Idag firar man i Finland Runebergsdagen till minne av Johan Ludvig Runebergs födelse den 5 februari 1804 i Jakobstad (han dog den 6 maj 1877 i Borgå).

Runeberg var en finlandssvensk författare och poet och betraktas som Finlands nationalskald. År 1831 gifte han sig med sin småkusin Fredrika Tengström och paret fick åtta barn, av vilka sex överlevde barnaåren.

Ur hans mest spridda verk, Fänrik Ståls sägner, publicerat i två delar 1848 respektive 1860, har bland annat texten till Finlands nationalsång, Vårt land, hämtats.

Diktverket Fänrik Ståls sägner är skrivet av Johan Ludvig Runeberg och utgivet i två samlingar 1848 och 1860. Många känner till namnet Sven Dufva men hur många (svenskar) vet att dikten om honom kommer från just Fänrik Ståls sägner? Dikten, som kan läsas i sin helhet här, har 28 verser, och börjar så här:

Sven Duvas fader var sergeant, avdankad, arm och grå,
Var med år åttiåtta ren och var ren gammal då;
Nu bodde på sin torva han och fick sitt bröd av den
Och hade kring sig nio barn, och yngst bland dem var Sven.

Och slutar så här efter 25 verser däremellan:

Den kulan visste hur den tog, det måste erkänt bli”,
Så talte generalen blott, “den visste mer än vi;
Det lät hans panna bli i fred, ty den var klen och arm,
Och höll sig till vad bättre var, hans ädla, tappra barm.”

Och dessa ord de spriddes sen i hären vitt och brett,
Och alla tyckte överallt, att Sandels talat rätt.
“Ty visst var tanken”, mente man, “hos Duva knapp till mått;
Ett dåligt huvud hade han, men hjärtat, det var gott.”

Kuriosa: Den svenska riksdagens talman, Andreas Norlén, kan här år 2019 höras läsa alla 28 verserna av Sven Dufva. Utantill, precis som vi fick lära oss en hel del dikter och psalmer utantill i skolan. En av mina favoritsägner var den om Sandels, som “satt i Pardala by, åt frukost i allsköns ro” och den kunde jag som ett rinnande vatten.

Lite information om och recept på Runebergstårtor (hämtat från nyhetsbrev från Finlands ambassad i Stockholm)

I Fredrika Runebergs handskrivna receptbok från början av 1850-talet finns ett recept på ”Runebergs bakelse”, troligen en variant av den bakelse sockerbagaren Astenius i Borgå bakade på 1840-talet. Eftersom Runeberg var väldigt förtjust i bakverken – han åt dem gärna till frukost – började man på bageriet kalla dem Runebergstårtor.

Originalreceptet på Runebergstårtor är det nog ingen som har, men så mycket vet man att degen, förutom vetemjöl, innehöll ströbröd eller kaksmulor samt mald mandel. Dessa ingredienser förekommer i de flesta av dagens receptvarianter. Vissa fuktar bakelserna med rom, andra med punsch. Några fyller dem med sylt, andra inte. På Café Ekberg i Helsingfors har man bakat Runebergstårtor enligt samma recept under mycket lång tid, och där är man av den bestämda åsikten att bakelsen ska vara torr. Nedan följer en variant av Runebergstårtor.

150 g smör eller margarin
1 1/2 dl socker
2 ägg
1 dl mald mandel ca 50 g
1 1/2 dl vetemjöl
1 1/2 dl ströbröd (en del av pepparkakor)
1 tsk bakpulver eller bikarbonat
1/2 dl grädde

Till dekoration:
1 dl florsocker
ca 1/2 msk vatten
hallonsylt eller marmelad

Vispa ihop det mjuka fettet samt sockret. Tillsätt äggen ett i sänder och blanda väl. Tillsätt därefter grädden och de ihopblandade torra ingredienserna. Blanda snabbt allt samman till en slät deg.
Fördela degen i små pappersformar el. dyl. Helst cylinderformade, alltså med rak kant. Fyll formarna bara till 2/3. Tryck med mjölig tumme en fördjupning i varje tårta och fyll gropen med hallonsylt. Grädda i 200 gradig ugn ca 15 minuter.

Klicka lite hallonsylt på tårtorna. Tillsätt vatten i florsockret så att du får en tjock kräm. Spritsa krämen i en rund ring runt hallonsylten. Eller gör det genom att droppa ner krämen med hjälp av en sked. (Om du inte har pepparkaka till degen, kan du istället tillsätta 1 tsk kanel och l/2 tsk nejlika i degen.)

En del brukar tillsätta lite bittermandelolja i degen. Andra åter gör en blandning av lite socker, vatten och rom och dränker kakorna med detta före den sista dekorationen.