Den 3 februari 2021 hölls det högtidliga riksmötets öppnade och traditionsenligt talade republikens president Sauli Niinistö vid tillfället. Han öppnade mötet med de välkända orden:

Ärade talman, bästa representanter för Finlands folk

I sitt tal tog presidet Niinistö upp coronapandemin:

När jag för ett år sedan vid samma tillfälle talade om coronaviruset kunde jag bara försiktigt konstatera att en möjlig pandemi inte kan uteslutas. Vad lite vi visste då. Pandemin blev beklagligt snabbt verklighet.

Det råder inte längre brist på information om sjukdomen och viruset. Tvärtom. Det kommer hela tiden mer information och den ofantliga informationsmängden är tillgänglig för alla. Informationen har också varit en positiv kraft. Spridningen av information har möjliggjort ett aldrig tidigare skådat internationellt samarbete inom såväl vetenskapen som inom hälso- och sjukvården. På politisk nivå har man inte lyckats lika väl.

Men mångfalden av information, delvis också motsägelsefull sådan, har också skapat förvirring. Av alla alternativ har knappast någon kunnat vaska fram den absoluta sanningen.
———-
I Finland har vi hittills lyckats rätt bra med att bekämpa coronan. Vi har lyckats mycket bättre än i många andra länder, även om begränsningarna har varit lindriga jämfört med dem. I sista hand sitter det yttersta svaret väl mellan öronen, hos var och en av oss. I vår egen vardag. Att begränsa det normala livet blir jobbigt och tungt när begränsningarna drar ut på tiden. Men det är ännu jobbigare och tyngre att bli sjuk eller att förlora en närstående. Var och en av oss måste fortfarande orka bära sin del av ansvaret.

I sitt tal tog presidenten också upp händelserna i Ryssland och nämnde “fallet Navalnyj”:

Vi har noggrant och med oro följt den senaste tidens händelser i Ryssland. De har fördömts om och om igen, både i Finland och i Europa. Med all anledning. Senast i går fick vi ytterligare en anledning. Men ensidiga deklarationer räcker inte. Det gäller också att söka metoder för att åstadkomma önskad förändring.

Också i den internationella politiken behövs det en dialog särskilt med dem som vi är mest oeniga med. När våra egna åsikter vilar på en stark grund innebär dialog inte att vi gör avkall på dem. Att föra en dialog är ett tecken på styrka. Det är inte alltid möjligt att påverka motparten, men utan dialog är det ännu svårare. Det ligger också i vårt intresse att även Europeiska unionen för en rak och rättfram dialog med Ryssland. Särskilt nu när fallet Navalnyj leder till ökad spänning i de sedan tidigare ansträngda relationerna mellan Europa och Ryssland.

Om händelserna i början av januari i Washington, sade president Niinistö bland annat:

Många kommer säkert ihåg ett fotografi för knappt en månad sedan: en man med talmannens talarstol under armen i Förenta staternas kongress och ett förvirrat leende på läpparna. Mannen, en fembarnspappa, hade rest en lång väg för att uttrycka sin åsikt. När han stängde hemdörren bakom sig kunde han knappast föreställa sig att hans frånvaro skulle bli mycket långvarig. När han poserade för fotografiet verkade han inte förstå att han deltog i ett uppror och därmed förstörde sitt eget och sin familjs liv.

Det är en tuff berättelse. Här räcker det inte att försvara sig med att det handlade om ett ögonblicks eufori eller om en känsla av att följa med strömmen som en bland många, i en grupp eller som en eftertrupp. Att mannen lät sig bli provocerad räcker inte heller som försvar.

Det är också en lärorik berättelse. Man måste själv kunna stanna upp, ens för en stund, för att tänka efter. För att fråga sig själv: Vad är det egentligen jag är med om just nu?

Kommentar: Var och en bär ansvar för sina handlingar. Inte bara amerikaner, inte bara i Washington. Alla överallt och alltid.

Talet avslutades:

Ärade talman, bästa representanter för Finlands folk

Jag lyckönskar presidiet för det stöd ni fått. Jag önskar er alla framgång och visdom i ert krävande arbete för Finlands bästa.

Slutkommentar: Det är inte svårt att vara president i ett välfungerande land som Finland. Presidenten, regeringen och andra på ansvariga och ansvarsfulla poster inser och förstår att inget land är immunt mot faror av olika slag, hur väl det än fungerar. Dock kan man, som Finland, vara proaktiv i stället för reaktiv. Det är värdefullt och klokt att ha en stark vilja att skydda och bevara sitt folk och sitt land genom att, så långt det bara går, tänka efter före. Och det är vad man efter allra bästa förmåga gör i Finland. Vilket alltså gör det möjligt för landet att vara just så välfungerande som det är i jämförelse med de flesta andra länder.

Extra: Statistikcentralens tal till (och lågmälda hyllning av) Finland på landets självständighetsdag den 6 december 2019 (när motsvarande statistik publiceras för 2020 kommer den att redovisas här på sajten).

Klicka på text- och bildrutan för att ta del av talet som inleds:

Den sjätte december är det Din högtidsdag. Under Din 102-åriga självständighet har Du utvecklats till ett exemplariskt land i många avseenden. Man brukar berömma hjältar, men så här som finländare är det ibland lite svårt med beröm. Därför sökte vi över hela världen synpunkter på i vilka sammanhang Du har lyckats.

© denna sajt. Vid citat ur mina kommentarer, vänligen länka till detta inlägg.