Jag träffade Volvo förra veckan som är beroende av spetskompetens, som inte finns att tillgå här i landet, för att utvecklas. Det är den typen av arbetskraftsinvandring vi behöver.
I intervjun i Fokus tar migrationsministern också upp frågan om folkräkning och om att mängder av människor befinner sig i landet olagligt. Hon säger:
– Myndigheter och kommuner sitter på mängder av information om vilka som befinner sig här illegalt. Det finns till och med kommuner, som till exempel Malmö stad, som betalar ut bidrag till människor de vet befinner sig i landet illegalt. De motarbetar därmed beslut fattade av myndigheter och domstol.
I Tidöavtalet föranstaltas informationskrav när myndigheter får kännedom om personer som befinner sig här illegalt.
Lästips
• Är det enligt EU-regler ens tillåtet att ha så usel vetskap om sitt lands befolkning? – 28 oktober 2021. Ur texten:
Det kan inte vara acceptabelt att ett stort antal människor vistas i Sverige bortom all kontroll och att adresser kan användas i brottsliga syften för att staten inte orkar/klarar att upprätthålla ett korrekt folkbokföringssystem. Eller att man inte kan planera för framtida samhälleliga behov för att det är så bristfälligt.
Är det enligt EU-regler ens tillåtet att ha så usel vetskap om sitt lands befolkning?
———-
Den 5 oktober rapporterade SVT:Skatteverket har i en granskning hittat över 500 adresser som misstänks utnyttjas i olika brottsupplägg genom systematisk felaktig folkbokföring. Det handlar bland annat om bedrägerier, skattebrott och skenäktenskap.
• Varför kan inte Sverige när Finland kan? – 3 maj 2022. Ur texten (läs den gärna i sin helhet):
Och så här ser det ut i grannlandet Finland, där man, till skillnad från i Sverige, har kontroll på befolkningen genom det välfungerande befolkningsdatasystemet, som omfattar följande:
Vidare i intervjun med migrationsminister Maria Malmer Stenergard, om människor som inte har rätt att vistas i Sverige men vägrar lämna landet:
De ska utvisas med tvång, men det fungerar undermåligt. Och det stämmer att de länder du nämner vägrar ta emot sina egna medborgare trots att de har en folkrättslig förpliktelse att göra det. Och här måste vi jobba med diplomati. Det sticker många i ögonen att länder tar emot mycket bistånd, men vägrar samarbeta med oss som givarland. Ett verktyg skulle därför vara att arbeta med bistånd som påtryckningsmedel. Man kan hota med att strypa biståndet.
Det är inte hållbart och det är givetvis inte på något sätt rätt att många människor som fått beslut om utvisning blir kvar i Sverige, till stor del just på grund av att flera av de länder, dit de flesta blir utvisade, vägrar ta emot sina egna medborgare som inte återvänder frivilligt. Det gäller bland annat Eritrea, Somalia, Iran, Irak och Afghanistan. Nämnas kan, att andra länder har lyckats förhandla med dessa länder, förmodligen främst genom att just sätta press vad gäller biståndet, och de har kunnat utvisa före detta asylsökande. Så det är klart att det bör gå att göra även för Sverige.
Artikeln/intervjun tar upp många viktiga aspekter på migrationen till Sverige, så som till exempel att som Storbritannien försöka åtgärda problemet med återvändandet genom att skriva avtal med Rwanda. Och problemet med att många avviker från förvaren och gömmer sig och håller sig kvar i landet olagligt. Ur artikeln igen:
Redan förra regeringen aviserade att Migrationsverket skulle fokusera på återvändarproblematiken, men Riksrevisionen har i en rapport gett underbetyg till berörda myndigheter, inklusive Migrationsverket.
Maria Malmer Stenergard får också frågorna ”Tycker du att Migrationsverket är en väl fungerande myndighet?” och ”Tycker du att ledningen för Migrationsverket har brustit?”. och svarar:
Det har funnits fog för den kritik som har kommit från olika håll att man inte har prioriterat.
Och:
Det har funnits kritik från Riksrevisionen vad gäller arbetet med återvändande.
På frågan om huruvida ministern har förtroende för Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik, vars förordnande går ut i juni 2023, svarar hon:
Jag har förtroende tills du hör något annat.
Artikeln är lång och här är endast en del återgivet. Men klart är, även efter att man inte ha läst hela intervjun/artikeln (vilket jag uppmanar intresserade att göra), att paradigmskiftet kommer att ske; migrationsminister Maria Malmer Stenergard är fast besluten att göra sitt yttersta för att genomföra det i samarbete med mängder av olika myndigheter, verk och aktörer i samhället.
Lästips
• En migga: “En av de anställda vid förvaret är exempelvis misstänkt för att ha ställt upp på ett skenäktenskap.” – 23 maj 2009. Ur texten:
En av de anställda vid förvaret är exempelvis misstänkt för att ha ställt upp på ett skenäktenskap.
———-
En chef sa en gång till polisen att hon tycker att det är “charmigt med skenförhållanden”. Efter det ville polis och åklagare inte ha något med henne att göra längre. Detta var i samband med utredningen om vietnamessmugglingen i Halmstad.
• En migga: “Jag kan inte alls se vad Sverige tjänar på att tillåta barnäktenskap, skenäktenskap, och att okända barn som någon vill ta hit, vem vet i vilka syften, får komma hit utan vidare och hamna var som helst.” – 15 oktober 2009. Ur texten:
En migga: Jag kan inte alls se vad Sverige tjänar på att tillåta barnäktenskap, skenäktenskap, och att okända barn som någon vill ta hit, vem vet i vilka syften, får komma hit utan vidare och hamna var som helst. I synnerhet som alla dessa fall handlar om socialbidragstagare som tänker hämta hit fler socialbidragstagare som bryter mot svensk lag ( barnäktenskap, skenäktenskap och personer som utan att vara vårdnadshavare tar hit barn som ingen vet vilka de är ).
• EMN: Skenäktenskap vanliga i EU-länderna – 10 juli 2012 Ur texten:
Skenäktenskap är en del av vardagen inom familjeåterförening i EU-länderna, men deras omfattning är svår att bevisa på grund av brist på jämförbar statistik, konstateras i Europeiska migrationsnätverket EMN:s syntesrapport Misuse of the Right to Family Reunification. Med skenäktenskap avses ett äktenskap som har ingåtts i syfte att kringgå bestämmelser om inresa eller vistelse i ett land, dvs. endast för att maken ska få uppehållstillstånd.
I Finland fattar Migrationsverket årligen cirka 250 avslagsbeslut på grund av skenäktenskap. Polisens beslut ingår inte i denna uppskattning. (Min anm.: Hur många som avslås i Sverige är inte känt). Enligt 36 § i den gällande utlänningslagen kan uppehållstillstånd vägras om det framgår att det anmälda äktenskapet har ingåtts i avsikt att kringgå bestämmelserna om uppehållstillstånd.
Finland bekämpar missbruk i uppehållstillståndsprocessen i huvudsak redan före utlänningens inresa. Noggrann kontroll av ansökan om visum och uppehållstillstånd har konstaterats vara till stor hjälp i bekämpningen av missbruk.
• I mer än nio år har jag skrivit om identitetsbedrägerier, bland annat multipla identiteter, bland asylsökande… – 14 november 2018. Ur texten:
Sydsvenskan: Den 24-årige mannen fastnade på film när han sparkade en 16-åring i huvudet på Centralen. När mannen greps visade det sig att han hade ett utvisningsbeslut, precis blivit åldersuppskriven med sju år – och använt åtta olika identiteter i sina kontakter med myndigheter.
———-
En migga: Att ha två identiteter är ju fantastiskt, man får dubbelt upp av alla bidrag och kan dessutom ta hit två ”familjer” på anknytning! Jag talar givetvis om somalierna. Med risk för att ”rasistkortet” kommer upp fortare än en katt nyser, säger jag ändå detta, av det enkla skälet att det är sant. Jag har träffat så många somalier som utan att tveka har ljugit mig rakt upp i ansiktet, även efter att jag slagit hål på deras historia. Men alla i Sverige är tysta, för de vet att det måste sättas stopp för denna åderlåtning av det svenska välfärdssystemet.
• Multipla identiteter har inte stoppats, och någon kontroll på vilka som finns i landet och varför existerar inte i Sverige. – 12 januari 2020. Ur texten:
Tre personer – åtta identiteter: ”Ett stort samhällsproblem”.
Kommentar: I ovan texter kan finnas länkar kvar till texter på min sajt från före den 8 december 2016, då layouten gjordes om. De flesta texterna har dock överförts hit.
OBS! Det här är en viktig text med diverse länkar gällande det som också tas upp i Fokus om Riksrevisionens kritik mot Migrationsverkets brister vad gäller kontrollen av påstått och faktiskt anhöriga som söker uppehållstillstånd på anknytning till en nära anhörig i Sverige. Läs och begrunda texten, i vilken även länkas till Riksrevisionens rapport.
• Grava brister i hanteringen av identitetskontroller i bland annat anhörigärenden – 18 okrober 2022. Ur texten:
Det finns stora brister i Migrationsverkets handläggning av anhörigärenden. De sökandes identitetshandlingar kontrolleras inte ordentligt, vilket kan leda till att man missar exempelvis skenäktenskap och människohandel.
En stor del av den totala invandringen till Sverige rör så kallade anknytningsärenden. Det är de fall där anhöriga till en person som redan lever i Sverige får uppehållstillstånd.
I huvudsak rör Riksrevisionens kritik bristande identitetskontroll av de som får uppehållstillstånd på grund av anknytning. Äktheten hos de sökandes identitetshandlingar kontrolleras inte tillräckligt, menar man.
I stället förlitar man sig på att de handlingar som lämnats in till svenska ambassader är korrekt.
”När ärendet flyttas över till Migrationsverket i Sverige utgår handläggarna i regel från att den sökandes identitet är klarlagd. Därmed är det ingen som i praktiken säkerställer vem personen är”, säger Anders Berg, projektledare för Riksrevisionens granskning, enligt ett pressmeddelande.